2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Att katter gillar fisk och att kapitalet och dess politiker gillar maximal utsugning av arbetskraft ligger i sakens natur. Kapitalister som upphör att göra det, är inga kapitalister längre. Ändå är man imponerad över deras uppfinningsrikedom för att i alla lägen motivera högre vinster och lägre pris på arbetskraften:

När Sverige går bra och risken för överhettning föreligger måste våra löneanspråk hållas nere till ett minimum, för annars kommer internationell konkurrenskraft hos vårt näringsliv förloras och en löneinflation utlösas. Med ökad investeringsvilja globalt och åtföljande ökande vinstanspråk måste vinsterna även här tillåtas öka för att vi skall kunna behålla kapitalet inom landet och kunna attrahera utländskt kapital. Detta kräver också lägre löneanspråk.

När Sverige går bra och ökad efterfrågan föreligger på arbetskraft inom den privata sektorn måste den offentliga verksamheten inom vård och omsorg hållas tillbaka och löneanspråken hållas nere för att ingen osund och inflationsdrivande konkurrens om arbetskraft skall kunna uppstå. När Sverige går bra måste dessutom alla hinder, t ex inom arbets- och trygghetslagstiftning undanröjas för att möjliggöra att all tillgänglig arbetskraft ställs till arbetsmarknadens förfogande.

När Sverige går bra och brist på arbetskraft råder måste arbetslöshetsunderstöd och sociala bidrag hållas tillbaka för att ingen av ekonomiska skäl skall undandra arbetsmarknaden sin arbetskraft. Ty annars lönar det inte att arbeta till de låga löner som expertisen förordar.

När Sverige däremot går dåligt måste vi öka investeringsviljan genom att vinstnivån tillåts öka, vilket kräver lägre löner. Vid lågkonjunktur och minskad efterfrågan med risk för en förödande deflation måste dessutom våra löner pressas så långt möjligt för att konkurrenskraften hos vårt näringsliv skall kunna återerövras, genom att vi då kan producera till lägre priser.

När Sverige går dåligt med ökande arbetslöshet måste den offentliga verksamheten, t ex inom vård och omsorg, hållas tillbaka på grund av sjunkande skatteintäkter och genom att man inte kan bromsa återhämtningen genom höjt skatteuttag. Arbetslöshetsunderstöd och sociala bidrag måste då minska eftersom medel saknas och vi inte kan öka skatten. Då måste vi öppna våra hjärtan och alla hjälpas åt för att få igång hjulen. Alla hinder, t ex inom arbetslagstiftning och trygghetssystem undanröjas för att individerna skall kunna komma i arbete för en lön som är förenlig med bibehållen konkurrenskraft hos vårt näringsliv.

Jag trodde att jag med ovanstående förteckning hade täckt in alla tänkbara argument för frusna/sänkta löner hos borgerliga ekonomer och deras politiker. Men nu har kapitalisterna laddat om och åtminstone har tre kreativa Allianspartier funnit ytterligare ett:

"Flyktingar väller in" över våra gränser, nämligen, och det är facket som har ansvaret för att de inte får jobb, genom att kräva att de skall ha lika lön för lika arbete. Det är således själviskt, inhumant och nu dessutom främlingsfientligt att kräva jämlikhet mellan befintliga och tillkommande arbetare. Ty visst är det bättre med svältlön än ingen alls? Förutsättning för att denna bondfångeriargumentation kan gå hem är en kronisk Svensk arbetslöshet på 7-8%, som bedöms vara stigande under de närmaste åren.

Eftersom samma politiker skyller även arbetslösheten på på facket blir arbetarrörelsen i längden svarslös, så länge den inte orkar tänka utanför den kapitalistiska boxen.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Italiens två ansikten

Margareta Zetterström - 12 juni 2018

Sommaren 2011 strejkade de utländska, mestadels afrikanska, daglönarna på ett av tomatfälten i den syditalienska provinsen Apulien. Det var den första verkliga strejken bland dessa migrantarbetare om ofta är "papperslösa" och därmed fullkomligt rättslösa men som samtidigt — eller snarare just...

Läs mer...

Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga

Fred Torssander - 28 maj 2018

Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden...

Läs mer...

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Edouard Louis - "Litteraturen en plats för motstånd"

Monika Zaleska - 31 mars 2018

Edouard Louis debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en roman om hans liv. Eddy Bellegueule...

Läs mer...

Bildtext

Utanförskap

Tobias Davidsson - 31 mars 2018

Utanförskap är ett ord som finns i allas vår vardagliga vokabulär i dag. Men vi använder det på...

Läs mer...

Bildtext

SD inpå kroppen

Frida Jansson - 31 mars 2018

Sverigedemokraterna vill rulla tillbaka familjepolitiken till 1950-talet. Det handlar om makten...

Läs mer...