2/18 Demokratin tur och retur

Partier fjärmade från medborgarna, diktat från Bryssel, rasistiska strömningar, fejknyheter. Det är valrörelse. Många talar om en försvagad demokrati.Partier fjärmade från medborgarna, diktat från Bryssel, rasistiska strömningar, fejknyheter. Det är valrörelse. Många talar om en försvagad demokrati.Men varifrån kommer demokratin? Historia och samtid ger samma besked: den måste alltid erövras på nytt av folk i rörelse; den snöps av dem som sitter på makt och pengar. Clarté granskar demokratins 1900-talshistoria, den marxistiska demokratidiskussionen och hot i dag.

Bildtext

Ylva Johanssons antistrejklag gensköts den femte juni av en snarlik överenskommelse. På en pressträff kunde arbetsmarknadens parter stolt visa att de alldeles utmärkt klarar av att inskränka våra fackliga rättigheter på egen hand.

Bildtext

Nu firas hundraårsminnet av den allmänna rösträtten i Sverige. Varifrån kom den? Glöm talet om en uråldrig svensk tradition av överläggningar och samförstånd! Minns den 14 november 1918!

Bildtext

Kan en folklig utomparlamentarisk rörelse bli ett framgångsrikt parlamentariskt parti? Birger Schlaug diskuterar Miljöpartiets erfarenheter. Man tror man har makt när man anpassat sig till den makt man ursprungligen var satt att bekämpa.

Bildtext

Nej, det finns ingen global konspiration som styr världens öden. Men gentemot stormakter agerar internationella påtryckningsnätverk och lobbygrupper på mycket hög nivå. De rundar demokrati och öppen diplomati. Dino Knudsen skriver för Clarté om sin banbrytande forskning om Trilateralen.

Bildtext

För inte så länge sedan verkade parlamentarism och allmän rösträtt i kombination med en välfärdsstat och växande privat konsumtion vara en tillfredsställande klasskompromiss. Den fyllde behovet av långsiktig stabilitet och legitimitet i de ekonomiskt högst utvecklade länderna i Europa och norra Amerika. Men idag knakar det i fogarna. Hoten mot den bestående ordningen kommer inte, som förr, från en växande socialistisk arbetsrörelse, utan från instabila och oförutsägbara rörelser på högerkanten.

Bildtext

Medborgarskapet är en viktig rättighet och har demokratisk potential. Nu höjs röster för att med språktest och förlängda vistelsetider försvåra nya medborgarskap. Det är en antidemokratisk attack.

Bildtext

Marxister har föreställt sig att Atens demokrati vilade på slavar, att den tidiga borgarklassen var politiskt progressiv, och att staten snabbt dör bort under socialismen. Missuppfattningar som lett fel, hävdar Benny Andersson och avslutar med ett recept för socialistisk demokrati.

Bildtext

Det finns en scen i Staffan Juléns film "Staten och kapitalet" - den som handlar om hur ett av världens bästa och mest likvärdiga skolsystem på 25 år förvandlades till en nyliberal vinstmaskin åt några smarta entreprenörer - som är extra avslöjande. Jag tänker på när skolprofitören och moderaten Peje Emilsson uppträder aggressivt och nästan hotfullt mot forskaren Laura Hartman. Peje som annars är vänligheten och lågmäldheten själv. En småmysig farbror som bara gör det som ligger i tiden. Det som alla innerst inne tycker är nödvändigt. (Och som en bieffekt tjänar några hundra miljoner på det.)

Bildtext

Alliansen talar om enklare regler, de rödgröna om investeringsbidrag för nya hyresrätter. Men vem återupprättar allmännyttan? Vem angriper riskkapitalet på bostadsmarknaden?

Bildtext

I den irländska folkomröstningen segrade abortförespråkarna stort. Men rätten till abort är inte ohotad, inte heller i Sverige. Kristdemokrater, Sverigedemokrater och andra går till angrepp på kvinnans rätt till abort. Lisa Forsberg granskar ett av deras argument: vetenskapen.

Bildtext

Populism är ett modeord i tiden. Högerpopulister som SD, Fremskrittspartiet, UKIP och Le Pens parti har gått framåt i Västeuropa. I östra Europa har de erövrat regeringsmakten i bland annat Ungern. Även Donald Trump är en högerpopulist. Samtidigt har också en del vänsterpopulistiska politiska rörelser rönt framgång. Podemos i Spanien och Syriza i Grekland är två exempel.

Bildtext

Annamarija Todorov är förskollärare och poet. I sin senaste bok - Fröken Forever (Rastlös förlag, 2017) - gör hon poesi av sina arbetserfarenheter. Hon kom till Sverige i början av 1980-talet från dåvarande Jugoslavien och bor idag i Bro, mellan Stockholm och Enköping. Todorov skriver krönikor i Flamman och är medlem i Föreningen arbetarskrivare.

Bildtext