Sociala medier översvämmas just nu av synpunkter på regeringsbildning. Jag kan inte låta bli att sälla mig till skaran.

Då är det är lätt att konstatera att överenskommelsen mellan S, Mp, L och C rymmer reaktionära och folkfientliga ställningstaganden: skattesänkningar för höginkomsttagare, tredubblat rut-avdrag, sänkta arbetsgivaravgifter, lönedumpande etableringsjobb också i bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal, mer undantag från turordningsregler, privatisering av arbetsförmedlingens uppgifter, större spelrum för marknadshyror och för privatskolor och privatsjukvård, språktest för medborgarskap m.m. - you name it.

Som många kommentatorer, till höger och vänster, påpekat, är det en politik som lägger sig en bra bit till höger om Reinfeldtregeringen 2006-2014. Det bidrar ofrånkomligen till ökade klassklyftor de närmaste åren. Det innebär i sin tur att utrymmet ökar för högerpopulism och fascistanstrukna grupperingar - om inte, mot all förmodan, vänstern (inte bara V alltså) klarar att kanalisera och organisera det folkliga missnöjet i stor skala. Det är också lätt att konstatera att socialdemokratin tagit ytterligare ett stort kliv mot att bli ett socialdemokratiskt parti av snarast fransk modell, ett mittenparti som släpper alltmer av sin klassbas i arbetarklassen, särskilt de delar som inte har välbetalda specialistyrken. Utvecklingen har varit påtaglig åtminstone sedan 80-talet (minns någon S-affischen med yuppien i sportbilen i valrörelsen 86?) och har många olika orsaker, men ett stort steg tas just nu. Det är väl inte fullt lika lätt att se vad som är ett realistiskt, praktiskt politiskt alternativ i dag till S+L+C+Mp-regeringen. Argumenten att den ändå spräcker den borgerliga alliansen, håller borta en M-KD-regering, med ännu värre politik, och håller undan SD från reellt inflytande, är inte oviktiga. Den dystra slutsatsen är alltså att det politiska läget i Sverige är sådant att reaktionen, oundvikligen, på ett eller annat sätt flyttar fram sina positioner just nu, också i regeringsfrågan. Att gräva i alla orsaker till det skulle föra för långt men ett par saker kan ändå i korthet nämnas. Fackföreningsrörelsens tendens att hålla tillbaka mobilisering underifrån och lita till att socialdemokratiskt ledda regeringar säkrar arbetarvänlig arbetsmarknadspolitik med mera, den har visat sig inte fungera. Likaså Vänsterpartiets politik att i regeringssamverkan med S vara bromskloss mot de värsta högerförslagen och driva igenom en del mindre reformer, men knappast ställa upp ett storskaligt alternativ.

Jag känner i detta läge ingen större lust att förorda det ena regeringsalternativet framför det andra. Hellre vill jag efter mycket ringa förmåga bidra till mobilisera det folkliga motståndet mot den råa klasspolitiken. För Clartés del borde det bland annat innebära med välunderbyggda analyser peka på konsekvenserna av regeringens politik på olika områden, och på att en annan politik vore fullt möjligt med inte alltför stora förskjutningar i styrkeförhållandena i klasskampen.

Kommentarer

+1 #8 Anders Romelsjo 2019-01-17 15:38
Ni har väl sett att förträfflige Carl Schlyter lämnar Miljöpartiet? Läs på hans Facebook eller på SvT Opinion (svt.se/.../...)

Jag kommenterade bl.a. detta:
Det är sannolikt att rätt många andra besvikna, engagerade människor lämnar Mp. Sannolikt också V, och S. Tror att färre lämnar C och L, som kan glädjas åt att med 1/7 av rösterna i valet få igenom viktiga krav, och dessutom utestänga två partier som tillsammans fick 25,5 % av rösterna. Och nästan alla partiledare och etablerade journalister tar avstånd från den ökning av demokratin som extraval skulle innebära. Ja, hur fungerar “demokratin”?

Och vart går de? Nu har små antikapitalistiska prtier som KP och SKP chansen, bland andra. Kanske blir SD vinnaren frmför andra. Eller så inleds dess nedförsbacke.
Tyvärr är det också risk att passiviteten ökar. (www.globalpolitics.se/.../)
+1 #7 Anders Romelsjo 2019-01-17 15:26
Jag förstår inte riktigt vad Ola Inghe menar. Kanske är jag lite dum i huvudet nu för tiden (men en personlg tröst är att jag brukar kritiseras som alltför självkritisk), kanske är "det dunkelt sagda det dunkelt tänkta", eller både/och, eller finns en fjärde förklaring. Tacksam tydligare besked.

