Frihandelsavtalet NAFTA skulle ge utveckling och välstånd. Det blev inte riktigt så.

Det närmaste slaveri som jag någonsin har sett", sa kongressmannen Charles Rangel 2007. Han talade om det amerikanska gästarbetarsystemet. Söder om gränsen, i mexikanska Juarez, är antalet kvinnomord extremt högt. Vilket är sambandet?

De är båda effekter av den nyliberala kapitalismens globala system för maximal exploatering av arbetskraft. Systemets bärande pelare är frihandel, fri rörlighet över gränserna för kapitalet, ett ökat inslag av våld och tvångsåtgärder i och utanför produktionen och ett strängt begränsat och reglerat system för invandring. Syftet är att skapa en global armé av arbetare och arbetslösa som är tillräckligt fogliga och rädda för att ställa upp på de låga löner och försämrade arbetsvillkor som dagens kapitalism erbjuder. Resultatet hittills av den världsomfattande offensiven för detta system är en fördubbling av den globala arbetskraften. Från mellan en och en halv till två miljarder som var beroende av att sälja sin arbetskraft 1980 till över tre miljarder i dag, varav hälften eller mer anses tillhöra den globala reservarmén. Förändringen har varit helt avgörande för den nyliberala omorganiseringen av världsekonomin.

Den amerikanska kapitalismen utgör både förtruppen och huvudstyrkan i den världsomfattande nyliberala offensiven. Förhållandet mellan USA och Mexico är skolexemplet. 1994 trädde NAFTA-avtalet mellan Mexico, Kanada och USA i kraft. Avtalets frihandelsklausuler raderade ut stora delar av den mexikanska industrin och jordbruket. Till och med stapelfödan majs importeras i dag från USA. Det jordbruk som finns kvar specialiserar sig på arbetskraftsintensiva verksamheter där låga löner fortfarande är en konkurrensfördel, till exempel odling och export av jordgubbar och gurka. Följden av utslagningen har blivit en växande reservarmé av arbetslösa som det är fritt fram för det internationella - det vill säga främst det amerikanska - kapitalet att exploatera.

Den fria rörlighet för kapitalet som NAFTA också stipulerar resulterade på den mexikanska sidan av gränsen i en snabb ökning av maquiladoras, utlokaliserade tillverkare av komponenter för den amerikanska industrin med låga löner och dåliga arbetsförhållanden som utmärkande kännetecken. I början inriktade man sig speciellt på att rekrytera unga kvinnor, eftersom de är lättare att utsätta för extrem exploatering. Sambandet är uppenbart mellan degraderingen av kvinnors människovärde i dessa industrier och den stora ökningen av kvinnomord i området strax söder om gränsen. I dag finns maquiladoras i så gott som hela Mexico, till exempel på Yucatán i söder. Man anställer i ökande utsträckning också män, vilket antagligen kommer att leda till en viss förbättring av villkoren.

På den amerikanska sidan blev resultatet av NAFTA och den av Världsbanken föreskrivna nyliberala åtstramningen i Latinamerika en tredubbling av antalet illegala immigranter, från fyra till tolv miljoner. Genom utökade gränskontroller, nya förfinade övervakningssystem, en fördubbling av antalet gränspatruller och skärpningar av den sociala och politiska kontrollen kriminaliserades den illegala invandringen. Dessutom infördes ett gästarbetarprogram, H-2 programmet, som varje år förser den amerikanska ekonomin, särskilt jordbruket, med mer än 100 000 arbetare vilkas villkor närmast liknar livegenskap. Genom sådana åtgärder lyckades man, på samma sätt som i maquiladoras på andra sidan gränsen fast med andra metoder, skapa det slags fogliga arbetskraft som den nyliberala kapitalismen behöver.

9505_01.jpgNAFTA ledde till en tredubbling av antalet papperslösa migranter i USA. Bild: USDA Lance Cheung.

Under de så kallade gyllene årtiondena efter kriget, när den amerikanska ekonomin fortfarande skapade arbeten med bra löner och goda förhållanden, var större delen av invandringen legal och man såg mellan fingrarna med den illegala. Invandrarna hade fulla rättigheter och förväntades integrera sig i det amerikanska samhället med sina familjer. Dagens halvlegala och kriminaliserade illegala immigranter saknar däremot rätt till utbildning, sjukvård och annan samhällsservice. De är billiga. Och de är rädda. Familjerna har de oftast lämnat kvar på andra sidan gränsen, där kostnaderna för deras försörjning är mycket lägre än i USA. Alltså kan dagens illegala invandrare "klara sig" på väsentligt lägre löner än gårdagens. Det hela påminner starkt om apartheidsystemets sätt att organisera utsugningen i Sydafrika: arbetarna vid gruvorna i norr, kvinnor och barn kvar i reservaten. Det sociala priset är enormt. Splittrade och trasiga familjer och barn som växer upp med en eller inga föräldrar och som utlämnas till ursprungslandets dåliga eller obefintliga skolor. Och som därmed är dömda att gå i samma banor som sina föräldrar.

Det rör sig om stora förändringar, med genomgripande effekter på ekonomi och samhälle på båda sidor om Rio Grande. 1980 var antalet Mexicofödda invandrare i USA 2,2 miljoner. 2006 var det 12 miljoner, varav hälften illegala. I dag arbetar var tredje mexikansk lönearbetare i USA, och en fjärdedel av alla industriarbetare i Mexico arbetar i maquiladoras eller i utlandsägda industrier som liknar dem. Enligt Världsbanken har summan av de pengar som skickats hem till Mexico av mexikanska arbetare i USA fyrdubblats under de första åtta åren av 2000-talet, från 7,5 miljarder till 28 miljarder per år. Den summan motsvarar nästan tre procent av landets BNP. Den liberala teorin om ömsesidiga fördelar säger att frihandel får länder att specialisera sig på det de har bäst förutsättningar att producera. Om vi tillämpar teorins språkbruk på Mexico kan vi konstatera att NAFTA-avtalet har fått Mexico att specialisera sig på att vara fattigt.

Men följderna på andra sidan gränsen är lika omvälvande. Hälften av ökningen av den amerikanska arbetskraften mellan 1995 och 2010 bestod av immigranter. Utan det ökade inflödet skulle den amerikanska ekonomin ha drabbats av brist på arbetskraft. Och eftersom det till största delen rör sig om arbetskraft som saknar politiska och sociala rättigheter är den rädd och foglig. Därmed är den idealisk för det slags skitjobb som den nyliberala kapitalismen i växande utsträckning skapar. Stora delar av jordbruket och tjänstesektorer som hotell och restaurang, handel och liknande bemannas i dagens USA av invandrare. Men det stannar inte där. Försämringar av löner och villkor inom dessa sektorer i kombination med kriminaliserad invandring skapar också en press nedåt på förhållandena inom resten av ekonomin.

Således en "win-win" situation - för det amerikanska kapitalet. Maximerad utsugning både på hemmaplan och i den industri som utlokaliserats till Mexico. För att behålla och utveckla detta så gyllene system litar man i växande utsträckning till kvinnoförakt, främlingsfientlighet och rasism. Med hjälp av kvinnoföraktet kan lönerna hållas låga och arbetsförhållandena dåliga i Mexico. Genom att appellera till främlingsfientlighet och rasism söker man förhindra att invandrade och inhemska arbetare tar upp en gemensam kamp mot den kapitalistiska offensiv som är orsaken till eländet.

Maquiladora är avlett från maquila som betecknar den (lilla) del av mjölet mjölnaren förr fick behålla för att mala det. I det här fallet motsvarar la maquila förstås lönen arbetarna får.

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...