Clartébloggen

På Clartébloggen publicerar vi artiklar som debatterar och informerar. De som skriver blogginläggen behöver inte tillhöra förbundet och innehållet i artiklarna är inte uttryck för förbundets ståndpunkter. Varje författare svarar för sina åsikter.

Bild: Robert Nyberg

Den svenska välfärdsstaten är hotad. Det konstaterar vänsterdebattören Ann Charlott Altstadt i Göteborgs-Posten den 21 april, i en krönika som citeras av bland annat Proletären1. Enligt Altstadt har hotet att göra med den demografiska utvecklingen, med det faktum att ”vi var 8 miljoner 1970, passerade 9 miljoner 2004, men blev 10 miljoner redan 2017 och är 11 miljoner 2026”.

Spotify är störst i världen på strömmande musik via internet. Bolaget omtalas som en del av det svenska IT-undret. Men i praktiken är företaget i händerna på namnlösa finanskapital och några av medieindustrins jättar. Uppgiften är att beskatta en växande användarskara. En recension av boken Den svenska enhörningen i Aftonbladet 20 maj 2018.

Kulturjournalisten Håkan Lindgren gör ett intellektuellt kardinalfel, när han i en artikel om Kommunistiska Manifestet på Karl Marx’ 200-årsdag angriper denna tunna, av Karl Marx och Friedrich Engels gemensamt författade lunta för vad som saknas där (Svenska Dagbladet 5/5 2018):

”Mänskliga eller medborgerliga rättigheter spelar ingen viktig roll för författarna, inte ens när det gäller de proletärer vars villkor de vill förbättra. Deras tänkande sysselsätter sig helst med makt, globala flöden och storskaliga processer där den enskilda människan inte är mer än ett tallbarr på historiens flod. De säger ingenting om hur stort utrymme för skilda åsikter och livsstilar som kommer att finnas i deras framtida ­kommunistiska värld. Vreden varmed de i manifestets senare del angriper alla slags ­felaktiga socialister och andra konkurrenter ger kanske en antydan om att pluralism inte var någon prioriterad fråga för dem.”

Jag var den som tog emot telefonsamtalet från enhetschefen på ABF Stockholm och direkt ifrågasatte denne när han ställde in seminariet ”Marx 200e födelsedag” på ABF-huset den 5 maj. I tidningen ETC uttalade jag mig därefter om det inträffade i egenskap av ordförande för Clarté. Tord Björk har nu uttryckt ängslan över mina svar till ETC angående det inställda ABF-eventet.

Återigen visar den israeliska apartheidregimen sitt sanna ansikte när militären besinningslöst mejar ner demonstranter som protesterar mot att USA nu flyttar sin ambassad till Jerusalem. Ambassadflytten är en avsiktlig provokation från USA:s sida, i Donald Trump har sionisterna en trogen allierad. I skrivande stund har de israeliska soldaterna mördat cirka 50 palestinier, kanske kommer dödstalet stiga ännu mer.

En rädsla har gjort sig allt bredare i föreningslivet. Det har blivit viktigare att försöka anpassa sig till förmodade hot mot bidrag eller negativ publicitet än att hålla samman. Det har skadat yttrandefriheten som ytterst grundar sig på vår kollektiva förmåga att försvara den och utveckla den genom demokratisk organisering av folkrörelser.

Vivek Chibber

Om all social handling är meningsorienterad är den materialistiska klassuppfattningen då dömd till evigt nederlag? Många, om än inte de flesta, samhällsteoretiker verkar anse det och har övergivit den strukturella klassteorin till förmån för en teori som definierar klass som en kulturell konstruktion. Den här artikeln visar att det är möjligt att acceptera de grundläggande insikterna i den kulturella tolkningen och samtidigt försvara en materialistisk teori om klasstruktur och klassformering.

Lewisham '77

I den amerikanska tidskriften Catalyst nr 1/17 finns en artikel av Vivek Chibber som heter ”Rescuing Class from the Cultural Turn”. Vi ansåg den vara värd att översätta och publicera på Clartés blogg. Eftersom artikelns resonemang  på enstaka ställen inte är så lätta att följa utan förkunskaper, har Niklas Eriksson och jag skrivit en förklarande inledning. Chibbers artikel finns på Clartébloggen i svensk översättning.
Det centrala problemet i Chibbers artikel handlar om relationen mellan (ekonomiska) strukturer å ena sidan och människors medvetanden och handlingar å den ena. I vilken utsträckning och på vilka sätt kan de förstnämnda sägas bestämma, eller påverka, de sistnämnda två? Marxistiska historiker som Robert Brenner, Ellen Meiksins Wood och andra som tilhör den riktning som de grundat och som brukar kallas för politisk marxism har riktat en förödande kritik mot den ekonomiska determinism och olika stadieteorier som har dominerat inom den sk ortodoxa marxismen. Från helt andra utgångspunkter utvecklade den sene Jean – Paul Sartre en liknande kritik i verk som ”Question de Méthode” och ”Critique de la Raison Dialectique”. Tyvärr kom Sartres banbrytande kritik av den ortodoxa, deterministiska marxismen i sovjetisk tappning att hamna i skuggan av Althusserskolans försök att restaurera ortodoxin. I vår inledning går vi helt förbi Sartres och andras försök att hantera problemen. Jag nämner det här bara för att klargöra att det finns betydligt mer att säga om denna för marxismens och samhällsvetenskapen så centrala problematik.
/ Benny Andersson