Det är känt att girigheten hos kapitalisterna är omättlig. Detta märks tydligt inom mediebranschen. Där försöker man utsträcka rättigheterna till materialet - böcker, musik och film - till att gälla ofantligt länge. Men denna extrema närighet hämmar över hela världen produktivkrafterna och folken, genom att undanhålla dem kulturarv och kunskap från böcker, läromedel och forskningsrapporter. Andra områden som immaterialrätten inmutar är utvecklandet av läkemedel och teknik, via licenser och patent. Det är nu möjligt och rätt att befria folken från den immateriella rättens inskränkningar.

Är då denna rätt nödvändig? Innan år 500 f.kr. så existerade den inte men under 1800-talet så formades mycket av det vi idag kallar immaterialrätten 1. Inom detta rättsområde ges produktinnehavarna vissa exklusiva rättigheter till exploateringen av sina produkter.

Många fördrag rörande immateriella rättigheter har idag definierats genom bl.a. den internationella organisationen World Intellectual Property Organization (WIPO). Bernkonventionen (skydd av litterära och konstnärliga verk) och Romkonventionen (musikupphovsrättsliga aspekter) m.fl. är relevanta i denna artikel. Det finns även patentskydd via den multilaterala överenskommelsen Patent Law Treaty. Utöver detta reglerar TRIPS avtalet (obligatorisk för medlemmar i WTO) handelsfrågor vad gäller immaterialrätt, speciellt upphovsrätt och patent. Dessa regler kommer dessutom med de kommande TTIP-avtalen att skärpas till förfång för konsumenterna.

Dessa fördrag behandlar upphovsrätten, som baseras på idén att den som har skapat ett verk av allmänintresse också har ensamrätt att bestämma hur verket kan användas. Typiskt skyddas upphovsrätten genom lagar och förordningar, som förordar straff eller motsvarande praxis som utverkar skadestånd av den som utan upphovsmannens medgivande använder sig av verket.

Denna artikel begränsar sig till några få områden av immateriella rättigheter för att konkretisera problematiken. Dessa områden är upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk samt patenträttigheter på tekniska och medicinska upptäckter. Några konkreta exempel av litterära verk är skönlitterära verk, läroböcker och fackböcker. Exempel på konstnärliga verk är musik inspelad på något medium eller digitaliserad film.

I dagens värld påverkas alla av bestämmelserna runt immaterialrätten. För ett vardagsnära föremål som vår smartphone är mellan 20-35 % av priset en direkt ersättning till patentägarna bakom tekniken 2. Immaterialrätten påstås vara grunden för de samhälleliga framstegen och detta när det gäller att strama upp patentreglerna: "Innovationsföretag och uppfinnare måste i anständighetens namn erbjudas samma skydd och likhet inför lagen som alla andra medborgare.", skriver professor Marianne Levin m.fl. och hävdar att "... grunden för vår svenska välfärd ligger i stora företag grundade på uppfinningar och innovationer som fyren, kullagret, separatorn, kylskåpet och telefonen." 3.

Men det är ett påstående som inte stämmer, när man börjar granska bakgrunden till de stora upptäckterna i modern tid. Denna artikel hävdar att det är det samhällsmässiga arbetet i statens regi som driver fram de stora framstegen och att företagen parasiterar på det allmänas bekostnad, tvärtemot förhärskande uppfattningar.

I en skrift granskar professor Mariana Mazzucato (Science and Technology at the University of Sussex) statens roll för de vetenskapliga och teknologiska upptäckterna 4. De stora företagen har ett mycket begränsat intresse av banbrytande forskning, då detta går utöver deras händelsehorisont. Eller som följande citat från Mazzucatos pamflett: "Industrin investerar i allmänhet bara för att utveckla kostnadseffektiva produkter inom tidsramar på 3-5 år. Det är svårt för ledningen att motivera sina aktieägare till att göra stora investeringar i den långsiktiga grundläggande forskning som behövs ...(min övers. s. 86)"

Det blir än tydligare när finansieringen av Forskning och Utveckling (FoU) studeras; "...medan de offentliga utgifterna för forskning och utveckling är endast 26 procent av de totala FoU i USA, medan de privata står för 67 procent, är andelen betydligt högre när grundforskning betraktas isolerat. Då står det offentliga för 57 procent av kostnaderna, till skillnad mot 18 procent av det privata. (US Funding 2008)4, s.51".

