Det är 90 år sedan det första numret av tidskriften Clarté kom ut i Sverige. Clarté hade fötts ur första världskriget. Den franske författaren och pacifisten Henri Barbusse lade grunden med sina antikrigsromaner Le Feu ("Elden") 1916 och Clarté 1918: vägen till fred måste gå genom samhällets socialistiska omdaning. Som internationell rörelse bestod Clarté bara till 1923; sedan levde namnet vidare hos olika nationella organisationer. Den svenska tidskriften Clarté kom med sitt första nummer 1924, på initiativ av Lundaclartéister.

Den första clartéredaktören var Arnold Ljungdal (1901-1968), filosof, lyriker och så småningom chef för Stockholms stadsbibliotek; han var också ordförande för Clarté 1944-47. Om han nämns i dag, är det kanske främst för sin utmärkta, tämligen hegelianska presentation av marxismen från 1947, Marxismens världsbild - läs den! (Senast vi skrev om honom i Clarté var i nummer 2000/3, då David Brolin diskuterade hans samhällskritik.)

Men han skrev alltså även lyrik på hög nivå. Formspråket är återhållet modernistiskt, det vill säga relativt djärvt för sin tid, motiven ofta upproriska. Man kan se linjer bakåt till stora folkliga diktare som åberopas i nedanstående dikt, som Whitman och Fröding, men också till Heine, liksom släktskap med samtida som Artur Lundkvist eller Brecht.

Dikten "Generation 1901" publicerades första gången i Clarté 1933/11-12. Då hade den titeln "Årgång 1901" och var några rader längre. Här återges den mer koncentrerade version som Ljungdal föredrog både i diktsamlingen I folkton 1934 och i samlingsvolymen Lyriskt bokslut 1945.

Dikten förtjänar att läsas i sin egen rätt. Men den passar också sällsynt väl att för att påminna om krigsutbrottet 1914 och Clartés första tidskriftsnummer 1924. I komprimerad form gestaltar den vad som gjorde rörelser som Clarté möjliga och nödvändiga: "Och vi visste var vi hörde hemma".

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...