2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Med stigande ungdomsarbetslöshet tilltar kampanjen för en uppluckring av anställningsskyddet. Men det är en bedräglig lösning, skriver Mikael Nyberg apropå en SNS-rapport.

I början av 1990-talet lanserade EU-kom-missionen en strategi för ökad sysselsättning: lagar och avtal skulle ruckas för små- och medelstora företag för att lättare suga upp överflöd av arbetskraft, öka utbudet av personliga tjänster och förse exportkoncernerna med kårer av tillfälligt anställda att sätta in vid behov. Det handlade, kort sagt, om att uppmuntra framväxten av ett B-lag på arbetsmarknaden.

När utvecklingen i Sverige och flera andra länder nu gått i denna riktning uttrycker de styrande i unionen och dess medlemsländer oro över segmenteringen av arbetsmarknaden. Lösning: anställningsskyddet ska luckras upp också för kärngrupperna i de stora företagen. A-laget ska flexibiliseras efter B-lagets mönster.

Nationalekonomen Per Skedinger, verksam vid ett av Svenskt Näringslivs forskningsorgan, har skrivit en rapport på samma tema: Effekter av anställningsskydd. Vad säger forskningen? (SNS Förlag 2008)

Det är visserligen svårt att säga något bestämt om anställningsskyddets effekter. Redan försöken att rangordna olika länder efter skyddets omfattning stöter på allvarliga problem. Men Skedinger anser sig likväl kunna slå fast att reglerna i Sverige är för strikta.

6911_01.jpgProduktiviteten ökar med osäkra anställningar, skriver ekonomen Per Skedinger. Är det bra? Bild: Robert Nyberg.

Ett starkt anställningsskydd leder, hävdar han, till att fördelningen av jobben "förändras till förmån för personer med redan stark ställning på arbetsmarknaden och till nackdel för marginalgrupper, främst ungdomar". Han förbigår att ett uttalat syfte med lagstiftningen just varit att skydda en grupp som på en oreglerad marknad lätt stöts ut från arbetslivet, nämligen de äldre. I många fall har fackföreningarna ändå låtit gamla medlemmar gå vid personalnedskärningar, men företagen har varit tvungna att förhandla om saken och erbjuda kompensation. I Skedningers kalkyl tillhör det kostnaderna för anställningsskyddet.

Andelen unga anställda på tidsbegränsade kontrakt är idag onekligen mycket hög i Sverige, och i den ekonomiska krisen trycks denna grupp snabbt ut i arbetslöshet. Är det anställningsskyddets fel? Turordningsreglerna infördes redan 1974, men det är först på senare år visstidsanställningarna brett ut sig på allvar. Det beror på att företag och offentliga institutioner fått större formella möjligheter att ta in ny arbetskraft på tillfälliga kontrakt, samtidigt som arbetslösheten blivit bestående.

Många studier pekar på att produktivi-teten minskar vid ett starkt anställ-ningsskydd, hävdar Skedinger, "troligtvis till följd av långsammare strukturomvandling och minskad arbetsintensitet bland de anställda, t. ex. genom ökad sjukfrånvaro". Resonemanget har en dold förutsättning: det som är lönsamt för företaget är av intresse för oss alla. Fruktan för uppsägning kan förmå anställda att hetsa sig genom arbetsdagarna och gå till jobbet även när de är sjuka. Är det bra? Det beror på vem som frågar.

Slutligen, förklarar Skedinger, finns inget stöd för uppfattningen att "anställda i länder med omfattande lagstiftning om anställningsskydd verkligen upplever en större trygghet på arbetsmarknaden". Han tycker sig till och med se tecken på ett omvänt samband - inte bara tillfälligt anställda utan även fast personal "upplever mindre trygghet i länder med strikt lagstiftning".

Slutsatsen bygger på djärva spekulationer kring svårtolkade hushållsenkäter från olika länder.

En avgörande svårighet vid jämförelser mellan olika arbetsmarknader och tidsperioder är att det formella regelverket inte alltid motsvarar de faktiska förhållandena. I ett läge där arbetslösheten ökar dramatiskt, som i Sverige i början av 1990-talet eller nu i den globala krisen, blir anställningsskyddet reellt urholkat långt innan lagstiftarna börjar peta i paragraferna. Då är det bedrägligt att förbinda en tilltagande otrygghet i arbetet med ett kvarvarande formellt skydd för anställningen.

Jag gissar att Skedinger, som många andra nationalekonomer, har begränsade erfarenheter av arbetslivet utanför näringslivsorgan och akademiska institutioner. I cost-benefit-kalkylerna blir anställningsskyddet en fråga om individens anpassning till arbetsmarknaden. Skedinger föreställer sig att tryggheten för den enskilde kan ordnas på annat sätt (försäkringsvägen). Men reglerna för uppsägning handlar också om kollektivets möjligheter. När företagsledningen fritt kan göra sig av med stridbara fackliga företrädare blir det svårt för de anställda att försvara sina gemensamma intressen.

Nationalekonomens

omtanke om "marginalgrupperna" är av samma slag som regeringens bekymmer över utanförskapet". Det handlar om att spela ut olika delar av arbetarklassen mot varandra. Till A-laget säger kapitalets företrädare: hjälp oss att klämma åt alla dessa svartjobbare och bidragstagare som inte gör rätt för sig. Till B-laget säger de: låt oss tillsammans beröva de privilegierade deras feta löner och fasta anställningar.

De högsta företrädarna för arbetarrörelsen, den så kallade, spelar med i spelet. Hur man enar arbetarkollektivet i kamp för gemensamma intressen har de för länge sedan glömt.

Nytt på Clartébloggen

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Satans Mördare

Daniel Cederqvist - 15 maj 2018

Återigen visar den israeliska apartheidregimen sitt sanna ansikte när militären besinningslöst mejar ner demonstranter som protesterar mot att USA nu flyttar sin ambassad till Jerusalem. Ambassadflytten är en avsiktlig provokation från USA:s sida, i Donald Trump har sionisterna en trogen allierad. I...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Ledare - En hållbar flyktingpolitik

Benny Andersson - 31 mars 2018

Utan EU:s politik och penningstöd skulle inga flyktingar bli kvarhållna i Libyen. Det gjorde...

Läs mer...

Bildtext

Krönika om Zimbabwe

Karen Hedvig Petersen - 31 mars 2018

Forskare som Mahmood Mamdani och Joseph Hanlon har framhållit några alltför okända aspekter av...

Läs mer...