Forskning visar dock att grunden för de stora innovationerna i USA kommer från FoU via statligt finansierade verksamheter 5. Där har man bl.a. studerat vilka är de 100 bästa innovationerna under året via tidskriften R&D Magazine 6 som har gjort detta under 52 år. Resultatet är "Flertalet utmärkelser vinnes av antingen federala laboratorier, universitet eller av spin off företag. Under de senaste två decennierna har federala laboratorier blivit den dominerande organisatoriska formen hos dem som får dessa utmärkelser." En stor del av finansieringen kommer från USA-s federala Small Business Innovation Research (SBIR) program, där federala myndigheter med stora FOU-budgetar måste avsätta 2,5 procent av sin budget till stöd för företag med 500 anställda eller mindre. År 2004 resulterade detta i mer än 14 Miljarder kronor. Tittar man enbart efter SBIR finansierade vinnare i R&D Magazines tävling så utgör de 25 %. Block och Keller finner att mellan 1971 och 2006 77 av de viktigaste 88 innovationerna (betygsatt av R&D Magazines årliga utmärkelser) var helt beroende av federalt stöd.

Artikelförfattarnas slutledning är att grunden för framgångsrik utveckling bygger på iden om att "låta hundra blommor blomma (Mao Zedong): USA har skapat ett decentraliserat nätverk av offentligt finansierade laboratorier där teknologer har starka incitament att arbeta med företag och att låta sina upptäckter bli kommersiella produkter."

Mazzucato utvecklar detta vidare genom att 4, kap 4 analysera ett antal stora historiska teknologiska språng och drivkrafterna bakom dem; Utvecklingen av datorn och Internet, SBIR programmet och Orphan Drug Act. I framtiden förväntas de nya sprången levereras av bl.a. nanoteknologi och miljöteknologi, där forskningen inom nanoteknologi idag finansieras med ca. 13 Miljarder Skr/år via ett initiativ från Vita huset och National Science Foundation (NSF) .

Redan under andra världskriget blev det tydligt att riktade statliga insatser inom forskningen skapade nya upptäcker, som de inom flygindustrin eller vapenindustrin, där höjdpunkten kanske var Manhattanprojektet som ledde fram till atombomben och kärnteknologin. Efter kriget utvecklades modellen för att göra de stora teknologiska språng som kan skapa nya affärsområden. Om också förutsättningar finns kan de generera nya industrier, som ofta ersätter gammal industri, eller är helt nya inom sitt verksamhetsområde via Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA).

DARPA ledde fram till att integrerade kretsar, datavetenskap och IP teknologi, som är grunden för Internet och dagens informationsteknologier, utvecklades. Det var riktade satsningar på forskning, som sprängde ramarna ("blue sky thinking" eller forskning, som kanske först ledde till resultat efter 10-20 år). Denna var delvis en del i kampen för att återfå det teknologiska ledarskapet efter Sovjets framsteg med Sputnik 1957. DARPA var främst en förmedlare av resurser, som sammanknöt forskning inom universitet och institutioner med utvecklingsföretag. Ett av dessa var Microsoft, som bildades 1975, tätt följt av Apple 1976. Som förmedlare var de noga med att satsa inom begränsade vetenskapliga områden och avsluta mindre lyckade verksamheter, samt att brygga broar mellan forskarna och även till andra via workshops och studiegrupper.

Från de goda erfarenheterna av DARPA så bestämdes 1982 att SIBR skulle vara en naturlig fortsättning. Detta program, som fortfarande är aktivt idag nämns sällan, då det inte passar i föreställningen om företagens ledande roll i de vetenskapliga framstegen.

Orphan Drug Act (orphan i betydelsen övergiven) startades 1983 i ett försök att ge den biokemiska industrin ett skjuts framåt. Den inkluderade en ny lagstiftning, snabbare behandling för godkännandet av mediciner och ett stödsystem för forskningen runt mediciner för att behandla sällsynta sjukdomar, så sällsynta att inte mer än en på 200 000 drabbades av dem. Motivet var att om inte staten gick in skulle industrin överge vidare forskning och det nödvändiga arbetet för att produktifiera mediciner för dessa sällsynta sjukdomar, då det inte var lönsamt. Lagstiftningen innefattade, för att öka lönsamheten, bättre licensregler, d.v.s. stärkt immaterialrätt .

Från detta har nya stora aktörer som Genzyme, Biogen, Amgen och Genentech stigit fram. Gamla aktörer som Roche, Johnson & Johnson, GlaxoSmithKline och Pfizer får nu huvuddelen av sina inkomster av orphan drugs. För de sex ledande biofarmaceutiska företagen kommer 59 procent av de totala intäkterna från orphan drugs. Inkluderar man också derivat av dessa preparat ökar siffran för 2008 till 74 procent (s 83-84, Mazzucato). Mängden godkända mediciner typ orphan drugs från start är bara 370 av 2400 kandidater, vilket är en hög andel då det för forskning inom biofarma gäller att bara en av 10 000 mediciner i slutänden blir godkända . Dessutom tar det i genomsnitt tolv år från upptäckt till godkänd medicin.

