Placide Cappeau

Vet ni vem Placide Cappeau de Roquemaure var?

Nej jag tänkte väl det.

Men Adams julsång, O helga natt är kanske bekant? Adolphe Charles Adam var en fransk kompositör, fr a av operamusik, som levde i Paris under den händelserika första halvan av 1800-talet.

Hans nära vän, socialisten Cappeau hade, inspirerad av de revolutionära omvälvningarna i Paris och Europa 1847-48 författat en julhymn där den subversiva sidan av det ursprungliga kristna budskapet på ett storartat sätt flätades samman med dåtidens upprorsstämningar. Adam ställde upp och satte musik till orden, men för oss välkänt resultat.

Dvs, själva budskapet i sången blev lite för mycket för många konservativt sinnade kristna. I USA översattes den av slaverimotståndaren Sullivan Dwight så pass ordagrant, att alltsedan dess många lokala kyrkor vägrat att använda denna sångtext och en ny, omsorgsfullt snöpt, version tillskapats.

Och i Sverige har översättaren hanterat fr a andra strofen på ett sätt som skulle rendera varje gymnasist ett slutgiltigt ig i betyget – men det finns system i översättningsfelen:

Denna andra strof lyder i original sålunda:

Le rédempteur

A brisé toute entrave:

La terre est libre et le ciel est ouvert.

Il voit un frère où n'était qu'un esclave;

L'amour unit ceux qu'enchaînait le fer.

Qui lui dira notre reconnaissance?

C'est pour nous tous qu'il naît,

Qu'il souffre et meurt.

Peuple debout,

Chante ta délivrance!

Noël! Noël!

Chantons le Rédempteur!

Dvs i direkt och trogen översättning:

Ty frälsarn brutit varje boja

Jorden är fri, himlen står öppen

Han ser en broder där det blott fanns en slav

Kärleken förenar dem som var slagna i bojor

Vem framför vår tacksamhet?

Det är för oss han fötts, som han lidit och dött

Folk, stå nu upp, besjung din befrielse!

Jul, jul!

|:Låt oss besjunga vår frälsare!:|

Detta blir i den översättning som vi i dagarna hört mycket av följande:

Ty frälsarn krossat våra tunga bojor

Vår jord är fri, himlen öppen nu är

Uti din slav du ser en älskad broder,

och se, din ovän blir dig kär

Från himlen bragte frälsaren oss friden,

för oss han nedsteg i sin stilla grav.

Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet.

|: O helga natt, du frälsning åt oss gav. :|

Den svenska texten uppmanar oss sålunda något ologiskt att älska våra slavar (Hur kan man älska någon och ändå hålla vederbörande i slaveri? Och hur kan man själv i första raden ha bojor om man samtidigt i den tredje håller sig med slavar?) medan originalet framhåller att frälsaren ser slaven som sin broder, något som vid denna tid nog sved i skinnet i det vita bibelbältet i USA. Versen om att älska sin ovän är helt översättarens uppfinning – originalet framhåller att de som är slagna i bojor bör älska varandra och kräver inte att de skall utsträcka denna ynnest till slavägarna. I svenska översättningen bringar frälsaren oss frid, i originalet befrielse – vilket som bekant ofta temporärt innebär just motsatsen. Vidare tycker den svenska översättaren att folk även i andra strofen skall ligga kvar på knä, medan originalet uppmanar dem att resa sig (de har knäfallit för frälsaren i första strofens refräng) - dvs samma formulering som i Internationalens inledningsord Debout vous damnés de la terre! dvs ”Stån upp I jordens fördömda!” – kanske ett fall av verbalinspiration?)

Vilka intentioner Cappeau än haft så kan man lugnt påstå att vårt folk har skyddats för dem! När får vi en nyöversättning?

Frid!