2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Den senaste tiden har det pågått en tämligen högljudd debatt om den smått geniale tecknaren och författaren Jan Lööf och hans barnböcker. Själva debatten i sig är inte ny över huvud taget. Den handlar helt enkelt om vad man får och inte får avbildas och i så fall hur. Vi känner igen många liknande diskussioner sedan tidigare, framförallt gällande Stina Wirsens barnböcker om Dom små brokiga.

Det finns för oss som tycker dessa diskussioner är intressanta emellertid några funderingar eller åtminstone aspekter på debatten kring just Jan Lööfs böcker som är värda att titta lite närmare på. Problemet med debatten är att det alltid blir ett fasligt liv om ändringar i just barnböcker görs för att inte kränka rasifierade. Samma upprördhet uppstår inte om det handlar om onödiga våldsinslag eller sexism. Jan Lööf har för övrigt tidigare ändrat i sin bok "Ernies bilar" för att redigera bort pornografiska inslag. Det blev inget ramaskri precis. De flesta märkte det troligen inte ens.

Det intressanta med påhoppen på just Jan Lööf är att det man angriper är hans sätt att teckna. Det gör debatten till estetisk snarare än politisk vilket är problematiskt eftersom det är den typ av debatt många av de som nu debatterar frågan inte behärskar Eftersom utgår från helt andra kunskapsfält och parametrar. Lööfs lite grovt tillyxade karaktärer är snarare ett konstnärligt uttryck än något annat. Om man då enbart lyfter fram en av dessa karaktärer och därmed tar den ur sitt konstnärliga och litterära sammanhang kan det lättare framstå som någon sorts karikatyr i betraktarens öga. Men det blir tvivel utan en orättvis bedömning.

Det efterlyses då och då en mer inkluderade barnlitteratur som speglar det moderna multietniska och mångkulturella samhället bättre. Att ett sådant behov finns är naturligt om man anser att litteratur fyller en funktion genom att ur olika dimensioner spegla samhället. Gäller det barnböcker kan kanske även i viss mån ett utbildande och fostrande syfte finnas. Samtidigt så blir det upprörda tongångar i debatten när barnboksförfattare gör just det. Se på debatten om Stina Wirsen och Lilla Hjärtat till exempel. Man ska också ha i minnet att varken Wirsen eller Lööf haft några avsikter att teckna stereotyper eller karikatyrer. Jag förutsätter att de som upprörs över Wirsen och Lööf samtidigt inte menar att rasifierade personer eller figurer bara får avbildas av andra rasifierade. Då hamnar vi i en konstig debatt.

Frågan är således om det finns möjlighet att skapa konst och kultur, oavsett om mottagarna ska vara barn eller vuxna, som inte riskerar att någon kan uppleva sig som kränkt eller påhoppad. Och huruvida sådan utveckling vore önskvärd.

Kommentarer

+1 #1 Björn Nilsson 2016-05-26 18:41
Lätt problem att lösa. Alla seriefigurer tecknas från och med nu med heltäckande skyddsdräkt så att inga särdrag beträffande kön eller etnicitet framgår.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Dubbla självmål av fackliga ledare

Kurt Junesjö - 31 mars 2018

Regeringen har gått till generalangrepp på strejkrätten. En statlig utredning arbetar med stora...

Läs mer...

Bildtext

Utanförskap

Tobias Davidsson - 31 mars 2018

Utanförskap är ett ord som finns i allas vår vardagliga vokabulär i dag. Men vi använder det på...

Läs mer...

Bildtext

Edouard Louis - "Litteraturen en plats för motstånd"

Monika Zaleska - 31 mars 2018

Edouard Louis debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en roman om hans liv. Eddy Bellegueule...

Läs mer...