En annan intressant parameter inom farmaceutisk forskning är så kallade new molecular entiteties (NME), d.v.s. mediciner baserade på kvalitativt nya upptäckter. De farmaceutiska företagen i USA har ökat sin FoU budget exponentiellt från ca 5 miljarder dollar 1970 till 40 miljarder 2004, men under samma tid har antalet NME inte ökat speciellt mycket och varierat mellan 20-40/år under åren 1982 till 2004 (förutom 1996-97) 7. Det säger oss att det inte är hos dessa stora företag som stora upptäckter görs. I stället väljer de att satsa på derivat av sina mediciner och att produktutveckla andras färdigforskade upptäckter.

Men om det inte är de stora företagen som driver fram de stora upptäckterna inom medicin, vilka är det då som ligger bakom dessa? Ca. 75 procent av NME kommer från forskningslaboratorier, finansierade av National Institute of Health (NIH) i USA, d.v.s. via skattemedel. NIH utlyser årligen 50 000 stipendier och stöttar mer än 325 000 forskare världen över. "Den amerikanska regeringen är den stora investeraren i kunskapsuppbyggnad, som subsidierar läkemedelsutvecklingen, beskyddar de medicinska marknaderna, och sist men inte minst ... köparen av de läkemedel som de biofarmaceutiska företagen säljer." 9.

Men girigheten i branschen är större än så. Ett sätt är att låta orphan drugs appliceras på flera områden, t.ex. för TNF-hämmarna som först bara användes av patienter med reumatoid artrit. Kostnaden var relativt hög med en årlig kostnad, godkänd för subventionering, på 100-150 tusen kronor per patient. Läkemedlen har haft så god effekt att de fått en mycket bredare användning inom reumatologin. Nu behandlas även många patienter med inflammatorisk tarmsjukdom eller psoriasis. År 2011 behandlades 20-25 tusen patienter i Sverige till en kostnad av 2,3 miljarder kronor. Prisbilden har inte ändrats även om medlet används av många gånger fler patienter. Avtalen för de immateriella rättigheterna här ger ingen plats för att sänka priserna. Kostnaderna kan också vara riktigt höga som för preparatet Ipilimumab mot maligna melanom (tvåårsöverlevnaden gick från 14 procent till 24 procent), där kostnaden för behandlingen är cirka 800 kkr8.

Ett annat exempel ges med preparatet Gleevec: I maj 2001 fick företaget Novartis marknadsgodkännande av FDA (i USA) med ensamrätt på marknaden för medicinen mot "kronisk myeloisk leukemi" enligt Orphan Drug Act. Under mindre än ett halvår under 2005 ansökte Novartis för och fick särläkemedelsstatus för fem olika indikationer för samma läkemedel. Enligt bolagets årsredovisning 2010, så drog den globala Gleevec-försäljningen in ca. 30 milliarder kr 9.

För samma medicin så har de ursprungliga licensrättigheterna nu gått ut. Det har därför blivit tillåtet att tillverka s.k. generiska varianter av densamma till mycket lägre priser. Men Novartis kunde inte låta bli att försöka marknadsföra samma medicin under skenet att har tillverkats med en ny formel. Men den Indiska högsta domstolen underkände detta, vilket nu medger årliga kostnader för Gleevec i Indien på ca. 20 kkr, medan samma preparat i USA kostar 500 kkr/år 9.

I samma artikel finns ljusglimtar; Novartis har fått backa om den nya varianten av Gleevec, men också att, efter de första åren av extrema licensrättigheter, dessa immateriella rättigheter begränsas med att det blir möjligt att tillverka generiska varianter för dessa mediciner till mycket lägre kostnader. Det finns också möjligheten till en global "patentpool" som kan värna allmänhetens tillgång till vetenskapliga upptäckter och tekniker. För utvecklingen av HIV/AIDS läkemedel så finns Medicines Patent Pool som är baserat i Schweiz och finansieras av FN. De har redan etablerat en plattform för global kunskapsdelning som kommer att utöka produktionen av billiga mediciner. Vilket borde vara rimligt då t.ex. preparatet Ritonavir, som är en av Abbott’s mer lukrativa AIDS mediciner, där de facto forskningen har bekostats av den amerikanska staten10.

Men exemplen på höga kostnader är många inom biofarma vilka kommer med de lukrativa avtalen för de immateriella rättigheterna, som t.ex. läkemedlen Sovaldi och Olysio, som revolutionerar behandlingen mot hepatit C. Omkring 95 procent av de kroniskt sjuka blir botade på tre månader, men kostnaden är mellan 250 till 600 kkr för en behandling 11.

Samtidigt så kan det bli så att dessa patent blockerar vidareutveckling av upptäckter inom biofarma. Det gäller troligtvis för de nya upptäckterna kring Glioblastom, som är den mest aggressiva varianten av hjärntumör. En svensk kemist, Lars Hammarström, har hittat den molekyl och alltså den "medicin" som är mer än 70 gånger mer potent än den cellgifts­behandling som dessa cancerpatienter är hänvisade till i dag. Men om patentet blir uppköpt av någon global jätte finns risken att det läggs i malpåse eftersom det uteslutande är ekonomiska och strategiska intressen som avgör om ett läkemedel utvecklas 12.

