2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Självfallet kan man inte befalla över en författares privata preferenser. Man kan därför inte be Jan Guillou att som hjältar i nästa romansvit någon gång välja ofrälse folk med IQ understigande 150, som vid sidan av storpolitik gillar falukorv och rotmos med mellanmjölk som dryck. Folk som går på fotboll och sysslar med bingo, brottning eller TV-tittande. Från början trodde man att Guillous hat- eller förkärlek för överklassen och dess miljö och vanor var ironiskt menad. Det verkar dock mer och mer som om hans fascination för fint folk är äkta: för deras mat - och framför allt för deras drycker, deras fritidsnöjen - jakt och nu även havskappsegling. Och för deras medaljer och gradbeteckningar. Lite tjatigt blir det allt!

Att be honom lära sig hur vanligare folk talar sinsemellan får man heller inte ens hoppas på. T ex eller att då och då kasta in lite markeringar i deras dialoger, som åtminstone skulle ge en antydan av ironisk distans, eller blinkning till läsaren, hos författaren vid hans huvudpersonernas ändlösa debatter om vilket vin (och årgång) som bäst skulle passa till den utsökta måltid som deras nystrukna tjänstefolk snart skall bära in. Men allt detta är ändå bara störande bisaker.

Ty efter denna privata utgjutelse måste man likafullt, som vanligt när det gäller Guillou, anbefalla även Blå Stjärnan (Piratförlaget 2015; 480 s.), den femte delen av hans dekalogi om familjen Lauritzen, som handlar om de företagsamma norska bröderna Lauritzen under 1900-talet. Detta trots att Kajsa Ekis Ekman redan vid första delen, Brobyggarna, hade i stort sett samma dämpat entusiastiska syn som jag:

"Det blir inte direkt Vilhelm Moberg eller Moa Martinson. Men väl en vuxenvariant av Olov Svedelids historiska ungdomsromaner."

Detsamma kunde man f ö ha sagt om Upton Sinclairs bladvändarromansvit om Lanny Budd, som på sin tid betydde mycket för en progressiv 1900-talsgeneration - bl a uppenbarligen för Guillou.

"Blå Stjärnan" handlar om hur en ny, feminin generation av lauritzssöner ( Joanne och Rosa) med framgång slåss mot den tyska ockupationen av Norge 1940-45 - och hur den svenska politiken efter hösten 1942 i tid (mera skickligt än moraliskt) svängde från tyskneutralitet till västneutralitet. Ämnet är kanske inte helt nytt, men Guillou vill denna gång dessutom påvisa att kvinnornas roll i motståndskampen var mera betydande än vad den officiella (maskulina) eftervärlden har velat medge.

Jan Bergman, vars dokumentärroman "Sekreterarklubben" ordentligt har inspirerat en del av "Blå Stjärnan" har visserligen gått i taket, trots att Guillou i ett efterord har gett honom utförligt erkännande för hans research kring ett tidigare dåligt utrett inslag av nazimotståndet i Skandinavien. Han hade bort vara tacksam, eftersom hans rön genom Guillous verk och renommé verkligen kommer att få ordentlig spridning - och det är väl vad en seriös författare vill?

Som jag alltid har sagt - Jan Guillou är inte bara en lysande progressiv journalist - han är kanske också vår bäste, sämste progressive författare som man därför gärna förlåter en del irriterande manér.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Satans Mördare

Daniel Cederqvist - 15 maj 2018

Återigen visar den israeliska apartheidregimen sitt sanna ansikte när militären besinningslöst mejar ner demonstranter som protesterar mot att USA nu flyttar sin ambassad till Jerusalem. Ambassadflytten är en avsiktlig provokation från USA:s sida, i Donald Trump har sionisterna en trogen allierad. I...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Edouard Louis - "Litteraturen en plats för motstånd"

Monika Zaleska - 31 mars 2018

Edouard Louis debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en roman om hans liv. Eddy Bellegueule...

Läs mer...