2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Härom sommaren hade jag en prunkande salladsrabatt. Men plötsligt föll det ena salladshuvudet efter det andra ihop och vissnade. När jag så småningom ryckte upp ett av plantorna föll jag nästan baklänges, eftersom den inte gjorde motstånd: Växten saknade rot, utom en centimeter längs upp. En knäpparlarv hade ätit sig ända upp från rotspetsen upp till strax under jordytan, där den nu satt, uppenbarligen i väntan på att gå in i insektens tredje stadium och förpuppas. Vi fick köpa sallad på COOP i stället.

Men det är inte så många generationer sedan parasiter, framför allt på spannmålen, kunde betyda liv eller död för dem som odlade den för hushållet. Linnné hade visserligen lagt "sjuka kornax" med små larver i en glas burk, sett hur de förpuppades och hur burken snart fylldes av små flugor. Han hade tidigare sett sådana flugor, men sett dem som "ovärdiga att anteckna". Han insåg dock så småningom att dessa flugor kunde ha ekonomisk betydelse och förstöra tunnvis med korn.

Kerstin Ekman har nyligen utkommit med en skildring av en okänd hjälte från upplysningstiden, Clas Bjerkander (1735-95), son till en arrendebonde, sedermera hela livet präst i nordöstra Västergötland: Då var allt levande och lustigt (Bonniers 2015; 323 s.). Vid sidan av sitt andliga kall ägnade Bjerkander sig åt naturstudier, enkannerligen åt studiet av "rotmaskar", de som så småningom skulle utvecklas till den sorts "fritflugor", som redan Linné hade på känn låg bakom ruinen av tusentals tunnland.

Bjerkander hade under sig utbildning i Uppsala studerat under den store nationalhjälten , som snart skulle bli adelsman. Men pengarna räckte inte till fortsatta studier inom botanik och entomologi utan han fick retirera till hembygden, söka sig en prästjänst och fortsätta sina naturvetenskapliga studier som duktig amatör. Andra av Linnés lärjungar reste vida i världen, rapporterade förunderliga ting och gick i många fall tragiska öden till mötes - men hann under tiden göra sig egna namn i vetenskapens historia. Av Bjerkander finns inte ens en bild. Men åren före sin bortgång blev han invald i Vetenskapsakademin, och Musca Secalis, flugan som gav upphov till rågrotmasken och bär det namn som han gav den.

"I syfte att uppnå frihet i naturens värld, måste man använda naturvetenskapen för att förstå, erövra och förändra naturen och därmed uppnå frihet från den" sade Mao Zedong i sitt tal vid Sällskapet för studiet av naturvetenskap i gränsområdet" 1940. Så såg också Upplysningen, Bjerkander och hans store läromästare på förhållandet mellan människa och natur - men under Bjerkanders sista levnadsdecennier fick han uppleva att Romantiken på gott och ont gjort insteg med sitt krav "Tillbaka till naturen".

Denna motsättningsfyllda tid skildrar Ekman förtjänst fullt genom att ur glömskan lyfta en beundradsvärd mindre fotsoldat i den svenska naturvetenskapens armé.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Italiens två ansikten

Margareta Zetterström - 12 juni 2018

Sommaren 2011 strejkade de utländska, mestadels afrikanska, daglönarna på ett av tomatfälten i den syditalienska provinsen Apulien. Det var den första verkliga strejken bland dessa migrantarbetare om ofta är "papperslösa" och därmed fullkomligt rättslösa men som samtidigt — eller snarare just...

Läs mer...

Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga

Fred Torssander - 28 maj 2018

Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden...

Läs mer...

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Krönika om Zimbabwe

Karen Hedvig Petersen - 31 mars 2018

Forskare som Mahmood Mamdani och Joseph Hanlon har framhållit några alltför okända aspekter av...

Läs mer...

Bildtext

S och LSS på glid

Hans Hallerfors - 31 mars 2018

Regeringen har stoppat Försäkringskassans nya tvåårsomprövningar av personig assistans enligt LSS...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - En hållbar flyktingpolitik

Benny Andersson - 31 mars 2018

Utan EU:s politik och penningstöd skulle inga flyktingar bli kvarhållna i Libyen. Det gjorde...

Läs mer...