Ett virus är ett litet dataprogram som, om det läggs på hårddisken i din dator kan göra i princip vad som helst med den, t ex radera all information och lägga in en bild på Svarte Petter i rutan på Julafton. Men numera låter bli att göra det, som regel. Det fanns en tid då virustillverkare tyckte sådant var skoj. Men kraftfullt destruktiva virusprogram är ur mode. Epidemier av sjukdomar som omedelbart slår ihjäl den smittade har dock en tendens att snabbt gå över - försåvitt de inte i likhet med böldpesten förfogar över ett talrikt värddjur som bärare Som så mycket annat vad gäller pc-branschen är det lekandet som drivit utvecklingen framåt på virusfronten. Vad som var en leksak för klipska och stygga barn blev till ett fiffigt inbrottsredskap och är kanske redan nu ett medel för makthavare att hålla koll på sina undersåtar. Utvecklandet av "trojanska hästar" (trojaner) har möjliggjort detta.

En trojan är ett litet program som då det ligger på din hårddisk inte behöver störa dig särskilt mycket. I stället kan det t ex läsa av intressanta delar av dess information - till exempel dina privata dokument och leta efter vissa ord för att se efter vad du har i kikaren. Det kan läsa av dina koder som du använder för att ta dig in till bankkonton och till krypterad information. Med hjälp av ett annat medföljande virusprogram, e-postmasken (Mail Worm) kan det sedan sända hem denna information till en hemlig e-postadress för avläsning och användning. e-postmasken kan också läsa av alla adresser i din e-postadressbok och sända viruset vidare till dem, om den så önskar, och det önskar den ofta.

Via projektet Echelon kan USA:s myndigheter sedan flera år i praktiken avlyssna all telekommunikation i hela världen och läsa vartenda e-postmeddelande som skickas via Internet eller telefonledningar. Detta förhållande är väl känt, men våra egna myndigheter tycks inte vara särskilt bekymrade över detta förhållande, eller talar i varje fall inte mycket om det. Internet utvecklades ju ursprungligen som ett projekt inom USA:s krigsmakt och det är väl inte för inte som USA generöst har axlat bördan att ställa upp som värdland och kontrollant för detta globala informationsnät. USA har på senare år drivit en framgångsrik kamp för att förhindra införandet av de hundraprocentigt säkra metoder för kryptering av elektroniska meddelanden som datatekniken faktiskt numera medger.

Innehållet i de enskilda datorerna på internet har dock varit svårare att komma åt, till uppenbar förtret för USA:s underrättelseväsende. Konstruktionen av trojaner skulle i princip göra det möjligt att avhjälpa denna brist. Den pågående sk kampen mot terrorismen, dvs sådan terrorism som riktas mot USA, skapar ett gynnsamt klimat för att ändra på detta förhållande.

Hittills har dock konstruktionen av så kallade brandväggar och av antivirusprogram som med ett par dagars fördröjning spårar och eliminerar nya virus ständigt satt en gräns för vad trojanerna kan åstadkomma. Det är därför föga förvånande att Reuther den 11 december meddelar att USA:s federala polis och underrättelsetjänst FBI skall utöva påtryckningar på de stora tillverkarna av antivirusprogram, Symantec och Network Associates att lämna hål i sina program som skall göra det möjligt för USA:s underrättelsetjänst att genomföra projektet Magic Lantern, dvs användandet av en FBI-trojan som kan e-postas till vilken dator som helst i hela världen och avläsa innehållet på dess hårddisk utan att innehavaren upptäcker det och utan att stoppas av antivirusprogram.

Hittills har flertalet mjukvaruföretag deklarerat att de vägrar ställa upp på en sådan frivillig överenskommelse med USA:s myndigheter. Detta mindre av principiella än av kommersiella skäl. Ty företag som Symantec och NetWork Associates har väldiga marknader i Kina, Ryssland och annorstädes där myndigheterna kan förväntas vara föga intresserade av att släppa in CIA i sina datorer. Om USA väljer att lagstifta om förbud mot vattentäta antivirusprogram, som man gjort vad gäller säker kryptering, måste företagen böja sig, men deras produkter blir då ointressanta för en internationell marknad, försåvitt inte USA via påtryckningar internationellt kan driva igenom sin rätt att veta allt om alla och samtidigt förbjuda alla att veta något om USA. Eller om företagen beviljar även andra stater liknande smyghål i programvaran. Uppfinningsrikedomen brukar dessvärre vara stor då stormakter och storkapital önskar samverka. Och det vill de ofta.

Att t ex Göran Perssons Sverige skulle ha några invändningar mot en sådan ordning är det tyvärr för närvarande svårt att föreställa sig.

Hans Isaksson, vars e-post de senaste veckorna kryllat av trojaner