2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

Idag är det den 11:e september. Fast10 år senare än det ödesdigra datumet, 2001. Det är 10 år sedanflygplanen flög in i World Trade Center och Pentagon. En dag sommånga minns. Samtidigt är det ett datum som mer har med vrede änsorg att göra. Inte för att det inte är en djupt tragisk händelsesom inträffade för 10 år sedan i USA, för det är det, ingen kankomma och påstå något annat.

Att inte betrakta 11:e september som ensorgedag är däremot ganska självklart. Det är nämligen den dagensom gav USA:s regering ett giltigt skäl att gripa in i hela denarabisk-muslimska världen med väpnade trupper, i spetsen för NATOoch i spetsen för ISAF. Syftet med kriget mot terrorismen varvedergällning till 50 % och profitbegär till 50 %. Att man idag kanifrågasätta hur mycket USA faktiskt vunnit på krigen iAfghanistan, Irak och nu i Libyen är en sak som inte är helt lättatt diskutera på ett vettigt sätt. Främst eftersom frågan ärfelställd. Frågan är inte endast hur mycket USA vunnit utan ocksåhur mycket befolkningarna, afghanerna, irakierna och libyerna harförlorat på grund av de utdragna ockupationerna.

11:e september är ett datum där dencyniska matematiken gör sig påmind. USA:s vedergällning för de3000 människoliv som släcktes 11:e september är 100.000-talsmänniskoliv i främst Afghanistan och i Irak. Och kriget motterrorismen har också snarare spätt på den fundamentalistiskaislamismens terrordåd än gjort dem färre.

Vad man också måste tänka påidag är hur den muslimska fundamentalismen, en produkt avimperialismen som hjälpt fram fundamentalistiska rörelser somTalibanerna, slog mot sin skapare, det imperialistiska USA. Ättlingensom går till attack mot anfadern. Ett utförligare resonemang omdetta går att hitta i min egen artikel på Clartébloggen,Reaktionärt att se islamismen som huvudfiende.

Slutligen: Produkterna av 11:eseptember har spelat större roll för världens utveckling desenaste 10 åren än själva attackerna 11:e september gjorde. Det äruppenbart. Misstänkliggörandet och jakten på människor som tänkerannorlunda eller ser annorlunda ut är, precis som attentaten 11:eseptember eller den rörelse som utförde dem eller högerextremismensframfart och attackerna i Norge 2011, ett sätt att splittra vanligamänniskor i världens länder och försenar den tid när vi enar ossi kamp mot monopolkapitalismen och imperialismen. Misstänkliggörandetgestaltas av Peter Myrdal i Clarté nummer 3-2001 i artikelnImperialismens dramaturgi: När muslimska fundamentalister1983 första gången slog till mot World Trade Center i New York, dengången med en vanlig enkel bilbomb av det slag som blivit vanligunder inbördeskriget i Libanon, ingick just mujaheddin, veteranerfrån den afghanska motståndskampen mot Sovjet, i terroriststyrkan.När i april 1985 en hel federal kontorsbyggnad i Oklahoma Citysprang i luften, vändes misstankarna omedelbart mot sammafundamentalistiska terrorister. I stället visade sig attentatsmannenvara en frustrerad amerikansk soldat, själv veteran från detamerikanska kriget mot Saddam Hussein.

Vi är snabba attidentifiera våra fiende men det tar längre tid att identifiera våravänner och allierade, kanske är det just det vi måste lära oss,att 11:e september och utvecklingen därefter har skjutit den tidennär vi finner våra allierade på framtiden?

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Ledare - En hållbar flyktingpolitik

Benny Andersson - 31 mars 2018

Utan EU:s politik och penningstöd skulle inga flyktingar bli kvarhållna i Libyen. Det gjorde...

Läs mer...

Bildtext

Låt inte evidensjakten avgöra allt

Johan Wickström - 31 mars 2018

Kampen mot alternativa fakta och fejknyheter är politiskt viktig. Men en tendens kan dölja en...

Läs mer...

Bildtext

SD inpå kroppen

Frida Jansson - 31 mars 2018

Sverigedemokraterna vill rulla tillbaka familjepolitiken till 1950-talet. Det handlar om makten...

Läs mer...