Först kommer käket, sen kommer moralen" skrev Brecht. Javisst, men vem kommer först till käket? I detta clarténummer skriver vi om mat - den färdiggjorda vi slänger i oss på lunchrasten, den kärleksfullt tillagade vi ser på tv, de väldiga mängder som odlas i Latinamerika eller Afrika. Det är samma mat, naturligtvis. Sojan från Brasilien föder industrigrisarna i Europa, och deras finare delar blir fläskfilé i tv, medan restprodukterna blir Lönnebergaskinka i Konsum.

I den rika världen matfetischism, ätstörningar och fetma. I den fattiga storskalig råvaruexploatering för världsmarknaden - som blockerar en långsiktig ekonomisk utveckling på hemmaplan och driver bondebefolkningar in i storstadsslummen.

6802_01.jpgGiuseppe Arcimboldo (1527-93): Porträtt av grönsaker.

Artiklarna i detta nummer försöker göra sammanhanget synligt. Hans Isaksson hugger in på vad vi stoppar i oss, vad vi tror vi stoppar i oss och vad vi vill stoppa i oss. Ekonomhistorikern Ulf Jonsson analyserar den internationella livsmedelsordningen. Tord Björk har besökt dem som kan göra en annan ordning möjlig: organiserade lantarbetare i Brasilien, en del av den globala småbrukarrörelsen Via Campesina. Och Olle Josephson skriver om oroligheterna i Madagaskar - en fråga om jord och bröd.

Och moralen, den som kommer sen: Den internationella livsmedelsordningen, sojan och nyliberalismens, är en del av den stora krisen i dag. Framtiden finns hos tredje världens fattiga: ett litet afrikanskt land som försöker skapa en ekonomi för nationellt oberoende, latinamerikanska lantarbetare som sluter sig samman.