2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

När det kommer till frågan om våldmonopol är det självklart att det sådant kan behövas. Men det måste kontrolleras och regleras på ett bra och ansvarsfullt sätt. Dagens avslöjande i Sydsvenskan skvallrar om att det inte fungerat på det sättet.

Det Sydsvenskan idag kan avslöja är att en vakt på ett privat bolag misshandlat en 9åring grovt genom att dunka hans huvud i ett stengolv. Vad vi måste fråga oss i ett sådant läge är i hur stor utsträckning vi kan betrakta detta som en isolerad företeelse. Dessvärre är åtminstone min erfarenhet att det är omöjligt att se detta som en isolerad företeelse. Snarare är händelsen som beskrivs i Sydsvenskan ett exempel i raden, om än ett synnerligen brutalt sådant, på hur systemet med privata vaktbolag är ett feltänk från början till slut.

När händelser som denna uppkommer tenderar den efterföljande debatten att handla om hur väktarutbildningen ser ut. Att utbildningen är för kort eller att polisens kontroll av vilka som blir väktare, och därmed för vissa befogenheter gällande våldsutövning, ser ut. Problemet ligger emellertid inte i det praktiska. Vad vi ser är ett systemfel. Felet ligger i att företag, offentlig verksamhet och privatpersoner kan upphandla tjänstemän som ska agera för att upprätthålla ordning enligt vissa föreskrifter. Här ligger problemet främst i att det är upphandlat våldsmonopol. Jämför med legosoldater eller privata arméer av andra slag. Skillnaden är dels graden av våld och dels att krigsherren bytts ut mot en mer legitim uppdragsgivare som den offentliga sektorn. Mot vem är man lojal om man har en tydlig uppdragsgivare? Troligtvis mot sagde uppdragsgivare. Skillnaden på polisen och väktarföretagen är helt enkelt att polisens uppdragsgivare är folket. Polisen är, även om det fungerar under all kritik, demokratiskt styrd. Rent politiskt är systemet med privata väktarföretag en borgerlig konstruktion.

Låt mig ta ett exempel från min egen vardag. Jag pendlar med buss över Järvafältet för att komma till jobbet. I Rinkeby kom det på biljettkontrollanter. Dessa var upphandlade av ett privat företag. En av kontrollanterna krävde att få se färdbevis av en kvinna som satt bredvid mig. Hon lämnade sitt kort. Det visade sig att hon åkte på reducerad biljett. Då krävde kontrollanten att hon skulle styrka att hon hade rätt att åka till reducerat pris. Till saken hör att kvinnan bar bura. Jag informerade kvinnan och kontrollanten om att han inte hade rätt att begära att kvinnan skulle identifiera sig. Kontrollanten blev rasande och skrek om att jag hindrade hans tjänsteutövning. Till sist gick han av. Detta är ytterligare ett exempel på maktmissbruk. Jag påstår inte att det handlar om något mer än en enskild händelse men den kan sättas in i ett större pussel av diskriminering, maktmissbruk och regelrätta lagbrott.

Det är rimligt att vi som socialister kräver att våld ska vara under medborgerlig kontroll, att polisen och militären styrs demokratiskt och finns till för att upprätthålla lag och ordning men att privata intressen inte har någon som helst del i våldsmonopolet. Vi bör kräva att vaktbolagen förbjuds.

Kommentarer

0 #1 martin oskarsson 2015-03-13 19:18
Vill bara poängtera vikten av att demokratisera polisen och militären. Det sker bäst dels genom att de styra lokalt och regionalt av politiskt valda organ och dels genom ökad inflytande för vanliga konstaplar och soldater

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Bankerna leder oss ut i nästa kris

Gustav Ingman - 31 mars 2018

Bostadspolitiken är central i ett lands ekonomi. Under den svenska modellens glansdagar var den...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - En hållbar flyktingpolitik

Benny Andersson - 31 mars 2018

Utan EU:s politik och penningstöd skulle inga flyktingar bli kvarhållna i Libyen. Det gjorde...

Läs mer...

Bildtext

Utanförskap

Tobias Davidsson - 31 mars 2018

Utanförskap är ett ord som finns i allas vår vardagliga vokabulär i dag. Men vi använder det på...

Läs mer...