2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Hörde på Morgonekot 26 mars att riskkapital från USA köper upp halva den svenska taxirörelsen. Efter elva år som taxiförare fick det mig att vilja ge en bild av hur denna företagspyramid är uppbyggd.

Längst ner är vi förare med ett avtal som ger 37 procent på inkört efter avdrag för momsen. Ingen fast del. En förare tjänar i genomsnitt cirka 90 kronor i timmen före skatt. Själv ligger jag nu under 90 kr, sedan mitt bolag förlorade alla skolkörningar och fasta turer i Stockholm stads senaste upphandling.

Vi förare är anställda av åkare som äger bilarna. Min nuvarande åkare har fyra taxibilar i trafik, en av dem kör han mest själv.

9206_01.jpgUlf Ek.

Jag körde nyligen en 90-årig dam, vars far varit droskägare under förra seklets första halva, från Tyresö kyrka till Östermalm. Hon hade mycket att berätta om gengasaggregat, hård kvalitetskontroll och hur svårt det var att få drosklicens. Men framför allt om hur ansedda dåtidens "taxichaufförer" var.

Dagens droskägare, åkarna, får oftast vända på varenda slant för att få det att gå ihop när löner, taxiutrustning och bilkostnader ska betalas. Det kan räcka med ett dumpat färdtjänstavtal eller en förlorad upphandling för att kalkylen ska spricka. Jag är själv inne på min tredje åkare. Mina första två gick i putten, trots att de var duktiga småföretagare.

Nästa steg i pyramiden är taxibolagen som har växel, marknadsavdelning, utbildning av förare, åkeri- och förarservice... De finansieras i huvudsak av avgifter från anslutna åkerier som får ta del av bolagets avtals- och växelkunder.

Det bolag som mina åkare har varit anslutna till, Taxi 020, var i början av min taxikarriär ägt av en åkeriförening där enbart anslutna åkare fick ha aktier. För sex, sju år sen fick de ett erbjudande som majoriteten "inte kunde tacka nej till" och sålde sina aktier till Fågelviksgruppen som sedan tidigare ägde bland annat Taxi Kurir.

Då har vi kommit till toppen av pyramiden: ägarna.

Fågelviksgruppen ska nu sälja taxiverksamheten till ett riskkapitalbolag i USA. Det finns tydligen pengar att göra i branschen ändå.

Själv håvade jag in 830 kr i lön och 38 kr i dricks efter 260 km (varav 143 betalda), 10 färdtjänstkunder, 2 skolbarn och en paketkörning. En ganska normal dag med en arbetstid på 9 timmar och 36 minuter. Då räknar jag inte in de sista 25 minuterna i kön hem från Blackeberg till parkeringen i Älta. -

Ulf Ek är taxichaufför.

Nytt på Clartébloggen

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Bankerna leder oss ut i nästa kris

Gustav Ingman - 31 mars 2018

Bostadspolitiken är central i ett lands ekonomi. Under den svenska modellens glansdagar var den...

Läs mer...