Ändrade produktionsförhållanden

Idag medger produktionsförhållanden att information som förmedlas i de olika typer av verk som nämns ovan kan mångfaldigas med en marginalkostnad som är nära noll. D.v.s. att kopiera en bok i rent textformat eller i en något mer avancerad form, som medger illustrationer, epub-formatet, så behövs typiskt från 0.2 Mb till 15 Mb. Med dagens priser på digitala media så blir detta (för den större epub-formatbaserade filen) mellan 0.1 till 0.7 öre för att lagra detta på en större hårddisk eller alternativt på ett usb-minne. Lagring på stora hårddiskar är många gånger billigare än på ett usb-minne. För musik ligger marginalkostnaden på ungefär samma nivå. Jämför man dessa merkostnader/marginalkostnader med vad dagens distributörer tar ut i betalning för dessa immateriella produkter så får man påslag som är mellan tiotusen till tiotals miljoner procent.

Men detta är givetvis mycket naiva resonemang. För en bok finns det tillverkningskostnader för att skapa och skriva boken. Sedan ska boken organiseras och lagras i ett digitalt format med få korrekturfel och så spännande layout om möjligt. Distribution via Internet, d.v.s. på en webbplats, måste också hanteras. På denna vill distributören också försäkra sig om att kunden/köparen inte kan bryta mot de upphovsrättsliga rättigheterna t.ex. genom att mångfaldiga eller sprida boken vidare. Detta kräver säkerhetslösningar som måste implementeras med åtföljande kostnader.

Det argument som vanligen anförs som skäl för att betala för dessa intellektuella produkter är att det möjliggör själva skapandet för skaparen, d.v.s. att skaparen avlönas. Grundargumentet är att om inte det görs så kommer inte produkten skapas. Det övriga arbetet är i huvudsak en industriell process, som normalt görs om och om igen. Att layouta en bok, d.v.s. med en viss utrustning (som ett layoutprogram och dator) bl.a. välja typsnitt, anfang, illustrationer och deras placering, är ett hantverk som kan utföras bättre eller sämre, om än med också vissa kreativa bidrag. När man skapar ett musikalbum i en studio så gäller detsamma; det måste finnas utrustning och kompetenser för att få fram den slutliga produkten t ex en CD skiva med musik och ett intressant omslag alternativt ett antal låtar tillgängliga för nedladdning på/från en webbplats, inklusive eventuella filnamn och ID-taggar för att beskriva låten, albumet och artisten.

I musikbranschen har den totala omsättningen minskat till ca. hälften sedan möjligheten med nerladdningsbar musik tillkom. Värt att notera är dock att kostnaderna för att strömma musik är mycket lägre än att använda ett medium som CD-n, vilket borde möjliggöra högre vinster. Idag sker 71 % av den svenska konsumtionen från strömmande tjänster 13. För några år sedan så blev dessutom Spotifys omsättning i Sverige större än alla andras och ser ut att öka än mer. Ersättningen till musikerna är mycket låg, även om Spotify själva påstår att 70 % av intäkterna går till artisterna, läs innehavare av de immateriella rättigheterna. Då ska man ha klart för sig att EMI, Universal, Sony och Warner är delägare i Spotify till förmånliga villkor. 14,15. Andra källor menar att de faktiska ersättningsnivåerna är så låga till själva skaparen bakom verken så att det inte lönar sig. För en låt är ersättningen drygt 6 öre. 16. Men den största delen av musiken ägs av de stora mediejättarna och ersättningsnivåerna är en affärshemlighet. Denna del, den egenägda musiken, kan på det sättet bli en mjölkko för all framtid, en inkomst utan egentliga kostnader.

Men kampen om marknaden hårdnar, YouTube öppnade nyligen en betaltjänst för musikvideon utan reklam 17 och det finns andra som t.ex. Apple med Beats18, som vill ha sin del.

Böcker och forskningsmedia

Bokutgivningsbranschen är i förändring. Produktionsförhållanden förändras och onödiggör delar av produktionen när böcker distribueras digitalt och när författaren själva kan layouta och skapa en slutlig produkt. Det ändrar förläggarens roll till att bli mer av en distributör som ska hitta marknadsplatser. På de svenska biblioteken minskar utlåningen av böcker i pappersform till förmån för digitala böcker; På fem år har antalet utlån per år sjunkit med över tre miljoner av en total volym på ca. 70 miljoner. År 2012 lånades 1,5 miljoner e-böcker via biblioteken. Ökningen på digitala media går snabbt, år 2009 gjorde biblioteken bara en kvarts miljon utlån av e-böcker 19 och ökningen fortsätter med en 42 % ökning för 2013 20. Det skulle vara mycket fler utlån om kostnaderna har varit lägre. Tidigare kostade det 20 kr per e-bokutlån, men nu kommer priserna differentieras med upp till 100 kr för vissa utlån av de nyaste böckerna och något lägre för det äldre beståndet.

