Clartébloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.

...skulle slutet på EU:s handelsimperium äntligen komma inom synhåll. För Storbritannien betyder det att landet slipper tvångströjan och kan förhandla egna frihandelsavtal med t.ex. länder i östra och sydöstra Asien där tillväxten är högre än i EU och där avtal kunde vara ekonomiskt fördelaktigare för landets globalt orienterade kapital.

I alla samhällen och tider har man haft sina sätt att formulera ”frihet”. I vårt samhälle så har det kommit att förknippas med möjligheten att göra olika slags val. Den som är fri har möjlighet att välja och ju fler valmöjligheter vi har desto lyckligare och friare blir vi, lär oss nyliberalerna. Hur dessa alla våra val och valmöjligheter är relaterat till frihet förklaras inte utan tas på något sätt för givet. En sak är dock säker: vi har blivit väljande människor på heltid.

Liberalerna på Gotland med dess ordförande Mats-Ola Rödén i spetsen vägrade att delta i en manifestation mot antisemitism på Kristallnatten. Sveriges Radio Gotland citerar Liberalernas pressmeddelande. Där motiverades ställningstagandet med att ”det gemensamma uttalande som skall läsas upp helt bortser från 1930-talets stora brott mot mänskligheten som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen, då åtskilliga miljoner oliktänkande mördades, och ännu fler fängslades, deporterades och torterades”.

Jag läser ett reportage om Gula västarna i franska Libération. Det är hittills nära 300 000 personer som, iklädda självlysande varselvästar, blockerat vägar och bensinstationer i protest mot regeringens skattehöjningar på bensin och diesel. Och som vanligt i Frankrike leder protesterna till bråk och till tårgas från polisens sida. Hittills har en person dött och 528 sårats (varav 17 allvarligt), däribland flera poliser och brandmän.

Under det kalla kriget fanns inte begreppet ”humanitär intervention”, men idag finns detta: ”...en humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Alla suveräna stater förväntas svara för invånarnas säkerhet. Men vad händer om en stat inte kan klara av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas detta för intervention.”

Valresultatet kunde möjligen ha varit ännu sämre, men det är illa nog. Jämfört med föregående val har framför allt KD och SD, riksdagens två mest reaktionära partier gått framåt. V har haft viss framgång, men SAP och Miljöpartiet har backat. Även om Moderaterna glädjande nog gått tillbaka, har de inte   förlorat röster i första hand till Centerpartiet och Liberalerna, de två borgerliga partier som förespråkat en åtminstone minimalt anständig flyktingpolitik och markerat starkt avstånd från SD. Men det har inte gått hem hos flertalet borgerliga väljare. Vi verkar gå mot ett Sverige där den politiska debatten inte ställer skilda klassintressen mot varandra, utan skilda etniciteter. Eller rättare sagt: klasskonflikter förkläs till etniska konflikter, vilket splittrar arbetarklassen och folket efter etniska skiljelinjer.  Ett kliv i den rasistiska utförsbacken med andra ord.

Vad handlar kriget mellan Donald Trump och de amerikanska medierna om? Den 16 augusti 2018 deltog ca 350 amerikanska tidningar i en gemensam aktion, initierad av Boston Globe, i ett upprop mot presidentens upprepade attacker på nyhetsmedier.

Svenska Dagladet har haft några grundläggande artiklar om ett politiskt klimat av förfalskade nyheter och alternativa fakta:  ”Föraktet för fakta mer skrämmande än bomber”, Martin Gustafsson, 29 oktober 2017 och ”Sanningen byggs från grunden”, Salman Rushdie, 12 maj 2018.

Har ni tänkt på hur frånvarande utrikes- och försvarspolitiska frågor är på årets valaffischer och i valdebatterna? Inte för att jag vill ställa vård, omsorg och skola mot utrikes- och försvarspolitik men de påverkar ju varandra på olika sätt. När Sverige väljer att satsa X miljarder kronor på amerikanska Patriot-missiler betyder det att andra behov får stå tillbaka. När Sverige 2011 medverkade till att i grunden rasera det libyiska samhället bidrog vi samtidigt till flyktingvågen över Medelhavet, något som vi vet ger avtryck i det svenska samhället på många sätt (inte minst inom vård, omsorg och skola).