2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Det råder faktiskt inget krig i världen nu – ännu. Eller rättare sagt: det pågår en massa krig. Inbördeskrig, interventionskrig, regionala krig, befrielsekrig (en fortsättning av kolonialkrigen), heliga krig, också handelskrig (ibland kallade ”sanktioner”). Många människor dödas, mördas, far illa, måste lämna sina hem. Kalla kriget – ”terrorbalansen” – förhindrade visserligen storkriget, men det tillät de något mindre krigen. Också Vietnamkriget var, med världskrigsmått mätt, ett ganska litet krig men ett som drabbade miljontals människor.

Alla krig måste förhindras. Det behövs faktiskt inget krig i världen nu. Inte ett till. Framförallt inte ett stort krig. Det bästa sättet för att förhindra det är att se till att de andra, pågående krigen avvecklas. De som är invecklade i krig måste dra sig bort därifrån. Sverige måste dra sig bort från Afghanistan; det är obegripligt att landet engagerade sig där, det är obegripligt att det har stannat kvar. Det är en dumhet (och förmodligen ett brott mot folkrätten) att det blandar sig i den irakiska röran. Det får nu inte också hända i Syrien. Sverige ska inte vara en krigarstat.

Hämnd är inget bra svar på hämnd. Att avstå från hämnd är inte detsamma som att vända andra kinden till. Det är att göra andra saker. I Sverige behöver man bygga upp en beredskap för krig och katastrofer. Den är nästintill obefintlig idag. Vi har varit förskonade från terrorism, däremot inte från skogsbränder. Vi har ett hemvärn, men ingen funktionsduglig armé. Vi har ett flygvapen, men det ska inte kriga i Libyen. Vi har inte längre något psykologiskt försvar och inte något civilförsvar (om man inte räknar frivilligorganisationerna dit). Vi har en massa politiker som ropar ”Vargen kommer!”, men en hel del av dem tycks förlita sig på en annan varg istället.

I försvarsfrågan har svensk vänster passat i bästa fall, varit militärt nedrivande i de flesta fall.

Försvaret främst. En antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig (Celanders förlag) utkommer i mitten av december. Titeln anger två saker: att återuppbyggnaden av det svenska totalförsvaret måste vara en högt prioriterad fråga och att försvaret, här talar vi det militära försvaret, inte ska vara en krigsmakt utan just och uteslutande ett försvar av det egna landet, dess territorium. I krig kan Sverige dras med i om det blir angripet och – med uttryckligt FN-mandat – ansluta sig till men aldrig frivilligt engagera sig i. Vår fredstradition är en god tradition, och den har byggt på ett väpnat försvar: det ska kosta alldeles för mycket för en angripare att anfalla oss. Men då måste också Sverige som stat och nation vilja och kunna uppoffra sig. Och detta måste få kosta pengar, precis som flyktingmottagandet måste få kosta pengar. Det senare generar arbete och inkomster för vissa människor; försvarsorganisationen skapade sysselsättning och höll bygder levande.

Förra året kom antologin Bevara alliansfriheten – Nej till svenskt Nato-medlemskap (Celanders förlag). Jag var medredaktör för den och är redaktör för den nya antologin. Man kan se den senare som en uppföljare av den förra. Den militära alliansfriheten är grunden. Men för att det ska vara en grund att stå på måste landet ha en militär förmåga. Förespråkare för svenskt Nato-medlemskap har själva varit med om att rasera den. Deras ansvar är mycket stort. Också den politiska vänsterns ansvar är stort. Poängen är nog inte svår att förstå: Medlemskapsmotståndet kan inte bli brett och trovärdigt om det inte förenas med uppslutning krig fosterlandsförsvaret. I boken finns goda argument för hur detta kan ske.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Satans Mördare

Daniel Cederqvist - 15 maj 2018

Återigen visar den israeliska apartheidregimen sitt sanna ansikte när militären besinningslöst mejar ner demonstranter som protesterar mot att USA nu flyttar sin ambassad till Jerusalem. Ambassadflytten är en avsiktlig provokation från USA:s sida, i Donald Trump har sionisterna en trogen allierad. I...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

SD inpå kroppen

Frida Jansson - 31 mars 2018

Sverigedemokraterna vill rulla tillbaka familjepolitiken till 1950-talet. Det handlar om makten...

Läs mer...

Bildtext

Edouard Louis - "Litteraturen en plats för motstånd"

Monika Zaleska - 31 mars 2018

Edouard Louis debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en roman om hans liv. Eddy Bellegueule...

Läs mer...

Bildtext

Dubbla självmål av fackliga ledare

Kurt Junesjö - 31 mars 2018

Regeringen har gått till generalangrepp på strejkrätten. En statlig utredning arbetar med stora...

Läs mer...