En aktuell fråga då: Är det bra att V inte röstar emot Löfven som statsminister.

Uppfattar för övrigt SD som ett främlingsfientligt högerparti, men en del kulturrasistiska medlemmar. Knappast fascistiskt å ena sidan, väl medveten om att olika definitioner och värderingar finns om SD. Det finns enligt min mening historiska exempel på felaktig/lättsinnig beteckning med minst sagt negativa konsekvenser, särskilt det första exemplet. Kominterns/KPD:s beteckning av tyska socialdemokraterna som socialfascister på 1920-talet - och KKP:s beteckning på SUKP som "socialimperialister" redan under 1960-talet. Hur går det ihop med Lenins imperialismbegrepp för resten? I Sverige nu har kanske KP och SKP chansen att suga upp besvikna som lämnar V och S. Vem vet?
-3 #6 Ola Inghe 2019-01-16 21:32
Jag förstår kritiken av lesser-evilism när partier avstår från att ställa upp i val, eller väljare avstår från att rösta på dem, med argumentet att man ska stödja det minst dåliga alternativet mot det än värre alternativet. Inte för att jag varje läge tycker att det måste vara fel att resonera så, men det bör i vart fall seriöst vägas mot den propaganda för bra idéer och organisering på sikt som kan vara resultatet av en bra bedriven valkampanj av ett litet parti.
Men jag kan inte alls se, att läget är analogt i en regeringsbildningsprocess efter ett val. Propaganda- och organisationsmöjligheterna är långt mindre i det sammanhanget. (Även om Sjöstedts avslutande skickliga piruetter visar att en del propaganda går att få ut även i det läget.) Därför väger argumentet att slippa en regering stödd av fascisterna i SD blytungt över till stöd för V-ledningens agerande.
-1 #5 Anders Romelsjo 2019-01-16 12:54
Kerstin, dina uppgifter om kommentaren stämmer ej. Jag hade tänkt att i en artikel anföra synpunkter från uttalande av SKP och KP, vilket jag mailade dig om. Ändrade mig. Missförstånd troligen. Inget mer att diskutera.

Agerar V dörrmatta för en uttalat borgerling politik? Sjöstedts uttalande om att man kan rösta emot dåliga förslag är inget argument för ställningstagande. Man kan väcka misstroendevotum men behöver 7 röster utöver de egna 28. Men ska man fälla regeringen måste man väl ha med M,Kd och förhatliga SD. M+SD+KD=154/349. Med V blir det 182/349 röster och en majoritet. Tänker sig Sjöstedt söka aktiv samverkan med M och SD för att fälla Löfven. "fan tro't, sa Relling" ("det tvivlar jag på"). (Ibsens Vildanden). KP:s ordförande Robert Mathiasson bedömning i först stycker nedan är ungefär detsamma som Daniel Suhonen gav i en artikel i DN Debtt 13/1.

Ett aktuellt uttalande av KP är tankeväckande:
"– Jonas Sjöstedts beslut att släppa fram Stefan Löfvens regering skapar ett nytt läge i svensk politik. Vi har nu en riksdag med åtta partier som accepterar borgerlig politik, säger Robert Mathiasson, ordförande i Kommunistiska Partiet, i en första kommentar efter Sjöstedts presskonferens.

Robert Mathiasson menar att ett parti till vänster inte kan ta som sin uppgift att släppa fram högerpolitik, utan måste göra allt för att stoppa den. Mathiasson ställer sig frågande till hur Jonas Sjöstedt kan släppa fram en regering som Sjöstedt själv har kallat den mest högerinriktade i socialdemokratins historia.

– Sjöstedt tänker sig att först släppa fram regeringen och sedan framställa sig som opposition. Det är sådant trixande som får det att vända sig i magen på många människor. Politik handlar om att ta ställning och stå för det man tycker.

– Ett vänsterparti som släpper fram århundradets högerpolitik – med avskaffad värnskatt och tredubblat rutavdrag – har undergrävt sitt eget existensberättigande. Sjöstedts misstroendelöfte är tomt, det förutsätter att Moderaterna skulle vilja fälla en regering på frågor som försämrad Las och införande av marknadshyror.

– Sjöstedt kunde valt att vara en spikmatta som punkterade högerpolitiken, nu valde han att agera dörrmatta och släppa in den."
0 #4 Kerstin Stigsson 2019-01-16 10:15
Det var någon som skrev i en kort kommentar på SVT Nyheter webben: "Snart är förräderiet mot Alla som röstade i valet fullbordat. Ingen håller sina vallöften!! Nu är det färdigröstat för min del efter att ha röstat i alla val som jag haft rösträtt till. Bosse 73 år."

