TROSSEN

EN LITEN LÄROBOK I STATSKUNSKAP

Karl Evert Rydberg

Nemesis Divina 2002

I Trossen får läsaren följa riksdagsman Bertram Skanshammars förslag om lagstiftning för ökad säkerhet vid användande av motorgräsklippare från idé och motion, via utredningar till beslut och verkställande. Detta låter kanske tråkigt, men är i själva verket mycket roligt. Rydbergs berättelse är nämligen en ytterst elak satir, där maktens inkompetens, girighet och nepotism satts i fokus. Något litterärt mästerverk är romanen inte, men rolig och tankeväckande.


THE BRASS CHECK

Upton Sinclair, 1919

Amerikansk journalistik är en klassinstitution som tjänar de rika och trampar på de fattiga. Den tesen drev Upton Sinclair i The Brass Check ("Mässingskortet" - titeln syftar på inträdesbiljetten till den tidens bordeller.)

Journalistiken är ett av de redskap med vilka den industriella autokratin kontrollerar den politiska demokratin; det är mellan-valen-propaganda dag efter dag, för att hålla människors medvetande i ett stadium av underkastelse. Journalistens jobb går ut på att förvanska sanningen, öppet ljuga, förvränga, förtala krypa vid mammons fot och sälja sitt land och sitt folk för sitt dagliga bröd.

"Den viktigste och farligaste bok jag någonsin skrivit", ansåg författaren själv om The Brass Check, som utkom i tio upplagor det första decenniet från 1919. Det var den första systematiska och väldokumenterade kritiken av den kapitalistiska pressen, och den har haft stor betydelse för amerikansk mediekritik. Inför en planerad nyutgåva i höst presenteras boken av Robert W. McChesney och Ben Scott i Monthly Review (nr 1 2002). När får vi en svensk utgåva?


MAKT OCH KONSTSMAK

SOCIALA OCH POLITISKA MOTSÄTTNINGAR PÅ DEN SVENSKA KONSTMARKNADEN 1920-1960.

Martin Gustavsson

Ekonomisk historia, Stockholms universitet

Smak är en fråga om klasskamp. Den som tvivlar ombeds läsa Martin Gustavssons Bourdieuinspirerade doktorsavhandling om svensk konst i mitten av 1900-talet. Gustavsson kartlägger noga konstköparnas ekonomiska och kulturella bakgrund, aktörerna inom den statliga konstpolitiken och vilka som fick dispens på importförbudet för mindervärdig konst 1939-53. Före kriget köpte borgerlighetens dominerande skikt Liljefors i Fritzes konsthandel, medan den nya radikala borgerligheten kring SAP köpte expressionister på Färg och Form. Estetisk och politisk radikalism följdes åt.

Efter kriget blev det annorlunda. Den som nu ville samla kulturellt kapital, kunde inte skaffa X:et och Amelin som började hänga i reproduktion hos vilken fackklubbsordförande som helst. Bättre då att gilla konkretister (Karl-Axel Pehrson, Lennart Rodhe, Lage Lindell m.fl.). Men dessa dekorativa abstraktioner bar inget öppet politiskt budskap och kunde ganska snabbt etableras på en systembevarande liberal konstmarknad. Från slutet av 1940-talet betraktade t.o.m. USA:s statsledning abstrakt expressionism som ett utmärkt propagandavapen i det kalla kriget mot Sovjet. Estetisk och politisk radikalism skiljs åt.

Gustavssons lyckas alltså med en materialistisk analys av klasskamp och konstsmak. Inte illa - och lite extra tänkvärt i dag när 50-talsestetiken är på modet i småborgerligheten.


SAMBAFOTBOLL

Fredrik Ekelund

Ordfront 2002.

Fotboll är en lek, men en ganska betydelsefull sådan. Detta gäller inte minst i Brasilien, vilket Fredrik Ekelund övertygande visar i sin bok om landet och dess nationalsport. Ekelund belyser sitt ämne från flera håll. Först ges en gedigen historisk översikt, därefter kommer en samling korta personliga iakttagelser, följda av porträtt av några legendariska spelare och allra sist kommer en rejäl avdelning med statistik. Resultatet en blir ytterst läsvärd bok med god balans mellan det romantiska och det informativa.