En stor spelare som Amazon försöker skapa ett monopol i branschen och utvecklas snabbt i den digitala världen. De står för nästan en tredjedel av bokförsäljningen i USA i dag - för digitala böcker står de för nästan 70 procent - och många förlag är helt beroende av ett fungerande samarbete. Från en nettoförsäljning på totalt 74 miljarder för 2003 så blev det en vinst på drygt 2 miljarder dollar. Under fem år så har vinsten i stort sett varit konstant på samma nivå, men försäljningen har trefaldigats 21. Företaget försöker få förläggarna att rätta in sig i ledet med lägre priser och genom fula knep och påtryckningar 22. De har tagit bort "köp"-knapparna på vissa böcker, höjt priserna på andra böcker och i många fall får en kund, som försöker köpa en Hachette-bok på Amazon ett meddelande om att "leveransen kan ta upp till 8 veckor", trots att de har boken i lager 23.

Det finns webbplatser som tillåter oss att ta del av gratis böcker, som Projekt Runeberg för äldre nordisk litteratur och Gutenberg för i huvudsak engelsk litteratur 24. Den senare publicerar f.n. 46 000 e-böcker. De arbetar i zonen där skyddet av upphovsrättslagen upphör. Denna ger ett skydd under upphovsmannens hela livstid och därefter i ytterligare 70 år. Innan 1996 var det bara 50 år efter författarens död. Men även de ser kommande problem med TTIP-avtalen; ".. som kommer reglera släckandet av webbsidor, på blotta påståendet om intrång i upphovsrätten via anspråk på en påstådd rättighetshavare." 25.

Om Amazon lyckas i sina monopolaspirationer kan de leva gott på avtal om immateriella rättigheter för många år framåt. Det tillkommer ju bara marginella kostnader med att sälja digitala media jämfört med fysiska böcker. Vi i Sverige får leva med ökade kostnader eller nedskärningar på folkbiblioteken när återförsäljarna exploaterar de immateriella rättigheterna med e-böcker.

Det är förenat med stora kostnader att vara verksam i forskningsfronten. Förutom material som utrustning och lokaler för att utföra forskningen så måste en framgångsrik forskare ta del av vad andra ledande forskare utför i sitt forskningsområde. Det innebär att man har tillgång till andras publicerade verk (artiklar och böcker) och kan publicera artiklar om sina egna resultat. Vanligtvis är det stora medieföretag som äger de tidskrifter där artiklarna publiceras. En av de större är Elsevier som publicerar flera av de ledande forskningstidskrifterna inom de flesta naturvetenskapliga discipliner. Elsevier publicerar 250,000 artiklar/år i 2,200 tidskrifter. Inom partikel- och kärnfysik är Elseviers dominans total. Koncernen är så stor så att bara inom organisk kemi ger Elsevier ut nästan femtio tidskrifter. De är även ägare av Lancet. En typisk kostnad för att ta del av en artikel är mellan 200-350 kr.

I dessa företags regi utförs normalt sådana tjänster som att artiklarna granskas för faktafel samt vetenskapligt värde av andra ledande forskare inom samma disciplin innan de publiceras (även kallat peer-review). Andra tjänster är att publicera artiklarna i pappersform samt på Internet.

Ett företag som Elsevier har mer eller mindre skaffat sig de-facto monopol, genom att de under en lång tid blivit betrodda med de mest framgångsrika forskarnas artiklar. Författaren blir belönad genom att publiceras i en berömd och omtalad tidskrift och förlaget får de bästa utövarna inom en vetenskapsdisciplin att publicera sig i deras tidskrift. Att ge ut nya tidskrifter för en vetenskapsdisciplin är mycket svårt, ty vilken forskare vill bli publicerad i en andrarangs tidskrift när det finns en förstarangs?

Vem äger den intellektuella produkten?

Inom data och telekommunikationsbranscherna skapas det ett otal patent inom de stora företagen. Den ursprungliga idén, att den som faktiskt utvecklade den nya idé som ledde till ett patent, är ägare till idén gäller inte längre inom dagens industri. Det normala är att i anställningskontrakten hos de flesta företag överlåtes de intellektuella rättigheterna till företagen. Ersättningen till skaparen av innovationer är enbart lönen för utfört arbete. Den ursprungliga kopplingen mellan skaparen av det intellektuella resultatet och exploateringen av detsamma är kraftigt försvagad. Samma de-facto ordning har även föreslagits inom universitetsvärlden.

