Det planerade handelsavtalet mellan USA och EU riskerar att få konsekvenser för miljö- och konsumentskydd. I centrum för farhågorna står frågan om farliga kemikalier.

TTIP är inget vanligt frihandelsavtal. Eftersom tullarna mellan EU och USA redan i dag är väldigt låga, beräknas drygt 80 procent av avtalets ekonomiska effekter härröra från avskaffandet av så kallade icke-tariffära handelshinder. Dessa "handelshinder" består i regel av olika typer av standarder och regleringar som skiljer parterna åt. Ett välkänt exempel, som använts vidlyftigt av avtalets förespråkare, är att en personbil för att kunna säljas på motpartens marknad behöver krocktestas två gånger, en gång på vardera sidan Atlanten. TTIP handlar dock om så mycket mer än att förenkla handeln med bilar. Enligt EU-kommissionens egen studie skall så mycket som hälften av alla politiskt påverkbara icke-tariffära handelshinder tas bort inom ramen för ett djupt och ambitiöst TTIP. Flera andra studier som analyserat TTIP finner att så många icke-tariffära handelshinder svårligen kan tas bort utan att påverka "handelshinder" som fyller exempelvis en konsument- eller miljöskyddande funktion. Det är här frågan om kemikalier kommer in i bilden.

Just kemikalier är nämligen ett av de områden där vinsterna med TTIP beräknas bli störst. För USA:s del kan exporten av kemikalier till EU öka med så mycket som 61 procent, enligt siffror som industrin tagit fram i samarbete med bland annat Bertelsmann Foundation.

9104_01.jpgGift

EU och USA har i dag helt olika system för att reglera kemikalier. EU:s system bygger på REACH-lagstiftningen och i grunden försiktighetsprincipen. Grovt förenklat kan man säga att det i den perfekta situationen är upp till producenten att kunna bevisa att en kemikalie är ofarlig innan den introduceras på marknaden. USA:s kemikaliereglering baserar sig i stor utsträckning på lagstiftning från år 1976 (TSCA) och bygger på ett nästan helt motsatt system. Det är upp till USA:s myndigheter att bevisa att en kemikalie är skadlig för att den ska kunna tas bort från marknaden. I EU har drygt 1 300 kemikalier och ytterligare nära 250 ingredienser förbjudits. USA har på federal nivå lyckats förbjuda 11 substanser.

Hur ska då EU och USA på ett effektivt sätt kunna undanröja handelshinder på det här området när systemen uppenbarligen är så olika? Ja, kemikalieindustrin har i alla fall flera förslag. Såväl den europeiska (CEFIC) som amerikanska (ACC) kemikalieindustrin har uppvaktat EU-kommissionen och skickat över förslag på hur man anser att TTIP:s text om kemikalier bör utformas. Kemikalieindustrins förslag skulle, enligt flera miljöorganisationer, kunna försvåra framtida lagstiftning som syftar till att skydda människor från skadliga kemikalier. Därför blev reaktionerna stora när läckta positionspapper från EU-kommissionen tydde på att kemikalieindustrin i stor utsträckning fått gehör för sina krav.

Miljöorganisationen Europeiska miljöbyrån (EEB) varnar exempelvis för hur det redan i dag finns stora oklarheter kring hur EU skall reglera hormonstörande ämnen, nanomaterial samt så kallade "cocktaileffekter", eftersom detta inte inkluderas effektivt i REACH. TTIP kan, i värsta fall, leda till att förmågan att reglera dessa ämnen och effekter ytterligare försvåras, bland annat via inrättandet av ett så kallat regulativt samarbetsråd där alla nya bestämmelser och lagar som kan påverka handel ska passera. Oron har lett till att drygt 110 miljö- och konsumentorganisationer på båda sidor av Atlanten krävt att kemikalier helt utesluts ur avtalet.

Regeringen har så här långt förhållit sig positiv till TTIP. Den regeringsförklaring som Stefan Löfven läste upp vid regeringstillträdet inkluderar dock en mening som lyder Sverige ska gå före med nationell lagstiftning mot farliga kemikalier".

Om miljörörelsens farhågor om kemikalier i avtalet besannas återstår det att se om regeringsförklaringens ambitioner kan förenas med TTIP-avtalet.

Rikard Allvin arbetar för Miljöpartiet i EU-parlamentet. Han står bakom bloggen ttippen.se som kontinuerligt följer förhandlingarna om TTIP-avtalet.

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Tagga ner! Här är bästa språkpolitiken

Olle Josephson - 17 juli 2017

Här är bästa språkpolitiken.

Läs mer...

Bildtext

Temaintroduktion - Makten bakom orden

Olle Josephson - 17 juli 2017

Språkstrider är förtäckta klasstrider - och inte alltid så förtäckta. Det framgår av de fem...

Läs mer...