2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

"Det du inte såg" Patrik Sjöberg och Markus Lutteman; Norstedt 2011; 413 s. är Sjöbergs andra självbiografi - inte illa för en 45-åring! Den kommer 24 år efter hans idrottsliga höjdpunkt (2,42 den 30/6 1987) och 13 år efter slutet av hans karriär. Boken verkar säljas som ett pedofiloffers berättelse, men den kan framför allt läsas om en skildring av tillståndet inom elitidrotten under de decennier under slutet av 1900-talet då utövarna definitivt förlorade sin oskuld. Och bejakade den utveckling som gjorde dem till springande, hoppande och bollande entreprenörer.
Jan Niklas Patrik Sjöberg var i detta avseende en föregångsman. Han föddes i Högsbo utanför Göteborg 1965 som den andra av två söner i en familj, där fadern var vid posten och modern socialarbetare, som så småningom läste vidare till fil.kand. Familjen splittrades då Patrik var i tvåårsåldern, varefter Patrik till en början hade liten och otillfredsställande kontakt med fadern, som i tioårsåldern upphörde helt, enligt sonens utsago pga ömsesidigt ointresse.
Till skillnad från sin välartade bror hade Patrik, och erbjöd, avsevärda problem socialt och inte minst i skolan, vilket medförde att hans utbildning blev allvarligt lidande. Då han redan i den tidiga puberteten ansågs vara extremt lovande som hoppare (han hoppade 2.10 i höjd redan som 14-åring och skulle så småningom hoppa uppåt 8 meter i längd och 15.30 i tresteg) blev denna talang en ursäkt för att inte bry sig om studierna. Han sade tidigt, i likhet med många yngre deltagare i Idol eller Talang, att han helt skulle satsa på att försörja sig på sin speciella gåva och därvid tjäna ihop ett tillräckligt kapital. Allt annat var av sekundärt intresse. Det handlade inte primärt om lättja - bara om trångsynthet och egotrippning. När t ex Christian Ohlsson sade om sina framgångar i tresteggropen att han inte förstod folk som tyckte att han var så märklig - "Jag springer som fan, tar tre steg och hamnar i en grusgrop , det är ju inte så att jag löst cancerns gåta eller så!"- var detta ett tänkande som var den unge Sjöberg främmande. Min talang är min vara, och den skall jag sälja så dyrt som möjligt så länge den består. Därefter kan jag leva på investerade pengar och mitt kändisskap - tycks Sjöberg ha kommit fram till.
I hans omgivning fanns det uppenbarligen folk som hade en liknande inställning som han och betraktade även den närmaste omgivningen som medel för sitt eget främjande och eller njutning. Utan berättelsen om den för länge sedan avlidne tränaren/styvfadern Viljo Nousiainens pedofili och sannolikt homosexualitet, och det högst tidsenliga ståhejet i media om detta, skulle väl knappats boken sålt så bra. Det rör sig för Sjöbergs del om icke-våldsamma, men dock övergrepp, som ägt rum för drygt 30 år sedan. Offret identiferade enligt egen utsago dem själv som sådana vid början av 80-talet och avbröt dem, vilket under minst 15 år ytterligare inte hindrade samarbete dem emellan. Det måste bedömas osannolikt att Sjöberg inte därvid hade noterat att Nousianen gjorde samma sak med en del av den mängd småpojkar han i ÖIS helst alltid omgav sig med. Så mindre som Patriks mor förenades med Nousiainen i ett vitt och temporärt resonemangsäktenskap, uppenbarligen för att han på heltid kunna ha tillgång till Patrik, vilken följde med honom efter skilsmässan.
Sjöberg nämner upprepade gånger som en självkarakteristik att han visserligen ser ett och annat skumt, men har som princip att låta var och en sköta sig själv. Det låter i första hand som en extrem libertariansk bekännelse, främst syftande på de ekonomiska ljusskygga transaktioner och det drogmissbruk han iakttagit och själv i decennier initierat eller tagit del i. Men i sammanhanget är det nog ett senkommet försök att urskulda sig för att delvis i eget intresse låta Nousiainens övergrepp mot andra hålla på - och nu tjäna en sista hacka på dem.
Hade det rört sig om någon annan än Sjöberg hade man kunnat köpa naturliga förklaringar till hans 30-åriga tystnad. T ex att det skulle ha rört sig om psykologisk blockering och skamkänslor. Man bör också undra varför han just nu bryter tystnaden. Kanske skedde det eftersom det är viktigt för en f d storstjärna att inte komma som nummer två med sin berättelse. Ty nummer två får inte äran, men dubbla skammen, av avslöjandet. Sjöberg har tydligen varit noga med att inte bli nummer två.
Författaren kan tidigt varit medveten om vilket spel han spelade med i. Det framgår av hans bok att han har en närmast perfekt kunskap om alla moraliskt och politiskt korrekta värderingar som finns i vårt samhälle. Han säger sig dela dem - det är bara det, att han inte anser att de bör tillämpas på honom själv, inte ens när det gäller en felparkering. Det var/är inte hans intellekt eller kunskap det är fel på - utan på hans extrema självcentrering, pengagalenskap och egoism.
Patrik Sjöberg var en av de första genuina 80-talsmänniskorna i Sverige - låt oss hoppas att Blondinbella var den sista. Skillnaden var bara att Sjöberg verkligen hade en unik talang, tränade hårt och hoppade 2,42 - hur tungt nu detta väger inför Sankte Per?

 

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Storbolagen skriver sagan Spotify

Mikael Nyberg - 22 maj 2018

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den...

Läs mer...

Saknader

Anders Björnsson - 16 maj 2018

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018): ”Mänskliga eller...

Läs mer...

Ingen ängslighet för det revolutionära marxistiska arvet

Daniel Hedlund - 15 maj 2018

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

SD inpå kroppen

Frida Jansson - 31 mars 2018

Sverigedemokraterna vill rulla tillbaka familjepolitiken till 1950-talet. Det handlar om makten...

Läs mer...

Bildtext

Utanförskap

Tobias Davidsson - 31 mars 2018

Utanförskap är ett ord som finns i allas vår vardagliga vokabulär i dag. Men vi använder det på...

Läs mer...

Bildtext

Bankerna leder oss ut i nästa kris

Gustav Ingman - 31 mars 2018

Bostadspolitiken är central i ett lands ekonomi. Under den svenska modellens glansdagar var den...

Läs mer...