Nytt nummer av Clarté!

2018 1Partier fjärmade från medborgarna, diktat från Bryssel, rasistiska strömningar, fejknyheter. Det är valrörelse. Många talar om en försvagad demokrati.Men varifrån kommer demokratin? Historia och samtid ger samma besked: den måste alltid erövras på nytt av folk i rörelse; den snöps av dem som sitter på makt och pengar. Clarté granskar demokratins 1900-talshistoria, den marxistiska demokratidiskussionen och hot i dag.

Beställ nya numret av Clarté!

Med facit i hand inser jag naturligtvis att jag har hanterat frågan bristfälligt, vilket jag ångrar djupt.", säger Anders Vredin, VD för Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Frågan gäller hans forskningsledares sedan 15 år, nationalekonomen Laura Hartmans, brådstörtade avgång nyligen. "Jag kunde inte bedriva min forskning och delta i samhällsdebatten som jag ville", säger Hartman till Dagens Arena. Professor Olof Petersson, överordnad forskningsledare på SNS sedan 1997 avgick samtidigt i protest mot behandlingen av Hartman.

Nyss hade Laura Hartman och hennes grupp presenterat sin forskningsöversikt: "Konkurrensens Konsekvenser". Denna redogjorde för kunskapsläget beträffande effekterna av 20 års omfattande privatiseringar inom vård, skola,omsorg. Hennes studie av litteratur och officiell statistik kunde inte finna några vetenskapliga belägg för att privatiseringarna lett till vare sig bättre effektivitet eller högre kvalitet i dessa verksamheter. Detta var uppenbarligen inte vad finansiären hade tänkt sig. Vad värre var - hon publicerade sin icke-slutsats i en DN-artikel 7/9. Då utbröt ett massivt nyliberalt pressdrev som uppenbarligen gav SNS:s ledning kalla fötter:
Maria Ludvigsson i SvD förmodade att privatiseringarnas fördelar sannolikt är "mer påtagliga och verkliga" för medborgarna, som dagligen väljer bland välfärdstjänsterna, "än för de forskare som med bristfälligt underlag ska försöka hitta och tolka effekterna". Om vi ska ta henne ad notam bör vi i fortsättningen således avstå från att låta vetenskapsmän "bedriva aktiv och oberoende forskning" om privatiseringarna. I stället borde vi, liksom vad hittills varit fallet varit under två decennier, förlita oss på de enkäter bland klienter/patienter som beställts och bekostats av branchföretag som t ex Almega och Curera etc. Eller lita på de stundom överentusiastiska rapporterna i merparten av svensk dagspress, som de intervjuade redan torde ha tillgogjort sig.
Andra kritiker av Hartman medger att man i avvaktan på vidare studier måste godta hennes nedslående resultat. Bra eller dåligt - att skapa en välfärdsmarknad är för dem - precis som kritikerna av privatiseringarna dessvärre från början hävdat - ett självändamål: "Valfriheten har, anser vi, ett värde i sig" säger Timbro genom Håkan Tribell och Eva Cooper. Denna ståndpunkt har i alla fall fördelen att den inte så lätt att vetenskapligt veder- eller belägga.
Hans Bergström, DN:s f d chefredaktör, gick icke helt oväntat i taket. Han trodde uppenbarligen sig redan på förhand veta att en profitdriven välfärdssektor hur som helst måste vara mycket bättre och effektivare än en offentlig. När hårda data inte kunde styrka hans övertygelse, tycker han att SNS-skriften "inte tillför något nytt i diskussionen" om välfärden. Han befarade, trots detta, att rapporten, inte behandlingen av dess författare, utlöst "en förtroendekris för SNS i förhållande till näringslivet i Sverige".
Det är möjligt att SNS försökte återställa sitt förtroende hos Näringslivet och Bergström genom att efter publiceringen av rapporten omgående och resolut belägga sin forskningledare med munkavle och framtvinga hennes avgång. Men bland allmänheten och i vetenskapliga kretsar ökade knappast förtroendet för SNS. Näringslivet insåg nog snart att man inte hade råd att förslösa det eventuella förtroendekapital som SNS hade kvar, vid äventyr att i fortsättningen enbart få lita till tankesmedjor som Timbro för att sprida sitt budskap.
Det problem som Hartmans rapport ställt en rad politiska partier och skribenter inför var att medge att de argument de ständigt framfört för att konkurrensutsätta all offentlig verksamhet - undantaget Hovet - kanske saknade stöd i verkligheten. Därför kommer nog pressdrevet att fortsätta - tills Hartmans undersökning glöms bort.

PS 26/9: Idag avgick Vredin och som väntat anser han att han gjorde det frivilligt, han också. Det finns kanske jobb även efter SNS, nämligen, kanske?

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Vems är skulden?

Jonatan Fahlén - 4 juli 2018

I slutet av juni träffades eurozonens finansministrar för att avgöra Greklands framtid. Redan från början stod det klart att det inte skulle bli tal om någon skuldavskrivning. Istället valde de att skjuta kostnaderna på framtiden och förlänga det grekiska folkets lidande. I skuggan av dessa...

Läs mer...

Linjerna klarnar - om man inte redan sett det!

Hans Isaksson - 29 juni 2018

Den borgerliga alliansen är just i färd med att göra det bästa möjliga av ett kommande nederlag i det instundande riksdagsvalet. Moderaterna och SVT kunde igår meddela att allianspartierna var eniga om att föreslå en ny praxis vid det val av talman (landets högste befattningshavare, om man...

Läs mer...

Om motsättningar mellan imperialistiska stater

Kerstin Stigsson - 25 juni 2018

Vi som är äldre kommer säkert ihåg Falklandskriget. Men en kort resumé för de som glömt och för de yngre som kanske inte ens var påtänkta 1982: Falklandskriget var ett krig mellan Storbritannien och Argentina 1982 och pågick under 74 dagar. Det började med att militärjuntans Argentina invaderade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Låt inte evidensjakten avgöra allt

Johan Wickström - 31 mars 2018

Kampen mot alternativa fakta och fejknyheter är politiskt viktig. Men en tendens kan dölja en...

Läs mer...

Bildtext

S och LSS på glid

Hans Hallerfors - 31 mars 2018

Regeringen har stoppat Försäkringskassans nya tvåårsomprövningar av personig assistans enligt LSS...

Läs mer...

Bildtext

Utanförskap

Tobias Davidsson - 31 mars 2018

Utanförskap är ett ord som finns i allas vår vardagliga vokabulär i dag. Men vi använder det på...

Läs mer...