2018 1Nytt nummer av Clarté!

Mikael Nyberg skriver om taxibranschen där ny teknik blandas med hundraåriga arbetsvillkor, Erik Bohman skriver om sopkonflikten i Stockholm, Andreas Nyman om offentlig upphandling, Linnea Garli om bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen, Frances Tuuloskorpi om konflikten i Göteborgs hamn och mycket, mycket mer.

Beställ nya numret av Clarté!

        gatlin.jpggatlin.jpg                                                          

Vi vill inte slåss, men Jingo (dvs Herre Jesus) om vi gör det... Vi har ju skepp, vi har ju folk och pengar har vi med!

Music Hallsångaren G. H. Macdermott blev enormt populär med sin Jingovisa 1878, när Storbritannien hotade Ryssland med krig i Bulgarien. Genom militärt hot fick man tsaren att avbryta sin ockupation av Makedonien. Detta innebar i och för sig inte någon glädje för befolkningen där, eftersom den återgick att bli regerad av turken i femtio år till. Men i England betraktades det ändå som en stor triumf, eftersom Ryssland fortsatt var utestängt från Medelhavet.

Sex av tio svenskar uppges denna vecka stödja deltagande i korståget mot Libyen, eller "Libyens krig" som det något oegentligt kallas idag på en ekonomisida, över en artikel som talar om för oss att bensinpriset nu går upp. Alla riksdagspartier stöder också, utom SD, som antagligen fått för sig att det kunde röra sig om något arabvänligt, som man inte ville riskera att stödja.

Förutom hos enstaka intellektuella och en marxistisk vänster, som efter förmåga försöker att basera sina ställningstaganden i internationella frågor på annat än veckans inbäddade TV-intervjuer med den västvänliga och engelskpråkliga sidan i alla konflikter, får man gå ända till lektorn i militärstrategi vid Försvarshögskolan Robert Egnell, för att hitta en en anstrykning till kritik av den uppblomstrande jingoismen i Sverige.

"Europas länder och Sveriges politiska partier står på kö för att få chansen att skicka stridsflygplan till Libyen och därmed bidra till att skydda dess befolkning....Krigets natur - våldet, smutsen och lidandet - hamnar i skuggan av de demokratiska, jämställda och marknadsliberala värderingar som åtminstone retoriskt sett motiverar de västerländska krigsinsatserna.....'Är vi inte i Afghanistan för att bygga flickskolor?' ". (DN 22.3)

Även om Egnell på slutet , tycks vika ner sig och menar att "vi" inte hade möjlighet att "stå vid sidan om" händelserna i Libyen antyder han nog att insatsen riskerar att åstadkomma motsatsen till vad den säger sig åsyfta - vilket med förlov sagt snarast mera varit regel än undantag för de senaste decenniernas sk humanitära interventioner. Det hade varit än mera klargörande, om Egnell vågat säga B, när han sagt A. Dvs om Västkoalitionens uppgivna humanitära motiv för interventionen i Libyen inte vore de verkliga - vilka motiv hade man då?

Men hans tvekan är mänsklig. Horst Köhler, tysk president och direktör för Internationella Valutafonden, talade bara en enda gång klarspråk om Tysklands militära insatser i Afghanistan 2010: "(Vi) måste veta att en militär insats i tveksamma fall och i nödfall är nödvändig för att tillvarata våra intressen, till exempel fria handelsvägar, att förhindra att hela regioner destabiliseras och med säkerhet då också skulle påverka våra möjligheter negativt och drabba handel, arbetsplatser och inkomster".

Dessa ord ledde omedelbart till att Köhler numera måste tituleras f.d. tysk president och f.d. direktör för Internationella Valutafonden.

Och Gripen har vi med....

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Nytt på Clartébloggen

Italiens två ansikten

Margareta Zetterström - 12 juni 2018

Sommaren 2011 strejkade de utländska, mestadels afrikanska, daglönarna på ett av tomatfälten i den syditalienska provinsen Apulien. Det var den första verkliga strejken bland dessa migrantarbetare om ofta är "papperslösa" och därmed fullkomligt rättslösa men som samtidigt — eller snarare just...

Läs mer...

Restaurationen i början av 1990-talet: Slutpunkten för den svenska kapitalismens tillväxtsaga

Fred Torssander - 28 maj 2018

Det borde inte förvåna att den svenska arbetarklassen har nöjt sig med vad som gått att uppnå genom reformer. Till och med nöjt sig med sådana reformer som har kunnat rymmas inom den borgerliga parlamentarismens ramar. År efter år, utan några betydande avbrott sedan åtminstone 1870 har arbetstiden...

Läs mer...

Bild: Robert Nyberg

Kris i befolkningsfrågan

Jonatan Fahlén - 25 maj 2018

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Bankerna leder oss ut i nästa kris

Gustav Ingman - 31 mars 2018

Bostadspolitiken är central i ett lands ekonomi. Under den svenska modellens glansdagar var den...

Läs mer...

Bildtext

Edouard Louis - "Litteraturen en plats för motstånd"

Monika Zaleska - 31 mars 2018

Edouard Louis debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en roman om hans liv. Eddy Bellegueule...

Läs mer...

Bildtext

Krönika om Zimbabwe

Karen Hedvig Petersen - 31 mars 2018

Forskare som Mahmood Mamdani och Joseph Hanlon har framhållit några alltför okända aspekter av...

Läs mer...