2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Det är 90 år sedan det första numret av tidskriften Clarté kom ut i Sverige. Clarté hade fötts ur första världskriget. Den franske författaren och pacifisten Henri Barbusse lade grunden med sina antikrigsromaner Le Feu ("Elden") 1916 och Clarté 1918: vägen till fred måste gå genom samhällets socialistiska omdaning. Som internationell rörelse bestod Clarté bara till 1923; sedan levde namnet vidare hos olika nationella organisationer. Den svenska tidskriften Clarté kom med sitt första nummer 1924, på initiativ av Lundaclartéister.

Den första clartéredaktören var Arnold Ljungdal (1901-1968), filosof, lyriker och så småningom chef för Stockholms stadsbibliotek; han var också ordförande för Clarté 1944-47. Om han nämns i dag, är det kanske främst för sin utmärkta, tämligen hegelianska presentation av marxismen från 1947, Marxismens världsbild - läs den! (Senast vi skrev om honom i Clarté var i nummer 2000/3, då David Brolin diskuterade hans samhällskritik.)

Men han skrev alltså även lyrik på hög nivå. Formspråket är återhållet modernistiskt, det vill säga relativt djärvt för sin tid, motiven ofta upproriska. Man kan se linjer bakåt till stora folkliga diktare som åberopas i nedanstående dikt, som Whitman och Fröding, men också till Heine, liksom släktskap med samtida som Artur Lundkvist eller Brecht.

Dikten "Generation 1901" publicerades första gången i Clarté 1933/11-12. Då hade den titeln "Årgång 1901" och var några rader längre. Här återges den mer koncentrerade version som Ljungdal föredrog både i diktsamlingen I folkton 1934 och i samlingsvolymen Lyriskt bokslut 1945.

Dikten förtjänar att läsas i sin egen rätt. Men den passar också sällsynt väl att för att påminna om krigsutbrottet 1914 och Clartés första tidskriftsnummer 1924. I komprimerad form gestaltar den vad som gjorde rörelser som Clarté möjliga och nödvändiga: "Och vi visste var vi hörde hemma".

Nytt på Clartébloggen

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

SD inpå kroppen

Frida Jansson - 31 mars 2018

Sverigedemokraterna vill rulla tillbaka familjepolitiken till 1950-talet. Det handlar om makten...

Läs mer...

Bildtext

Profitörerna tar sig igenom vinsttaken

Linn Herning - 31 mars 2018

Vinstuttagen i skolan ska begränsas lovar Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I Norge gick...

Läs mer...

Bildtext

Låt inte evidensjakten avgöra allt

Johan Wickström - 31 mars 2018

Kampen mot alternativa fakta och fejknyheter är politiskt viktig. Men en tendens kan dölja en...

Läs mer...