Ett annat argument för att den ursprungliga skaparen inte äger sitt intellektuella resultat är att också skapande intellektuell produktion oftast är en kollektiv process. D.v.s. idén om den enskilda/isolerade geniet är till stor del en myt. Intellektuellt skapande sker i dialog med och genom lärande från andra. Det är också så att ju mer upphovsrätt individerna i denna process tillerkänns, desto mer försvåras den kollektiva kommunikation som denna process vilar på, vilket framgick i diskussionen ovan om statens roll där det blev tydligt att det är forskare avlönade av staten som gör de stora upptäckterna. Produktivkrafternas församhälleligande under kapitalismen har medfört att allt fler verksamheter som tidigare kunde bedrivas relativt isolerat nu bara kan äga rum i kollektiva former.

Denna förändring av skapandet till en kollektiv process sker också alltmer inom musikindustrin. Tidigt representerat av band som New kids on the block, Backstreet boys, Spice Girls, och idag av en hel storindustri i Korea och Japan. Intäktsströmmarna har också skiftat från CD-skivor till konserter, video, reklam och samlarmaterial och leder till ändrade produktivkrafter och produktionsförhållande.

Lee Soo Man på S.M. Entertainment i Sydkorea (ett av de tre stora företagen i branschen där) är en av de "onda" krafterna som satsar via ett vetenskapligt träningsprogram och med en kraftfull ledning på att skapa nya framgångar inom pop-industrin, här kallad K-pop. Popstjärnorna gallras fram och ingår i konstruerade grupper sammansatta av företaget. Viktigt är att de är vackra, mindre viktigt är deras musikaliska begåvning. Unga människor får ge allt för att för att få bli en av de framgångsrika och binds sen med upp med kontrakt som sträcker sig upp till 13 år, som t.ex. artisterna i Dong Bang Shin Ki/TVXQ! (13 år) och Rainbow (7 år.). Vissa faller ifrån genom de tunga träningsprogrammen och begår självmord, t.ex. Jang Ja-yeon, eller försöker bryta kontraktet efter sju års slit och just då hen blivit framgångsrik, "Kris". Men här är det mycket pengar i omsättning, enbart den Sydkoreanska musikindustrin drar in cirka 15 miljarder kronor per år 26,27.

Befria de intellektuella framstegen från immaterialrättens bojor

Mänskligheten som helhet skapar intellektuella skatter. De innefattar skönlitteratur, läroböcker och facklitteratur. Även vetenskapliga upptäckter och innovationer publicerade i artiklar alternativt i patent är en del av denna skatt. Andra skatter är kultur och här företrädd av musik. Skapandet och exploateringen av dessa skatter sker under olika produktionsförhållanden för digitalt textrelaterad media och för en tillverkningsindustri för medicin eller telekom. För artiklar, böcker och musik har produktivkrafterna m.a.p. mångfaldigande och distribution också förändrats med den digitala revolutionen. Detta ger också olika beroenden för immaterialrättens applicering. Det är svårt att skydda digitala media och de ursprungliga producenterna samtidigt som de stora företagen drömmer om intäkter med marginella kostnader och monopolställning. Liknande drömmar om att p.s.s. kunna exploatera licensrättigheter för medicin eller våra mobiler finns. Andra skillnader tillkommer med att produkter som digital text och musik inte är fysiska varor som måste tillverkas i fabrik som är fallet med medicin och telekomutrustning.

Att företag ska ha ägarskap till dessa skatter via lagstiftningen runt immateriell rätt är en artificiell begränsning av tillgången till dessa skatter. Den är artificiell då produktionsförhållanden medger reproduktion för digitalt media med marginalkostnader som närmar sig noll. De överpriser som tas ut av biofarma för mediciner som i huvudsak forskats fram med det allmänas medel är också en konstgjord begränsning. Dagens rättsliga begränsningar är främst till för att garantera kapitalisternas vinster på de produkter som skapas från dessa intellektuella skatter. Det är inte i första hand till för mänsklighetens framåtskridande. Kapitalisternas främsta argument med att dessa produkter inte skulle bli tillgängliga för mänskligheten om inte vinsterna medgavs är inte sant. Det har blivit än tydligare med författares egna sätt att organisera distributionen med egna förlag och print-on-demand eller att det är staten som bekostar och ofta utför den nödvändiga forskningen för de teknologiska och vetenskapliga framstegen. På vilket sätt kan man hävda att de stora bokförlagens reklamkampanjer lyfter fram produkter som är angelägna? Är inte större delen bara till för försäljning för profit och böcker med högre kvalitet mer till för att borga för företagets dyrbara image.

