TTIP-avtalet handlar inte bara om USA och EU. Det är också ett led i en större kraftmätning mellan Nord och Syd. USA:s strategiska mål är att bryta upp framför allt Kinas skyddade marknad. ISDS, skyddet för de transnationella företagens investeringar, är centralt.

USA kan komma att avbryta TTIP-förhandlingarna om ISDS inte ingår. USA är inte lika intresserade av TTIP som vi", lät Karel de Gucht, förre handelskommissionären undslippa sig härförleden (30 oktober). De Gucht bör veta, det är han som tidigare bakom lyckta dörrar ledde EUs förhandlingar med USA om just TTIP, det transatlantiska frihandelsavtalet.

TTIP-förhandlingarna skulle kollapsa om EU ger efter för folkets krav att utesluta ISDS, sekunderar Carlos Calenka, italienska ordföranden för EUs handelsministrar, "annars kan vi inte införa en ISDS-paragraf (i förhandlingar) med Kina."

I Financial Times fastslår man att handelsavtalet blir en ringa vinst för USA och EU - men det sätter spelreglerna för världshandeln. Den stora vinsten är strategisk.

Det finns tre syften med TTIP, skriver de svenska facken i dokumentet Facklig policy inför förhandlingarna om TTIP. Ett är "att sätta en standard för kommande bilaterala förhandlingar med framför allt Kina". The Economist citerar en amerikansk forskare: "Amerika vill sätta ett prejudikat för Kina genom att skapa en världsklass-mall för handelsavtal."

Varför detta starka intresse från Obama-regeringen för ISDS?

Det korta svaret är alltså att ISDS är en nödvändig ingrediens när USA - som företrädare för de stora transnationella bolagen - ska bryta upp de kvarvarande skyddade marknaderna i världen, först och främst Kina.

Några analytiker menar att Obama har beslutat sig för att gå till historieböckerna som den amerikanske president som genomförde nyliberalismen fullt ut.

9105_01.jpgProtest mot Dow Chemical i Bhopal, Indien. Storföretag hoppas på skydd mot folkliga krav.

I sitt State of the Union-tal 2010 deklarerade Obama en ny ekonomisk strategi mot den depression som utlöstes 2008. USA måste "aggressivt söka nya marknader" var hans budskap.

Att USA flyttar sitt imperialistiska fokus från Mellanöstern till Sydostasien och Stillahavsområdet blir alltmera påtagligt. Kinas framväxt som utmanande ny stormakt ska stäckas. Militär uppladdning pågår. Trupp har stationerats i Australien. Regelbundna militärövningar sker vid Nordkoreas gränser. Påtryckningarna på Japan att skrota sin pacifistiska konstitution blir allt starkare. Amerikanska Stillahavsflottan provocerar i Kinas inre territorialvatten i den känsliga Sydkinesiska sjön.

Men det är med ekonomisk inringning som USA ska bryta upp Kinas skyddade ekonomi och penetrera denna jättemarknad. Kinesiska staten kontrollerar ännu största delen av det nationella kapitalet i landet: av de 95 största företagen i världens näst största ekonomi är 88 statsägda, och statssubventioner är legio.

Den ekonomiska integrationen mellan asiatiska länder i form av bilaterala frihandelsavtal har pågått under något decennium. USA vill nu ta ledningen med ett Trans-Pacific Partnership, TPP. I detta frihandelsavtal försöker Vita Huset binda upp i stort sett samtliga länder runt Stilla Havet  - utom Kina. America's Big Bet, enligt the Economist. I förhandlingarna ingår tjänstesektorn, intellektuell egendom, arbetskrafts- och miljöstandarder, offentlig upphandling - och ISDS. Förhandlingarna går trögt. Särskilt Japan sätter emot med sin skyddade jordbrukspolitik.

Men om TPP går i lås, kommer det att täcka mer än en tredjedel av världens bruttonationalprodukt. TTIP mellan USA och EU motsvarar nära hälften av världshandeln. Med ISDS inkluderat och båda avtalen undertecknade kommer USA att vara redo för nästa rond. Kina verkar dock inte vara svaret skyldigt.

I ett uttalande från politbyrån den 5 december säger president Xi Jinping, enligt det kinesiska kommunistpartiets nyhetsbyrå Xinhua, att  "Kina måste accelerera strategin med frihandelsavtal och få avtalen att spela en större roll i handel och investeringar (.....) som en viktig väg för Kina att delta i formandet av  ekonomi- och handelsregler". Kina har de senaste åren skrivit under ett tjugotal bilaterala och regionala frihandelsavtal och många fler är på gång, även i resten av världen, inklusive Europa.

WTO:s övergripande försök att styra världshandeln  och dess senaste försök, Doha-rundan, tycks borta från stormakternas spelbord. Är det handelskrigen som tar över?

Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...