Den lilla marxisten-en sorts ordbok

Stefan Arvidsson

Brutus Östlings förlag Symposion, 2005

Religionshistorikern Stefan Arvidsson har på 150 sidor skrivit korta artiklar om 135 så kallade marxistiska begrepp, ordnade från alienation till överbyggnad. Självfallet står åtskilligt lärorikt att läsa, men det är svårt att förpacka marxistiskt tänkande på detta fyrkantiga sätt. Leninism finns som uppslagsord, dock ej stalinism, trotskism eller maoism. Uppslagsordet folket får två rader, med hänvisning till artikeln klass, medan postmodernism ägnas dryga två sidor. En allmän förtjänst är författaren mitt bland alla termer och begrepp någorlunda förmår hålla sig till ett levande och personligt språkbruk.


Mot en tredje väg

En biografi över Rudolf Meidner

Lars Ekdal

Arkiv förlag, 2005

Detta är den andra och intressantare delen i Ekdals stora biografi över Meidner. Intressantare därför att den gäller perioden från 1951 fram till i dag. Under en stor del av perioden är Meidner LO:s utredningschef och nyckelperson för det som kallas den svenska modellen för sysselsättning, strukturrationalisering och samarbete med eller försök till kontroll över kapitalet. Ekdals grepp att låta hela diskussionen sedan 1950 om reformismens möjligheter och begränsningar reflektera mot Meidners verksamhet blir därför mycket fruktbart. Facket eller partiet som arbetarrörelsens kärna? Funktionssocialism eller samhälleligt ägande? Statssocialism eller arbetarägt? Meidners reformism var djärv, avancerad och nytänkande - men likväl misslyckades den. Det finns mycket att lära av Ekdals biografi.


Fånge på Guantanamo

MEDHI GHEZALI BERÄTTAR

GÖSTA HULTN

Leopard 2005

Mehdi Ghezali fängslades av Pakistans myndigheter i december 2001 - två månader efter USA:s illegala angrepp på Afghanistan - och överlämnades till USA, som under två och ett halvt år höll honom fången i sitt koncentrationsläger i Guantnamo på Kuba, utan dom eller ens egentliga anklagelser. Boken handlar om detta, men också om den svenska organisation - Guantnamogruppen - som verkade för att Ghezali skulle friges. Hultén var dess ordförande.

Att gruppen, vars styrelse så småningom bestod av företrädare för samtliga riksdagspartier, inte hade utgångspunkten att USA:s tillfångatagande i sig var rättsstridigt, är inte så konstigt. När gruppen bildades i januari 2003 hade riksdagen redan, genom tre enhälliga beslut om Sveriges deltagande i ISAF, lojalt slutit upp i USA:s krig mot den sk terrorismen.

Mera betänkligt är att gruppen inte heller med riktig konsekvens förmådde hävda Ghezalis rättigheter som ett svenskt intresse, utan ofta nog istället hänvisade till mänskliga rättigheter i allmänhet.

Hulténs bok bär spår av dessa svagheter (se s95 resp 135), som också tar sig uttryck i en samsyn med USA på vad som är terrorism (s8, 58, 59, 81), och i uppfattningen att Genévekonventionens tortyrförbud, inte FN-stadgans förbud mot angreppskrig, är "kärnan i de slutsatser som världen drog" efter andra världskriget (s 129).

Samtidigt är detta en läsvärd bok om både Ghezalis erfarenheter och den svenska regeringens brist på agerande. Båda har fortsatt relevans: USA:s Gulagarkipelag finns fortfarande kvar, och Sveriges regering står fortfarande på USA:s sida.


Den moderna världens ursprung

Robert B. Marks

Arkiv förlag, 2004

Marks lättlästa och läsvärda bok handlar om hur Europa och så småningom USA kunde bygga sitt världsherravälde från 1400-tal till 1900-tal. Den är ursprungligen tänkt för amerikanska universitetsgrundkurser och vänder sig framför allt mot idén att västerlänningarna skulle ha nått sin position på grund av någon inneboende rasmässig, moralisk eller religiös överlägsenhet. Marks pekar dels på mer materialistiska förklaringar, krutet, silvret, stenkolen, dels på några gynnsamma tillfälligheter.

För en svensk läsare med någorlunda kännedom om historieskrivning i vänstertraditionen bjuder boken inte så mycket nytt; här står egentligen inte så mycket mer än vad som kan vaskas fram i en välgjord gymnasielärbok. Det nya skulle i så fall vara ett starkare ekologiskt perspektiv - originalets undertitel är A global and ecological narrative. Marks skriver t.ex. om den biologiska samhällsordningen före industrialismen eller El niosvälternas betydelse för tredje världens uppkomst i slutet av 1800-talet.


Judarna i sverige-från 1774 till 1950-talet

HUGO VALENTIN

Judiska museet/

Natur och Kultur 2004

Denna text, som publicerades första gången 1964, går tillbaka på ett mycket fylligare verk från 1924 - De Svenska judarnas historia - en veritabel guldgruva för den som vill fördjupa sig i empirin. Kortversionen är dock mycket läsvärd för den som vill ha en klar och pregnant snabbkurs i ämnet. I synnerhet den tidigare historien, från den judiska kolonins etablering fram till emancipationen 1870, är särskilt intressant. Inte bara för att den historien rent allmännt är ganska bortglömd, utan även dess konturskarpa redogörelse för kopplingen mellan antisemitism och ekonomiska särintressen. Enligt Valentin var saken inflammerad redan från början eftersom man från högsta ort medvetet använde de godkända judarnas ekonomiska verksamheter som en kapitalistisk sprängkil mot det hämmande skråsystemet. Denna böld sprack sedan helt naturligt med näringsfriheten i slutet på 1840-talet och den ekonomiska integration som blev följden. 1964:års version innehåller dessutom en historik över nazi-erans händelser och Sveriges dåvarande flyktingpolitik, ett ämne som ju inte heller saknar aktualitet.