Vad är det för fel med att varna för religiös fanatism? Författaren Lena Andersson försvarar det upprop hon skrev under i Expressen den 29 september.

Henrik Skrak menar att det är dåligt politiskt omdöme att kritisera "religiöst grundade politiska system" som "rättfärdigar // övergrepp mot kvinnor barn och homosexuella" samt "auktoritära regimer i arabvärlden och länder som Iran och Pakistan". Huruvida det dåliga omdömet ligger i att beskrivningen skulle vara felaktig eller om dessa system och regimer inte bör kritiseras är svårt att utröna. I stället borde vi i vår artikel enligt Skrak ha anlagt klassperspektiv och kritiserat USA-imperialismen.

Religiös fanatism, inkluderande dödskult och förakt mot modernitet, frihet och upplysning fanns emellertid långt före USA-imperialismen. Det är en ideologi med anspråk som rör långt fler än dess anhängare, och måste kritiseras som sådan. Den kan inte förklaras så mycket med fattigdom och förtryck som med ordnings- och renhetslängtan och obehag inför frihetligt orienterade och gudlösa samhällens brist därpå. Denna ideologi och dess utövare, oavsett vilken gud de tillber, är ett hot även mot arbetarklassen.