Europa går som tåget med Tyskland främst. Tillväxten ökar och arbetslösheten minskar. Äntligen har paketen med nedskärningar och avregleringar gjort verkan, myser företrädare för den tyska samlingsregeringen. Papegojorna i pressen tar efter. DN-ekonomi skriver om näringslivet som blommar och Ferraribilarna som står på rad i det forna Östtyskland. Det är strålande tider för alla som dväljs i eller nära rikedomens och maktens salonger.

Men för andra är det besvärliga tider. "Den största utvandrarvågen sedan 1950-talet drar över Tyskland", skriver Dagens Industri. Allt fler tyskar flyttar till arbeten i andra delar av världen. I LO-tidningen framträder trebarnsmamman Inga Krger, som arbetar heltid på ett privat ålderdomshem och som har 7000 kronor kvar att leva på efter skatter och avgifter. Men många har det värre. Facket har försvagats och allt fler arbetsgivare betalar löner under kollektivavtalet. Låglönesektorn breder ut sig. År 2006 nyskapades 260 000 arbetstillfällen. Av dem var 24 procent s.k. en-eurojobb. Det är jobb som betalas med en euro i timmen och som de arbetslösa tvingas att ta för att inte förlora sina bidrag. Omkring fem miljoner arbetande tyskar har löner som ligger under den officiella gränsen för fattigdom. I allt större utsträckning har förvärvsarbete förvandlats från en bot mot till något som vidmakthåller fattigdomen.

6001_01.jpgBild: Love Antell.

Sedan år 2004 har den genomsnittliga reallönen sjunkit med fyra procent. Det är således inte en stigande privat konsumtion som driver den tyska ekonomin, utan ökande export (plus 12,4 procent förra året) och investeringar i byggnader och maskiner (plus 7,3 respektive 3,6 procent). Det är investeringsboomen i Östeuropa och i Kina, Indien och andra tredjevärlden länder, plus det faktum att den tyska industrin nu tvingas ersätta föråldrad utrustning för att inte halka efter, som förklarar det ekonomiska uppsvinget.

Trots att politikerna slår sig för bröstet och låtsas som om uppgången är hållbar, finns det skäl att tvivla. Ingen vet hur länge uppsvinget i Kina och andra tredjevärldenländer fortsätter. Men vi vet att ökande skillnader mellan länder som har överskott i handeln och sådana som har underskott ökar spänningarna i världsekonomin. Tidigare kunde världen absorbera ett tyskt överskott, bland annat därför att resten av Europa köpte. Men euron och den gemensamma europeiska valutapolitiken tvingar numer övriga EU-länder att följa Tysklands exempel. I Sverige kopierar regeringen politiken mot de arbetslösa. Och den nytillträdde franske presidenten får rådet att göra som Merkel om han vill bota det land borgerliga skribenter pekar ut som "Europas sjuke man". Alltså ökar spänningarna. Och därmed riskerna för europeisk kris och sönderfall.

Nytt på Clartébloggen

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...