2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

I all tysthet började EU och USA i juni förra året att förhandla om ett frihandelsavtal mellan parterna, det så kallade TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). Det skulle resultera i världens största frihandelsområde. Ta bort handelshinder och skapa gemensamma standarder, det var budskapet.

Förhandlingarna gick kanske bra - tills läckor i vintras började sippra ut från överläggningarna mellan parterna och de stora bolagen. Medan åtta möten genomförts med civilsamhällesorganisationer så hade de västliga transnationella storbolagen haft 119 sittningar. I läckorna framkom att avtalet bara till en mindre del, tjugo procent, handlade om att ta bort tullar och tariffer i handeln mellan EU och USA - de flesta är sedan tidigare avtal redan slopade.

Resterande förhandlingar rörde framför allt "diskussioner om regleringar som skyddar människor från risker (gällande) deras hälsa, säkerhet, miljö, finansiella (säkerhet) och datasäkerhet", enligt Karel De Gucht, EUs kommissionär för handel.

I klartext visade sig detta betyda att dessa skydd står i vägen för bolagens profiter. Ett så kallat ISDS, Investor-to-state dispute settlement, skulle införas i avtalet. Detta ISDS-instrument innebär i korthet att investerare, det vill säga storbolagen, har rätt att stämma regeringar, nationella parlament eller domstolar om där stiftade eller försvarade lagar påverkar bolagens investeringar och beräknade profiter. Stämningarna skall behandlas i överstatliga förhandlingstribunaler, ett slags internationella skiljedomstolar, och ledas av affärsjurister tillsatta av storbolagen. Förhandlingarna är hemliga och inte reciproka, det vill säga stater och medborgare har ingen rätt att resa krav på storbolagen.

Med TTIP och ISDS inkluderat kommer alltså storkapitalet att garanteras att inga regeringar kan stifta lagar till skydd för sina medborgare och miljö om dessa påverkar bolagets profiter. Eftersom det här ISDS-instrumentet redan finns i över tretusen bilaterala handelsavtal så är det lätt att hitta exempel på hur det kan användas. Över 500 stämningar har rests av bolagen de femton år som ISDS funnits i avtal, och antalet nya stämningar ökar snabbt från år till år.

Australiens regering stäms av Philip Morris för att man infört en regel om "plain package" på cigarettpaket, det vill säga att ingen annan text än varningstext för tobakens farlighet får finnas på paketen. WHO har deklarerat att det är den viktigaste åtgärden för folkhälsan man kan genomföra. Förutom att Australien måste betala sina egna dryga rättegångskostnader ( oavsett utfall i dessa skiljedomstolar) hotas den australiska staten av ett mångmiljonskadestånd för uteblivna profiter. Australien har ett bilateralt avtal med Singapore - och där skaffade sig Philip Morris ett dotterbolag. I väntan på utslag och dom i Australien har Nya Zeeland hållit tillbaka en liknande lag från att implementeras.

På samma sätt väntar El Salvador med att genomföra lag mot gruvexploatering för att skydda regnskogen i väntan på Chevrons mål mot Equadors krav på sanering efter exploatering. Det transnationella kanadensiska gruvbolaget Lone Pine stämmer via ett brevlådeföretag i USA den kanadensiska regeringen för att Quebec av miljöskäl förbjudit hydraulisk spräckning ("fracking"). Holländska försäkringsbolaget Achmea har stämt Slovakien två gånger för att regeringen åternationaliserat hälsovården och förbjudit privata vinster i sjukvården - och vunnit båda gångerna. Med ISDS i avtal räcker det alltså ofta bara med ett hot om stämning för att regeringar skall släppa planerade lagar till skydd för befolkning och miljö. Detta gäller alldeles särskilt kapitalistiska länder i kris och utvecklingsländer. Se också exemplet Vattenfall i rutan härintill.

Fallet Vattenfall

Vattenfall stämde 2009 staden Hamburg på 1,4 miljarder euro efter att staden hade lagt fram planer på hårdhänta miljöregler för utsläpp från Vattenfalls kolkraftverk. Förlikning skedde så småningom genom att miljöreglerna urvattnades och målet lades ner. Men 2012 var det dags igen. Merkels regering beslöt efter katastrofen i Fukushima att omedelbart stänga de gamla kärnkraftverken och fasa ut de nya till 2022, och Tysklands högsta domstol fastslog efter genomgång att det var förenligt med landets konstitution. Men ISDS internationella skiljedomstolar står över även imperialistländers domstolar, och Vattenfall stämmer nu den tyska regeringen på 3,7 miljarder euro för uteblivna profiter.

9008_01.jpgEU och USA planerar överprövning av demokratiska beslut. Bild: Hedvig Hallberg.

