2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

"I Sverige har vi fokus på att det ska bli rätt, snarare än straff" säger finansminister Magdalena Andersson till SVT som på svar på frågan, varför Sverige, till skillnad från många andra länder, ger amnesti åt kapitalägare, som under upptill sex år, har underlåtit att deklarera inkomster från sina placeringar utomlands.

Det enda som händer den som själv berättar om sina pengar i en rättelse till Skatteverket är att hen måste betala under fem år tillbaka i tiden utebliven skatt .

Magdalena Andersson försvarar inför SVT Sveriges osedvanligt förlåtande hållning vid internationella skattebrott:

"risken annars är att de inte betalat skatt överhuvudtaget. Nu går pengarna till vård, skola och omsorg och risken hade annars varit att pengarna varit kvar på en paradisö."

För att värdera effekten för vårt välstånd av cirka 350 miljoner årligen, som självrättelser i deklarationer av inkomster från skatteparadis bidrar med och som Andersson tycks så imponerad av, bör man se detta tillskott i relation till:

434 miljarder som enligt den senaste budgeten bekostade vård, skola och omsorg. Cirka en tusendel av dessa utgifter skulle således täckas av de självrättelser som ångerfulla skattesmitare sänder in. Dessa medel utgör dessutom kanske fem procent av det som borde komma det allmänna till del i form av skatt från utlandspengar. Nämligen

800 miljarder, som bedöms vara placerade utomlands av svenska medborgare. 46 miljarder, som av Skatteverket årligen utgör "skattefelet" - för lite inbetald skatt på detta dessa medel, varav 11,6 miljarder från s k skatteparadis.

Ett nytt s k informationsutbytesavtal med Schweiz, som Sverige slutit, fick Skatteverkets talesman 2012 att framhålla snart inga skatteparadis finns kvar. Men den största delen av det internationella skattefelet beror enligt Skatteverket ännu på transaktioner med nuvarande och tidigare skatteparadis, samt på skatteupplägg med hjälp av utländska bolag.

I avsaknad av skatteamnesti är risken "att man inte får in lika mycket pengar. Här i Sverige har man gjort tonvikten på att försöka få in skattepengarna" säger finansministern. Uppenbarligen har hon i detta avseende inte nått riktigt ända fram.

För att vi bortser från vårt behov av rättvisa och ser mellan fingrarna med skattesmitarna kompenseras vi andra en dryg femtiolapp per person och år.

Att man därtill höjer de utlandsförmögnas benägenhet att ta risker, ("moral hazard") verkar Andersson inte räkna på eller ens reflektera över. Ej heller över att hon genom sin amnesti bidrar till att sänka skatte- och samhällsmoralen.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Italiens två ansikten

Margareta Zetterström - 12 juni 2018

Sommaren 2011 strejkade de utländska, mestadels afrikanska, daglönarna på ett av tomatfälten i den syditalienska provinsen Apulien. Det var den första verkliga strejken bland dessa migrantarbetare om ofta är "papperslösa" och därmed fullkomligt rättslösa men som samtidigt — eller snarare just...

Läs mer...

Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga

Fred Torssander - 28 maj 2018

Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden...

Läs mer...

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Bankerna leder oss ut i nästa kris

Gustav Ingman - 31 mars 2018

Bostadspolitiken är central i ett lands ekonomi. Under den svenska modellens glansdagar var den...

Läs mer...

Bildtext

Mörka moln över bostäder och spekulationer

Per Björklund - 31 mars 2018

Oron för en ny krasch tilltar på bostadsmarknaden. Priserna har börjat falla, och skuldtyngda...

Läs mer...

Bildtext

Profitörerna tar sig igenom vinsttaken

Linn Herning - 31 mars 2018

Vinstuttagen i skolan ska begränsas lovar Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I Norge gick...

Läs mer...