En pojke får ont i magen och går hem för att han inte förstår språket i skolböckerna. En flicka uteblir från ett prov för att hennes pappa blivit skjuten i en knarkuppgörelse. Malena Rydberg rapporterar från lärarvardagen i Tensta.

År 1976 lämnade jag den lugna gymnasieskolan i landsorten för en högstadieskola i Stockholmsförorten Rinkeby. Det var att komma från en skola med kunskapen i centrum till en skola med betydligt vagare uppgifter. Skillnaden var iögonfallade. I Rinkeby talades det om en progressiv pedagogik och om den dolda läroplanen även om många lärare försökte hålla stånd mot det nya flummet . Eleverna skulle göra sina egna läroböcker trots att många i sjuan inte ens kunde alfabetet. Även om den stora majoriteten av mina elever var etniska svenskar, med en viss övervikt av så kallade problemfamiljer, så var inslaget av finska elever påtagligt. Och alla, oavsett ursprung och oberoende av hemspråk, talade svenska utan brytning.

Rinkeby, byggt under miljonprogrammets glansdagar, var tänkt att bli en medelklassens moderna stadsdel, men blev i stället de norrländska - AMS skulle ju egentligen tolkas som Alla Mot Söder - grekiska, turkiska och latinamerikanska arbetarnas stadsdel.

När jag lämnade skolan i slutet av 80-talet hade antalet etniskt svenska elever minskat betydligt. De grekiska och turkiska eleverna, som ofta gått sex år i hemspråksklasser, bröt numera på svenska trots att nästan alla var födda i Sverige.

Idag är de etniska svenskarna i Rinkeby lätt räknade. Grekerna och finnarna har flyttat ut och lämnat plats för den senaste flyktingvågens somalier, som idag utgör en allt större del av eleverna.

En tunnelbanestation norr om Rinkeby ligger Tensta med en gymnasieskola från 1984. När jag började undervisa där i slutet av 80-talet var majoriteten av eleverna etniska svenskar. Ganska många kom från villaområdena runt miljonprogrammets stadsdelar. Svenska språket behärskades av de flesta elever.

Idag är elevbilden helt förändrad. Över 90 procent är födda i Sverige men har ett annat hemspråk än svenska. Det återkommande språktestet i årskurs 1 visar i år på sämre språkkunskaper än någonsin tidigare. Över trettio procent av eleverna har mycket liten läsförståelse.

Bostadssegregationen i Stockholms förorter har slagit igenom i skolan, förstärkt av betygsintaget till Stockholms gymnasier. De flesta av de förortsungdomar som kommer in i innerstadens gymnasier är från de burgna villaförorterna. Friskolor, som vuxit upp som svampar ur jorden, skolpeng och konkurrenstänkande är ytterligare faktorer som är på väg att rasera den allmänna skolan och tömma förorternas gymnasier. Tensta gymnasium har förlorat hälften av sitt elevantal jämfört med 1980-talet. Samtidigt sitter politikerna i stadshuset och försöker tänka ut olika projekt som ska få eleverna att söka sig tillbaka till Tensta.

En kall decemberdag talar jag med Ali om hans dåliga skolresultat. Han förklarar då att han inte förstår språket i böckerna i geografi och samhällskunskap. Han reagerar på detta med att få ont i magen och gå hem. Berget av motgångar växer. I hemlandet var hans pappa polis. Här i Sverige städade han ett tag på en bank men nu är han arbetslös. När jag frågar Ali om vad han skulle vilja bli, ler han blygt och säger: Du kommer att skratta åt mig . Till slut tillstår han att han drömmer om att bli polis, som sin pappa, fast mina chanser är inte så stora .

Samma dag kommer en av eleverna och ursäktar sig för att hon inte kommit till ett prov då hennes pappa blivit skjuten. Det stod om dödsskjutningen i tidningarna en knarkuppgörelse.

Hur skall det gå för Ali? Hur skall det gå för våra nya svenskar i Rinkeby, Tensta, Rosengård ... i ett Sverige där klassklyftorna ökar för varje dag? -