2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Historieprofessorn Gunnela Björk har nyligen på Historiska Media utkommit med de första biografin på svenska språket om Järnladyn. Till formatet påminner verket om en av de mest inflytelserika politikerna i Västeuropa under förra seklets sista decennier mest som ett förlängt förord. Det omfattar 174 sidor, vilket inte är mycket i ordbehandlarnas tidevarv. Och så mycket till referenser störs man heller inte av.
Men när detta är sagt bör man påpeka att Björks biografi är en utmärkt snabbinroduktion till ämnet. Det som brister i utförlighet vinner texten i koncentration.

Bokens sista rad hävdar att läsaren själv måste bestämma vad han/hon anse om föremålet. Men författaren har dessförinnan givit, för en historiker, ovanligt utförliga anvisningar för vad man därvid rimligen skall komma framtill: Om Thatcher tycker vi inte.
Utan att gå in på personlighet framstår föremålet helt enkelt som en ovanligt begåvad, orädd, i alla avseenden arbetsam, hänsynslös, oempatisk (utom då det gäller det parasitära elementet, sonen Mark) sociopatisk och vidrig borgare. Medan i filmen Järnladyn och Meryl Streep försöker rättfärdiga Thatcher genom att få oss att sympatisera med en senil, olycklig och hjälplös gammal gumma går Björk direkt på kärnan hos henne: hennes nedärvda hat mot arbetarklassen och socialismen, hennes till fascism gränsande chauvinism.

"Ekonomin är metoden - syftet är att förändra själen" sade Thatcher, och Björk understryker med rätta att Thatchers nyliberalism i första hand inte handlade om ekonomiska åtgärder. Det var en politisk reform, syftande till att krossa arbetarklassen, som sedan Englands pyrrhusseger i Andra Världskriget via fackföreningsrörelsen ännu hade ett hegemoniskt inflytande över agendan. Privatiseringarna kom på allvar först senare, under Mayor och efterträdarna, oavsett partifärg. Det var tiden som skapade Thatcher, inte främst tvärtom och hon blev den som gav den ett ansikte - kanske dubbelt avskydd genom sin personlighet och inte minst sitt kön. Hon var nämligen en kvinna, vars politik inte inte minst drabbade kvinnorna men som det ändå blev närmast politiskt korrekt för karlar att hata.
I Sveriges regering sitter nu folk som inspirerats av Thatcher. Inte ens Annie Lööf vågar dock längre öppet åberopa henne som föredöme för sin politik. Den sviktande Alliansen lever nu lika farligt som den engelska förlagan gjorde vid början av sin långa regeringstid.
Något måste göras. Thatcher spelade 1982 på nationella strängar och drev igenom det bejublade och blodiga återtagandet av Falklandsöarna (innan diplomaterna hunnit att förverkliga sina dolska planer på ett fredligt och rimligt återlämnande till Argentina). Med tanke på Thatchers framgång i Falklandskriget borde Åland snarast höja sin beredskap innan resterna av den svenska marinen börjar att beskjuta Mariehamn.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Dubbla självmål av fackliga ledare

Kurt Junesjö - 31 mars 2018

Regeringen har gått till generalangrepp på strejkrätten. En statlig utredning arbetar med stora...

Läs mer...

Bildtext

Låt inte evidensjakten avgöra allt

Johan Wickström - 31 mars 2018

Kampen mot alternativa fakta och fejknyheter är politiskt viktig. Men en tendens kan dölja en...

Läs mer...

Bildtext

Saliv och synopsis

Henrik Johansson - 31 mars 2018

Cirkelledaren lade ifrån sig pappret och ställde sig vid whiteboarden. Hon gjorde cirkeldeltagarna uppmärksamma på...

Läs mer...