Från innovatörernas sida, d.v.s. de personer som skapar dessa skatter, så är det normalt tillräckligt att arbetet ger en inkomst att leva på. Det räcker ju för arbetare inom andra verksamheter så varför skulle inte intellektuella eller kulturarbetare producera intellektuella skatter under liknande villkor som lönearbetare? I praktiken är det så att det är sällan som de egentliga personerna bakom dessa innovationer också är de som innehar den immateriella rätten till produkterna, utan det är det företag de är anställda hos som äger dessa rättigheter. För musik och böcker har de ursprungliga skaparna i högre grad rättigheterna till verken, men den vanligaste exploateringen sköts ändå av stora företag som tillförsäkrar sig rätten till merparten av vinsterna på produkterna.

Begränsningarna som finns idag med att företag/förläggare äger rätten till de utgivna böckerna borde reformeras kraftigt. Detsamma för övriga media som musik och film. Ett sätt är att göra en kraftig tidsbegränsning på rätten till fem år eller mindre, sedan så blir materialet publikt. Det finns fortfarande vinster att hämta här för de kapitalister som fortsätter att vara verksamma i dessa sektorer. Vi har inte sett några större musikföretag gå i konkurs under de senaste åren men klart är att vinstmarginalerna är mindre och att de är tvungna att söka nya intäktsströmmar, t.ex. strömmande media.

Det finns inte heller någon universell lag som säger att dessa skatter ska ägas och exploateras av ett fåtal. De är resultatet av många människors möda och har redan exploaterats tillräckligt. De längre (över tiden) rättigheterna återspeglar i huvudsak kapitalisternas vision om att få intäkter i all framtid med marginalkostnader som går noll.

Dessa begränsningar påverkar mest dem som har inga eller mycket små tillgångar, som t.ex. människor i tredje världen eller arbetare i låglöneländer. Utan tillgång till vårt skönlitterära arv och andra kulturella skatter som musik och film blir livet fattigare och andlig fattigdom cementeras. Det kulturella arvet definierar oss som individer i en kontext av vår tid, tillhörande en folkgrupp med sitt språk och sin kultur och med en given social tillhörighet. Utan detta är vi lättare att manipulera och mer alienerade. Arvet är också en ingång till utbildning som kunde underlättas om utbildningsmaterialet i stort sett var gratis. Vilket möjliggörs av de ändrade produktionsförhållandena för mångfaldigandet av dessa skatter.

Att biomedicinska företag hävdar att de inte kan ge bort bromsmediciner mot aids där folk inte har råd att betala är ett ännu tydligare exempel av orättvisan med företagens immateriella rättigheter. Företagen vill exploatera medicinen så långt som det går och har ett orimligt utpressningsläge; köper du inte medicinen så dör du. Vi som ser till folkens behov tycker att det är absurt och menar att det inte är försvarligt att låta miljontals dö i förtid på grund av dessa företags påstådda vinstbehov. Att expropriera rättigheten som vanligtvis har skapats med statliga medel och oftast betalas med statliga subventioner av medicinerna är rimligt och rätt så att människoliv kan räddas till självkostnadspris.

Marknadsföring och distributionskanaler är enligt företagen en oundgänglig del för att nå konsumenterna och återspeglar inte de förändringar i produktionsförhållanden som skett med den digitala revolutionen för musik, artiklar och böcker. Kostnader för dessa verksamheter för intellektuella produkter är stora idag. Marknadsföring och kvalitetsgranskning skulle kunna ske genom ackrediterade kulturjournalister och genom obundna analyser av skribenter på internet. Analogt med det ofta obetalda peer-review arbetet inom publikation av vetenskaplig forskning. Det finns dock tillförlitlighets- och kvalitetsproblem med webbplatser där man poängsätter media och med betalda skribenter typ crowd-working. Vad händer då totalitära krafter kontroller ackrediteringen? Ändå så kan mer av dessa verksamheter kanaliseras över Internet.

När det gäller utbildnings- och forskningsmedia så borde överstatliga organisationer hantera administrationen av dessa och inneha huvudmannaskapet. Dessa skulle få driva verksamheten utan krav på vinst med målet att vara den ledande källan för publikationer av senaste rön inom i stort sett alla discipliner. Detta borde också leda till en papperslös distribution av dessa artiklar som då också kommer att kraftigt reducera kostnaderna. Dylika åtgärder kommer leda till att vetenskapliga framsteg kan spridas snabbare och forskningstakten kan accelerera, då de ekonomiska begränsningarna som finns idag för att ta del av forskningsrönen tas bort.

För utbildningssektorn kan mer kraft ägnas åt att förbättra kvalitén på materialet då resurser friställs och verksamheten med läromedia och forskningsmaterial socialiseras. Materialet kan kvalitetssäkrats med hjälp av digitala signaturer som verifierar äktheten och materialets ursprung.

