Privatiseringarna avvården och det allmänna vårdvalet har slagit hårt mot den jämlikavården, om det är i princip alla överens. Dock finns en inte heltnegativ aspekt av det fria valet, nämligen det fria val somSocialistiska Läkare gjort, att starta en egen, socialistisk,vårdcentral.

På 1930-talet fanns enorganisation i Sverige som hette Socialistiska Läkare. Dennaorganisation har nu återuppväckts av bland andra Theo Bodin, dennystartade föreningens ordförande. Socialistiska Läkare säger sigvara trötta på att stå vid sidan av och se hur vinstintressetselekterar ut människor inom vården och efter privatekonomiskafaktorer öppet diskriminerar människor i rätten till lika bravård. Som reaktion och under "beskydd" av vårdvalet harSocialistiska Läkare valt att starta en egen vårdcentral. Manhoppas att verksamheten kan vara igång någon gång under 2013.

Problemet idag är att vårdcentralerna får samma ersättning perpatient oavsett om besöket gäller en lätt eller svår åkomma, enhjärnhinneinflammation och ett förkylning ger samma ersättning förvårdcentralen. Socialistiska Läkare menar i det fallet att systemetsom det ser ut idag är orättvist och leder till att korta ochlätthjälpta patientbesök prioriteras framför de svåra fallen.
Den slutsats Socialistiska Läkare har dragit är alltså att mananser att en vårdcentral utan vinstintresse skulle kunna satsa pålångsiktighet och kontinuitet istället för att prioriteraekonomisk vinst.
   Visst låter det lovvärt, det projekt Socialistiska Läkareinitierar. Det låter ju precis som den typen av vård vi behöveroch precis den typen av tanke som behövs i vården. Problemet är dåfrågan; är det rätt väg att gå att anpassa sig efter det systemsom finns trots att det är just det systemet man kritiserar och villbort ifrån, som genererat i den produkt man framställer, i dettafall en socialistisk vårdcentral?
Visst kan det vara ettproblem men i detta fall borde det nog vara rätt väg att gå. Detblir i praktiken ett sätt att utföra precis det som behövs. Dockfunderar man ju lite på om inte en socialistisk vårdcentral ävenskulle kunna ha andra åtaganden. För några år sedan var jag påen underjordisk vårdcentral för papperslösa flyktingar driven avAsylkommittén i Stockholm. Det gjorde starkt intryck på mig och detvar en verkligt socialistisk och medmänsklig verksamhet som rymdesåväl fysisk vård som asylrådgivning och juridisk hjälp för depapperslösa flyktingarna. Kanske skulle en sådan typ av verksamhetockså vara bra att driva? Det finns ju trots allt många som behövervård i Sverige idag som inte får det eller inte vågar söka det.

Den enda faran man kan se är ju möjligen att SocialistiskaLäkare blir så pass kära i sin verksamhet att de byter inställningtill vårdvalet när vi fått den politiska makten att avskaffa bådedet och därmed verksamheten på en socialistisk vårdcentral.