Om folket inte röstar 'rätt' då kör liberala (från vänstern till högern) över folket med trixande och pyssel för att de själva ska framställa sig som demokrater. Detta har de gjort ända sedan folket i Sovjetunionen folkomröstade för att behålla det socialistiska systemet 1991 - men som sedan kördes över av liberaler och de konservativa i väst och högerkrafterna i Sovjetunionen.
Om Vp röstar för Löfven då röstar de även för begränsningar i strejkrätten, bemanningsföretag, lönedumpning, privatiseringar, rut-avdrag, etc. När blev Vänsterpartiet ett högerparti?
Är det inte dags vänsterpartisterna att göra som den 100-års jubilerande Rosa Luxemburg gjorde och söka sig till kommunisterna - av nästan samma anledning då som nu? RL övergav socialdemokratin till förmån för kommunisterna på grund av socialdemokratins närmande till högern.
0 #3 Kerstin Stigsson 2019-01-16 07:15
Vi har ett parti i Sverige - liberalismen. De nuvarande riksdagspartierna, från vänstern till extremhögern, har underordnat sig den liberala kapitalismen oavsett vad de har sagt före valet i höstas. Så varför ha val överhuvudtaget? Det var någon som sa (eller skrev) att vi lever i en liberal enparti stat.

Anders Romelsjö, du förklarade i ett mail när jag undrade varför min kommentar och länk inte hade publicerats 'att SKP inte har något inflytande' och att det var därför du inte ville publicera länken. Min kommentar och länk (och förfrågan per mail) kom dagen före Proletärens artikel, så du kan inte ha tänkt göra en artikel om detta.
0 #2 Anders Romelsjo 2019-01-15 19:08
Liksom Göran Therborn menar jag att V bör rösta Nej. (Och jag har publicerat Stigssons referens till Riktpunkt, som jag eljest tänkt behandla i separat artikel med kommentaren i Proletären).

Göran Thernborn, nybliven mottagare av Leninpriset, avslutar sin artikel i Aftonbladet "Ändå, till slut är en annan fråga viktigare än det ena eller det andra partiets framtid. Det är löntagarnas och alla ickeprivilegierade medborgares framtid, det vill säga framtiden för oss alla utanför kapitalet och överheten.

Men mer än vänsterpartiets stolthet och heder står på spel. Det är partiets existensberättigande. Vad är för mening med ett vänsterparti som röstar fram århundradets högerpolitik? Alla väntar vi nu på vänsterpartiets historiska ögonblick." "Vänsterpartiet måste säga Nej. (aftonbladet.se/.../vansterpartiet-maste-saga-nej); Själv publicerade jag igår en artikel "Varför kan V inte rösta Nej?" där jag bland annat skrev avslutningsvis: "Motargument:
a) Då kan M-ledaren väljas till till statsminister. Men detta innebär väsentligen samma politik som finns i den överenskommelse som ingåtts mellan S,C och L och som är bas för regeringsarbetet – ingen större skillnad.
b) C och L måste ge sitt stöd och får framstå som en slaggs hoppjerkor. Javisst, varför inte?

c) Inflytande från SD. Förutsätter att S och annat/andra partier röstar med SD. Kan rimligen pareras. Och mycket i överenskommelse ligger nära SD:s ekonomiska politik.

* I opposition kan S utveckla en mindre borgerlig politik och vi kan få en slags parlamentarisk vänster. Som dock inte är inriktad på att ersätta kapitalism med socialism.

* “Alla” etablerade verkar fasa för extraval. Men extraval innebär ökad demokrati! Endast 15 % av svenskar anser sig ha politiskt inflytande mellan valen enligt Demokratiutredningen (Olle Wästberg).

Övertyga mig om att jag har fel!" (www.globalpolitics.se/vad-vill-v/)
0 #1 Kerstin Stigsson 2019-01-15 18:02
Mitt parti SKP som deltog i valet hade parollen 'Kasta inte bort din röst' hade rätt. De som röstade på socialdemokraterna och Vp la omedvetet sin röst på centern och liberalerna.
riktpunkt.nu/2019/01/uttalande-bortkastade-roster/

Den här länken censurerades av Anders Romelsjö på Global Politcs (artikeln 'Varför kan inte V rösta Nej?'). Jag gjorde kort kommentar och bifogade länken som inte publicerades medan en länk av SD nättidning Samnytt publicerades.

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.