(c) Othmar Kyas [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

1 januari 2019 var det 60 år sedan diktatorn Batista tog statskassan och flydde. Revolutionen hade segrat. En avgörande händelse i Latinamerikas historia med ett enormt avtryck i regionen. Nyss hemkommen från Kuba rapporterar Svensk-Kubanska Föreningens ordförande Zoltan Tiroler i en artikelserie om hur det ser ut 60 år senare. Här följer del 4 i hans artikelserie.

Det som händer nu avgör landets framtid

Det avgörande för Kubas framtid är hur man lyckas med att vinna de nya generationerna för revolutionens idéer. Folkmakt, inflytande och decentralisering blir avgörande. Det är en enorm utmaning med tanke på trycket från omvärlden på prylar och konsumtion. En allt livligare diskussion förs på en lång rad områden. Den nye presidenten Miguel Díaz-Canel betonar gång på gång vikten av det folkliga deltagandet. Själv rör han sig mycket ute bland folk för att lyssna på deras åsikter.

Samtidigt är öppenheten förenad med risker. USA:s undergrävande verksamhet ökar och inriktas framförallt på ungdomen. Den snabbt växande tillgången till Internet utnyttjas av USA för att påverka opinionen och skapa missnöje, med en nybildad ”IT-insatsstyrka” för att påverka kubanerna i USA-önskad riktning. Nu senast avslöjades att tusentals konton på sociala medier skapats i USA, medan det ser ut som det är kubanska konton, och sprider propaganda. De olagliga TV- och radiosändningarna via Radio/TV-Martí från Florida har fått ökade resurser. Kubanska ungdomar får stipendier i USA där de utbildas till att bli framtida ledare för att på sikt ställa sig bakom den av borgarna så hett eftertraktade regimförändringen. Till detta kommer det enorma trycket från den US-amerikanska ”kulturen”, som vi alla utsätts för. Den nya och växande privata sektorn ses av vissa i USA (Obama var en av dem) som en inkörsport för kapitalism och som en potentiell bundsförvant. Exemplen är många. Kubanerna har inte råd att vara godtrogna. Imperiet har inte gett upp planerna på att åter lägga Kuba under sig.

Just nu pågår en omfattande diskussion om landets nya grundlag. Den nuvarande från 1976 skrivs om för att passa dagens värld. Processen är unik: den nyvalda Nationalförsamlingen utsåg i våras en arbetsgrupp som lade fram ett förslag. Detta diskuterades och modifierades i Nationalförsamlingen. Efter detta diskuteras förslaget under flera månader på arbetsplatser och bostadsområden. Utifrån synpunkterna omarbetas förslaget, diskuteras ånyo i Nationalförsamlingen, för att slutligen presenteras i en folkomröstning i början på 2019. Processen kan ses som ett exempel på folkmakt i praktiken.

Kubanernas delaktighet, engagemang och möjligheter att genom genuint demokratiska processer forma sin framtid är den avgörande faktorn för ifall Kuba kommer att kunna utveckla sin socialism under de tuffa villkoren som dagens värld erbjuder.

-------

Del 5 i artikelserien kommer att publiceras inom kort på Clartébloggen.

Tidigare publicerat i artikelserien:

Del 1: Förutsättningar och en kort bakgrund

Del 2: Utvecklingen i Latinamerika under de senaste två årtiondena

Del 3: Negativa och positiva faktorer för utvecklingen

Kommentarer kan inte längre lämnas till denna artikel.

Om bloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.