2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Flyktingar brukar bli tvungna att lämna den fasta egendom de eventuellt äger bakom sig vid flykten. Med den svenska modellen för flyktingmottagande kommer dessa egendomslösa att ställas till arbetsmarknadens förfogande. Detta innebär att arbetskraften blir större. Det är dock svårt att påvisa någon otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft idag i Sverige. För sådant krävs att man antar att efterfrågan på arbetskraft skulle öka vid ökad tillgång, vilket i sin tur skulle kräva att priset på arbetskraft kunde sänkas som för andra varor.

Den höga fackliga organisationsgraden i Sverige har dock varit ett hinder. Konjunkturinstitutet har i sin genomgång om den svenska jämviktsarbetslösheten hävdat att Sverige bland annat på grund av detta har besvärande hög "reallönestelhet" 1. För att om möjligt förhindra att de nytillkommande till arbetsmarknaden måste förbli arbetslösa och att detta ändå inte har någon effekt vare sig på arbetskraftens pris och därmed efterfrågan eller på reallönestelheten bland de tidigare anställda krävs som Rikard Forslid mycket riktigt påpekar på bloggen Ekonomistas sida statsingripanden i form av strukturreformer 2. Till exempel krävs sådana som gör att konkurrensen om arbetstillfällena befrias från de begränsningar som gjorts i arbetsgivarnas frihet att byta ut anställda mot mer produktiva och mindre kostnadskrävande.

En modell för att kringgå liknande svårigheter har historiskt varit att upprätta en delad arbetsmarknad. Denna kan i Sverige idag inledningsvis bygga vidare på att staten fastställer lönenivån för det nya skiktet genom att betala en del av lönekostnaderna - detta innebär ju de facto att finansieringen tas från de övriga löntagarna och alltså inte belastar arbetsgivarna. Att betala återstoden upp till kollektivavtalens nivå kan framstå som alltför tungt, men lönenivån kan sänkas kraftigt. I fall flyktingarna skulle vara ovilliga att arbeta för den erbjudna ersättningen har Sverige redan lagstiftning klar. Socialtjänstlagen som rekommenderar arbete kallat praktik för bidragsmottagare liksom även jobb och utvecklingsgarantin och Extratjänsterna bör kunna användas. Den tidigare omfattande kritiken mot jobb och utvecklingsgarantins Fas 3 bör kunna avfärdas genom att tillfälligt uttryckligen reservera dessa arbeten med statliga lönebidrag för nyligen invandrade flyktingar och i stället befordra svenskar som idag har sådana enklare och tyngre arbetsuppgifter enligt den danska modellen 3. I USA har liknande använts sedan innan självständigheten från England. I delstaten Virginia skrevs lagen redan 1662 4.

Referenser

1. "… graden av centralisering av löneförhandlingarna, fackföreningsanslutningen samt sam-arbetsförmågan mellan lönesättarna och övriga ekonomisk-politiska beslutsfattare." "specialstudie_11.pdf

2. "Om flyktingarna blir tillräckligt många kommer det att krävas strukturförändringar i näringslivet för att sysselsättningsgraden ska hållas uppe." "flyktingarna-jobben-och-den-ekonomiska-politiken

3. "Allra tydligast är att invandringen fick den inhemska arbetskraften att byta till mer kvalificerade och mindre fysiskt krävande yrken." "okad-specialisering-med-okad-invandring"

4. "wikipedia"

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Dubbla självmål av fackliga ledare

Kurt Junesjö - 31 mars 2018

Regeringen har gått till generalangrepp på strejkrätten. En statlig utredning arbetar med stora...

Läs mer...

Bildtext

Utanförskap

Tobias Davidsson - 31 mars 2018

Utanförskap är ett ord som finns i allas vår vardagliga vokabulär i dag. Men vi använder det på...

Läs mer...

Bildtext

Saliv och synopsis

Henrik Johansson - 31 mars 2018

Cirkelledaren lade ifrån sig pappret och ställde sig vid whiteboarden. Hon gjorde cirkeldeltagarna uppmärksamma på...

Läs mer...