Clartébloggen

På Clartébloggen, som är socialistiskt partipolitiskt obunden, publiceras inlägg som debatterar och informerar. Författarna behöver inte tillhöra förbundet och innehållet ger inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter. Alla inlägg delas normalt på de sociala media där Clarté är aktivt.

Vad menas med politiskt inkorrekt? Ärdet att säga saker som är lite förbjudna för att människorhåller med om dem fast inte vågar säga det? Eller är det att sägasaker som de etablerade partierna inte håller med om?
   Sajten Politiskt Inkorrekt läggeroavsett vad helt uppenbart rabarber på att vara just den politisktinkorrekta rösten. I dagarna avslöjades emellertid att de pengarsom doneras till hemsidan Politiskt Inkorrekt trillar direkt in påsverigedemokraten Kent Ekeroths bankkonto.

Den 23/6 skriver journalisten ElinaWessman initierat i Aftonbladet om Björn Ulvaeus, Benny Andersson,Agneta Fältskog och Anne-Frid Lyngstads hårdföra politiska agendasom tydligt ska ha framgått i supergruppen ABBA:s musik. "Manuppfattade det som enkelt och glättigt när det inte alls var det ",menar Björn Ulvaeus.

En del av oss minns kanske när Roy och Roger på "Macken" början av 90-talet diskuterade EU? Roger hade fått en släng av EUforin i massmedia, i näringslivet och i de flesta politiska partiernas retorik, men Roy var skeptisk: "Nä, de där med EU skiiter vi i - den är för di fiina pojkarna, di som kan äta vetebulle utan att kladda ner den med spillolja!"

I juni seglar ytterligare en flotta med humanitärt bistånd till det belägrade och plågade Gaza. Förra årets seglats slutade med att Israel visade sitt sanna ansikte i och med sin brutala bordning.

Denna artikel publicerades första gången på Newsmill 13/6-2011.Här i något omarbetad version.
Den 30:e maj kritiseradeskulturminister Lena Adelsohn Liljeroth av riksdagenskonstitutionsutskott. Anledningen var regeringens beslut omförhandsgranskning av Public Serviceföretagens programsatsningarför att säkerställa att programutbudet från public service inteskulle konkurrera med det utbud som erbjuds av de privataaktörerna. En annan problematik i sammanhanget måste ses somden uppenbara statliga förhandscensuren av utbudet från SVT, UR ochSR.

Alla har vi sett dem, bilderna av ettbrinnande Göteborg som påminner om en stridszon och faktiskt äveni viss mån var det. I juni 2011 är det tio år sedanGöteborgskravallerna och förhoppningsvis kan vi dra vissaslutsatser, kanske har vi faktiskt lärt oss något?

I helgen har Svenska fotbollsförbundetsin stämma där man ska besluta huruvida man skulle öppna upp förborttagande av den s.k. 51-procentsregeln eller inte.51-procentsregerln innebär att svenska fotbollsklubbar ägs tillminst 51 % av sina supportrar, i övrigt är klubbarna öppna försponsring. Idrottsrörelsen har alltså beslutat huruvida man skaeller inte ska låta klubbarna som drivs av medlemmar och entusiastertill stor del styras av penningstarka ägare med stort inflytandeeller inte. I England har reformen genomförts och bland annatresulterat i att ett antal fotbollsklubbar lagts ner av ägarna pågrund av brist på ekonomisk utdelning som en följd av sämrespelresultat.

Slaget om Libyen rasar vidare. Medan bomberna faller allt intensivare över Tripoli har krigsrubrikerna försvunnit från våra oförvitliga och sanningssökande medier. Även vår egen bombvänster tycks ha tagit sin Mats ur skolan. Det scenario som sansade bedömare målade upp när Frankrike, USA och Storbritannien inledde sin vettlösa bomkampanj har blivit verklighet: ett ursinnigt och utdraget attackerande där infrastrukturen i ett, trots allt, litet land i den så kallade tredje världen sakta mals sönder för att få en förhatlig regim på knä. Att i det läget ropa på mer bomber kan vara utmanande, bättre då att tiga. I eftertankens kranka blekhet överväger till och med vårt stolta Vänsterparti att dra tillbaka stödet till våra svenska demokratikämpar i uniform.