2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Iran kan snart ha kärnvapen, står det ofta i svenska och internationella medier. För att förhindra detta har USA och EU infört allt hårdare sanktioner mot landet. Så lyder i alla fall den officiella versionen.

Ändå har medierna larmat på samma sätt i nästan trettio år nu. Några exempel:

1984 hävdade den amerikanska senatorn Alan Cranstone att Iran var sju år från framställa en bomb. 1992 förklarade den israeliska parlamentarikern Benjamin Netanyahu (nu premiärminister) att Iran var tre till fem år ifrån en bomb. 1995 återger New York Times israeliska och amerikanska källor som hävdar att "Iran är mycket närmare att framställa kärnvapen än man tidigare trott". 2007 hävdade president George Bush att tredje världskriget kunde utbryta om Iran fick kärnvapen.

En månad senare presenterar de amerikanska säkerhetstjänsterna sin gemensamma slutsats (NIE-rapporten) där det står att Iran lagt ner sitt kärnvapenprogram våren 2003. Den amerikanska underrättelsetjänsten brukar också skriva i sina rapporter att Irans ledare gör rationella riskkalkyler.

Den 23 mars i år meddelade nyhetsbyrån Reuters att säkerhetstjänsten i USA, fler europeiska länder och Israel alla var överens om tre saker när det gäller Irans kärnprogram.

1. Iran har ingen bomb.

2. Iran har inte beslutat att bygga någon bomb.

3. Iran är förmodligen år ifrån att kunna bygga en användbar kärnstridsspets.

8008_01.jpgPierre Gilly.

Inte heller IAEA anklagar egentligen Iran för att ha ett kärnvapenprogram. En av de få västerländska politiker som påpekat att medierna gett en felaktig bild av IAEA:s rapporter är (lite förvånande) Carl Bildt. Så här skrev Sveriges utrikesminister på sin blogg den 5 januari:

"På sina håll var det alldeles uppenbart att man ville sprida alarmism, och det även om denna knappast stämde med den mer försiktiga och föga sensationella ansats som IAEA:s rapport visade sig innehålla."

I nyhetsrapporteringen om Iran kan man se många av krigspropagandans klassiska knep: det akuta hotet (de har snart bomben), det falska dilemmat (bomba eller bombas), demoniseringen (deras ledare är galna), vi, majoriteten, har rätt (världen har isolerat Iran), angriparen framställer sig som ett offer (Iran bakom attacken mot den 11 september) osv.

Den allmänna opinionen i väst är sedan länge förberedd på krig. Även sanktionerna kan ses som ett led i försöken att framställa det kommande kriget som oundvikligt. För hur skulle Iran kunna övertyga västerländska politiker om att man inte håller på att skaffa kärnvapen när dessa inte ens tror på sin egen underrättelsetjänst?

Pierre Gilly är frilansjournalist med omfattande internationell bevakning. 2008 gav han ut boken "Bombdiplomati. Konstens att skapa en fiende" (Verbal förlag) som handlar om hur bilden av Iran som krigshot byggts upp.

Nytt på Clartébloggen

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Saliv och synopsis

Henrik Johansson - 31 mars 2018

Cirkelledaren lade ifrån sig pappret och ställde sig vid whiteboarden. Hon gjorde cirkeldeltagarna uppmärksamma på...

Läs mer...

Bildtext

Låt inte evidensjakten avgöra allt

Johan Wickström - 31 mars 2018

Kampen mot alternativa fakta och fejknyheter är politiskt viktig. Men en tendens kan dölja en...

Läs mer...