EMS, europeiska monetära systemet, ersatte 1978 det växelkurssamarbete, den s.k. valutaormen, som efterträtt Bretton Woodssystemet. (1944 hade andra världskrigets blivande segrarmakter minus Sovjetunionen samlats i den lilla amerikanska staden Bretton Woods. Där grundades institutionerna Världsbanken och Internationella valutafonden. Man enades också om ett valutasamarbete där deltagande länders valutor knöts till USA-dollarn som i sin tur garanterades av ett visst mått guld, en slags indirekt guldmyntfot alltså.)

Sverige, som också deltagit i valutaormen fram till 1978, övergick då till något som kallades valutakorgen; vår valuta knöts till en korg av andra valutor som avspeglade vår export. (I runda tal: 50 % på EG, 25 % på Efta och 20 % på USA. Dollarn gavs emellertid dubbel vikt eftersom exporten till USA ansågs som väsentlig.)

EG-länderna å sin sida knöt sina valutor frivilligt till varandra enligt ERM, europeiska växelkursmekanismen. I samband med Sveriges förändrade inställning till EG-medlemskap anslöt sig vårt land till ERM 1990. Dels sammanföll denna politiskt motiverade ERM-anslutning med århundradets skattereform som slog ett rejält hål i statsbudgeten, dels skedde denna anslutning i ingången till en lågkonjunktur. ERM bröt samman under krisen 1992-93. Sverige försvarade i det längsta sin övervärderade krona med att höja räntan ända upp till 500 procent vilket slog ut en hel del av landets produktion. Arbetslösheten steg brant. Även bankerna var illa ute, men dem fick det allmänna gå in och rädda till priset av nedskärningar inom offentlig sektor samt extraskatt för vanliga löntagare i form av egenavgifter. När ERM till slut övergavs föll kronan med 25 procent, och alltsedan dess har vi flytande växelkurs. Svensk ekonomi återhämtade sig efter den största krisen i landets historia sedan 30-talet. Arbetslösheten sjönk. Dock inte till de nivåer som rådde under 80-talet. Socialdemokraterna har sedan EU-inträdet antagit ett mera försiktigt mål när det gäller sysselsättning och arbetslöshet: 80 procent av befolkningen i arbetsför ålder ska ha arbete, och arbetslösheten bör ligga runt 4 procent.

Genom ja-sidans seger i folkomröstningen 1994 blev Sverige medlem i EU första januari 1995. Enligt Maastrichtfördraget har Sverige inte några undantag från EMU, men den socialdemokratiska regeringen deklarerade att EMU var något som Sverige skulle ta ställning till senare. Detta följdes upp av ett riksdagsbeslut två år senare: Sverige skulle avvakta ett deltagande i EMU:s tredje steg. Dock deltar vi redan i EMU:s två första steg, EU:s inre marknad introducerad första januari 1993 (fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och personer) samt i det andra steget, introducerat första januari 1994, vilket innebär en större finanspolitisk samordning mellan unionens länder.

Det är detta andra steg som innehåller de så kallade konvergenskraven, finanspolitiska krav som stadgar högsta nivåer för budgetunderskott, offentlig skuld, inflation, ränta och valutafluktuation. Konvergenskraven innebär att en medlemsstat åtar sig ett budgetunderskott på högst 3 procent av BNP, att inte låta den offentliga skulden överstiga 60 procent av BNP, att inte låta inflationen överstiga snittet för de tre medlemsländerna med lägst inflation med mer än 1,5 procent under den senaste tolvmånadersperioden, att inte höja räntan mer än 2 procent över snittet för de tre länder med lägst ränta under den senaste tolvmånadersperioden, att inte devalvera valutan under en period av 2 år före inträdet i valutaunionen, att under samma period inte låta valutan variera mer än 2,25 procent.

Den första januari 1999 trädde EMU:s tredje steg i kraft och därmed ECBS, europeiska centralbankssystemet. Det består av den europeiska centralbanken plus deltagande länders centralbanker som från och med detta datum fungerar som ECB:s filialer. De elva EU-länderna som deltog från början knöt då sina valutor till varandra enligt något som kallas ERM2 (europeiska växelkursmekanismen 2). De är också bundna av den så kallade stabilitetspakten som innebär samma krav som konvergenskraven men med den skillnaden att EU-kommissionen har makt att utsätta länder som inte sköter sig för sanktioner i form av böter. Fyra länder deltog inte från början. Storbritannien och Danmark har formella undantag. (Danmark är dock underställt ERM2). Sverige och Grekland ansågs inte kvalificerade. Sedan första januari 2001 deltar dock även Grekland i ECBS och har tillsammans med de övriga elva infört euron sedan första januari 2002.