Vi har en de facto-förändring i produktionsförhållanden då marginalkostnaden för mångfaldigande av digitala medieprodukter går mot noll. Den utvecklingen kommer att fortsätta oavsett vad vi vill. Fildelat material kommer att fortsätta delas och nu har stora delar av allt material redan gjorts tillgängligt. Nya lagar eller skärpt kontroll kan inte stoppa fildelning fullt ut, då de som inte har vill fortfarande ta del av detta redan spridda material. Detta p.g.a. att man förser sig när det går eller produktionsförhållandena medger det. Vi kan dock skynda på den verksamheten genom politiska rörelser och påtryckningar.

Det finns en motkraft hos de stora medieföretagen som synliggörs med försök som ACTA- och TTIP-avtalen och andra sätt att skärpa den rättsliga kampen för att behålla sina exklusiva rättigheter till de intellektuella produkterna och säkra sina vinster. Utöver rättsliga metoder så pågår också en kamp för att påtvinga konsumenterna hårdvara som begränsar dem till att bara ta del av böcker, musik och film som är skyddade med kryptering och kräver unika nycklar varje gång man vill ta del av materialet. D.v.s. producenterna vill ändra produktionsförhållanden så att dessa produkter bara kan konsumeras efter att vi betalat för rättigheten. Enkelt uttryckt skulle det omöjliggöra att läsa rena text-filer (ascii) eller att lyssna på mp3-kodad musik, som är utan licensskydd. Ett övergripande begrepp här är Digital Rights Management (DRM) som redan finns inbyggda i många av våra medieplattformar som datorer, surfplattor och high-end mobiler/smartphones. Men p.g.a. olika skäl så har vi (ännu) inte blivit påtvingade dessa begränsningar. T.ex. att om någon operativsystemsleverantör aktiverade dessa skydd i fullo eller delvis så skulle en del konsumenter välja ett annat operativ med färre begränsningar. Ett annat sätt att uttrycka detta är att det verkar vara mycket svårt att ändra tillbaka produktionsförhållanden eller begränsa dessa.

Referenser

1. Wikipedia, "wikipedia.org Immaterialrätt"

2. Surveying Royalty Demands for the Components Within Modern Smartphones, Ann Armstrong, Joseph J. Mueller, and Timothy D. Syrett, "wilmerhale.com The-Smartphone-Royalty-Stack-Armstrong-Mueller-Syrett.pdf"

3. Dagens Nyheter, Bristande rättsskydd för uppfinnare kostar jobb, Marianne Levin, professor i civilrätt med immaterialrätt som specialitet Johan Ullman, läkare, forskare och uppfinnare Rolf Åbjörnsson, advokat, KD-politiker, 2014-07-07

4. "The entrepreneurial state" , Mariana Mazzucato, Demos, 2011;

5. "Where do innovations come from?" (US economy 1970-2006), Fred Block and M Keller,

6. "R&D Magazine 100 awards"

7. CBO, Research and Development in the Pharmaceutical Industry, Washington: Congressional Budget Office, Congress of the United States, 2006 10-02-drugr-d.pdf

8. Dagens Nyheter, Priset på dyra läkemedel hotar en god vård för alla, Paul Hjemdahl, professor/överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, m.fl. ledamöter av Stockholms läns läkemedelskommitté. 120401

9. US biopharmaceutical finance and the sustainability of the biotech business model. Lazonick and Tulum.

10. How drug companies price patients out of survival, Michelle Chen, Dissent Magazine, "salon.com how_drug_companies_price_patients_out_of_survival_partner"

11. Dagens Nyheter, Nu kan hepatit C botas - men många får vänta, Anna Bratt, 140601

12. Dagens Nyheter, Svårt att komma vidare, Hanne Kjöller, 2014-03-24

13. IFPI.se, "Statistik helåret 2013"

14. Dagens Nyheter, Spotify uppger att bolaget totalt sett betalar 70 procent av sina intäkter till rättighetsinnehavarna, 2013-06-19

15. Dagens Nyheter, Så erövrade Spotify musikvärlden, 2013-06-15

16. The guardian, "If Spotify is saving Swedish music sales, why aren't indies celebrating?" Helienne Lindvall,

17. Dagens Nyheter, Youtube utmanar Spotify med ny betaltjänst, 2014-11-12

18. BBC, bbc.com , 2014-11-20

19. Dagens Nyheter, Dyrare utlåning hotar e-böcker, Mikael Delin, 2014-08-23

20. Kungliga biblioteket - Sveriges Nationalbibliotek Bibliotek-2013

21. Amazon, 2013 "Annual Report"

22. Dagens Nyheter, 900 författare protesterar mot nätjätten Amazon, Jan Eklund, 2014-07-28

23. Dagens Nyheter, Amazon försöker devalvera värdet på böcker, 2014-06-07

24. runeberg.org och gutenberg.org

25. Letter on TPP Intermediary Liability Proposals, "dozens-organizations-and-businesses-protest-tpp-copyright-proposals"

26. Point, Slave Contracts, "The Grime Of K-Pop"

27. A Peek Into The Dollhouse: "K-Pop Industry And Oppression"

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...