Kerstin Eldh presenterar en bok av en av ingenjörerna bakom Lucasplanen. Den säger något viktigt produktionsvillkoren i vårt samhälle - och möjligheterna att ändra dem. Det är inte sant att datorer och robotar frigör oss. I sin bok Arkitekt eller bi från 1987 (på svenska 1990) kritiserar Mike Cooley en "spridd uppfattning att automatisering, datorisering och användning av robotkonstruktioner kommer att befria människor från själsdödande, trista och fysiskt tunga arbeten och ge dem frihet att ägna sig åt skapande arbete." Mike Cooley var anställd som ingenjör för datorstyrd konstruktion inom Lucaskoncernen (se föregående artikel i detta nummer), och tilldelades 1982 det Alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award, för sina insatser att utveckla en "teknik med människan i centrum". I boken vill han visa "att vi nu på området intellektuellt arbete börjar upprepa de flesta av de misstag som redan har gjorts inom området kvalificerat manuellt arbete".

En central del av arbetets avhumanisering på det intellektuella området liksom på det manuella är att det fragmenteras i begränsande, alienerande uppgifter, som var och en tidsätts i detalj. Detta sätt att stycka arbete för att mäta det systematiserades av amerikanen F.W. Taylor i slutet av 1800-talet. Han kallade det "scientific management" men det brukar kallas taylorism. Taylor skrev att hans metod "syftar till att definiera en ny och skarpt definierad gräns mellan mentalt och manuellt arbete i verkstäderna. Den bygger på en exakt tids- och rörelsestudie av varje arbetares uppgift för sig, och överlämnar alla mentala delar av uppgiften till arbetsledningen."

Den lilla elit som styr samhället använder taylorismens föreställningar om effektivitet som medel att styra alla aspekter av mänskligt beteende. Sättet att organisera arbetet liksom konstruktionen av de maskiner och datorer som behövs för att utföra den, bygger på djupgående ideologiska antaganden, menar Cooley: "Men det är svårt för folk i allmänhet att ingripa i den här processen eftersom den nya religionen förstummar dem med matematik och vetenskapligt fikonspråk..."

Han kritiserar att teknik och vetenskap ofta betraktas som helt objektiva, stående ovanför politiken och skriver att "vetenskapen har assimilerat inom sig många av de ideologiska antaganden som råder i det samhälle som gett upphov till den". Teknik och produktion kan inte ses som skilda från mänsklig kultur, utan det finns dialektiskt förhållande mellan dem.

10813_01.jpgLucasplanen är fortfarande en inspiration. Här en affisch inför 40-årsjubileet.

"Genom att betrakta teknik och vetenskap som neutrala" har vi enligt Cooley "undvikit att inse och göra motstånd mot de antimänskliga värderingar som är inbyggda i apparaterna, instrumenten och maskinerna i deras kapitalistiska system. Maskinerna har spelat den trojanska hästens roll i förhållande till arbetarrörelsen. Produktiviteten blir viktigare än broderskapet. Disciplinen får större vikt än friheten. Produkten är i realiteten viktigare än den som producerar..."

Cooleys tänkande utgår från satsen: "När vi konstruerar tekniska system konstruerar vi i själva verket en uppsättning sociala relationer."

Han lägger stor vikt vid det han kallar intuition eller tysta kunskaper, d.v.s. kunskaper som man inte kan läsa sig till utan som man lär sig genom erfarenhet av praktiskt arbete. Det är en kunskap som lärs ut via lärlingskap. Om yrkesarbetare har han sagt: "det som de vet är mera likt det som violinvirtuosen eller premiärdansösen vet, dvs. en form av kunskap som är resultatet av intensiv fysisk träning."

Hur arbete bedrivs är viktigt, anser Cooley. Det ger människor möjlighet att uttrycka sig själva på flera nivåer - att hantera osäkerhet, behärska situationer i verkligheten, att visa sin skicklighet och ge uttryck för sin skapande förmåga. Det bör råda en balans mellan olika typer av aktiviteter, manuella och intellektuella, skapande och icke-skapande. Dessutom bör umgänge och arbete blandas under dagen. Kapitalintensiva produktionsformer (arbetskraftsbesparande) ersätter människor och gör dem passivare och systemen aktivare. De innebär allvarliga problem för tillgången på kunskap och för samhällets utveckling i stort.

"Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, det gäller att förändra den", sa Marx. Cooley formulerar samma sak så här: "Det räcker inte att formulera problemen klart, skarpt och ibland polemiskt. Vi har också ett djupt ansvar för att försöka göra något åt dem."

Därför borde hans bok tryckas upp på nytt och användas i studiecirklar på arbetsplatser.

Arkitekt eller bi

Om det mänskliga priset för teknisk utveckling

Mike Cooley

Carlssons 1990

Eng. Architect or Bee. The Human Price of Technology.

[Originalrubrik:"Systemet gömmer sig i tekniken"]