I den svenska debatten har det varit mycket tyst om innebörden av TTIP och ISDS. De har lågmält bejakats av LO, Saco och TCO. Men ute i Europa har det varit hårdare tag. I Tyskland har IG Metall sagt definitivt nej till TTIP och ISDS, liksom ett stort uppbåd av internationellt kända juristprofessorer och specialister på internationell rätt. I Storbritannien finns en gräsrotsrörelse som lyckats föra upp frågan på agendan, framför allt när det gäller skyddet av den nationella sjuk- och hälsovården. Så mycket oväsen har förts att EU-kommissionen tvingades till ett "samråd med medborgarna" per internet: en portal med tolv frågor kunde besvaras. När portalen stängde ner efter tre månader hade 150 000 svar influtit - mer än 99 procent var från individer, endast få organisationer. Dryga tredjedelen var britter. 0,08 procent var svenskar; danskar och finnar ungefär lika många.

Det är naturligtvis uttryck för att det inte finns någon egentlig proteströrelse i våra länder. EU-parlamentarikern Carl Schlyter (Mp) har en hedervärd men gles blogg (TTIPPEN.se) och Jordens vänner har haft ett litet inlägg på sin hemsida (Internationella Friends of the Earth desto mer). Tidningen Etc har publicerat några artiklar under året. Men det är nålstick.

De transnationella bolagen och kapitalets lobbyister arbetar desto hårdare. Ett brev från Chevron till USA:s regering, som råkat komma på villovägar, kräver att ISDS införs i TTIP för att därmed "sätta den globala standarden för investeringsskydd". Det är talande för vår tids kapitalism, att de nationella regeringarna i EU och USA är så undfallande för storkapitalet att de frånhänder sig sin egen legitimitet.

Svenska lobbyister

Bland lobbyorganisationerna träder affärsjurister fram som en grupp med starkt egenintresse av att ISDS-instrumentet införs i handelsavtal. Det är affärsjurister och stora advokatsamfund som skor sig när stater stäms på jättelika (skatte-)belopp. I de diskreta internationella skiljedomstolarna där den juridiska verksamheten bedrivs behöver de inte ta hänsyn till mänskliga rättigheter eller miljöfrågor, arbetarskydd eller hälsofrågor som i vanliga domstolar - endast till "free trade values". En viktig lobbyorganisation, European Federation for Investment Law and Arbitration, består av fem sådana europeiska advokatbyråer med lobbying för ISDS på agendan. Den svenska advokatbyrån Mannheimer Swartling, som företräder Vattenfall mot tyska staten, är en av dem. Stockholms Handelskammare, som enligt vd Annika Rankka har en av dessa internationella skiljedomstolar, har en vice vd från samma advokatbyrå.

Om USA-EU får igenom TTIP med ISDS är globaliseringen enligt Chevron och de transnationella storbolagen genomförd, och det finns ingen plats för nationell politik. Om å andra sidan vi och andra folk i Europa gör gemensam sak med britterna kan vi sätta stopp för EU-kommisionens försök att sälja ut oss till storbolagen - och förhoppningsvis i den kampen få upp ögonen för kapitalismens omöjlighet.

Länktips

"För att följa utvecklingen: www.bilaterals.com"

"Brittiska Stop TIPP har ett bra informationsmaterial på www.stopttip.net."

"The Guardian, George Monbiot med bloggen www.monbiot.com."

"Corporate Europe Observatory: corporateeurope.org/tags/ttip"

"De gröna i EU-parlamentet: www.ttip2014.eu/"

"Svenska länkar 1: www.TTIPPEN.se"

"Svenska länkar 2: ttipfakta.wordpress.com"

Nytt på Clartébloggen

Italiens två ansikten

Margareta Zetterström - 12 juni 2018

Sommaren 2011 strejkade de utländska, mestadels afrikanska, daglönarna på ett av tomatfälten i den syditalienska provinsen Apulien. Det var den första verkliga strejken bland dessa migrantarbetare om ofta är "papperslösa" och därmed fullkomligt rättslösa men som samtidigt — eller snarare just...

Läs mer...

Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga

Fred Torssander - 28 maj 2018

Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden...

Läs mer...

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Krönika om Zimbabwe

Karen Hedvig Petersen - 31 mars 2018

Forskare som Mahmood Mamdani och Joseph Hanlon har framhållit några alltför okända aspekter av...

Läs mer...

Bildtext

Bankerna leder oss ut i nästa kris

Gustav Ingman - 31 mars 2018

Bostadspolitiken är central i ett lands ekonomi. Under den svenska modellens glansdagar var den...

Läs mer...

Bildtext

Saliv och synopsis

Henrik Johansson - 31 mars 2018

Cirkelledaren lade ifrån sig pappret och ställde sig vid whiteboarden. Hon gjorde cirkeldeltagarna uppmärksamma på...

Läs mer...