Frihandel. Så kallas det planerade avtal mellan USA och EU som ska undanröja kvarvarande hinder för de världsomspännande storföretagens expansion. Med TTIP väntar fler utförsäljningar av offentliga tjänster och starkare skydd för bolagens vinster.

TTIP är en förkortning för the Transatlantic Trade and Investment Partnership, ett frihandelsavtal som EU och USA förhandlat om sedan 2013 och hoppas avsluta 2016. Slutdatum har emellertid redan skjutits upp flera gånger. Hittills har sju förhandlingsrundor klarats av.

Syftet med avtalet uttrycks av EU i det förhandlingsmandat som hemlighållits men som läckte tidigare i år: "bidra till den progressiva och ömsesidiga liberaliseringen av handel och investering i varor och tjänster, så väl som regler för handel och investeringsrelaterade problem med särskilt fokus på avskaffande av onödiga rättsliga barriärer."

I Sverige marknadsförs TTIP som ett frihandelsavtal. Det är avsiktligt vilseledande. De tullar som ännu finns för handel mellan EU och USA är mycket låga, 3-4 procent i genomsnitt. Det är två andra mekanismer i TTIP som förväntas öka vinsterna: avreglering av standarder, lagar, regelverk och bestämmelser samt en kraftig utveckling av ISDS (Investor-State Dispute Settlement), ett skiljedomsförfarande där företag kan ställa stater till ansvar för uteblivna, förväntade, vinster för företagen.

9102_01.jpgBild: Robert Nyberg

Det är genom så kallad jämkning av lagar, regelverk och standarder som de stora vinsterna beräknas uppstå för företagen. Annorlunda uttryckt ska handeln stimuleras genom att regler elimineras till exempel för säkra livsmedel, anställdas rättigheter, användning av kemikalier, integritetsskydd på internet och för bank- och finansväsende.

Det är omöjligt att avgöra vilka regler som avses, nu eller i framtiden, på grund av sekretessen kring förhandlingarna. Vad som hittills läckt ut är att EU-kommissionen i sitt hemliga förhandlingsmandat anger att undanröjandet av regler som utgör handelshinder har högsta prioritet i TTIP-förhandlingarna, samtidigt som USA identifierat de EU-regleringar som de vill få bort.

Företag i USA är angelägna om att få tillgång till den offentliga tjänste- och välfärdssektorn, som sjukvård, skolor och vattenförsörjning som en ny marknad att göra vinster på. Offentligt har EU-kommissionen hävdat att offentliga tjänster ska hållas utanför TTIP, men i andra sammanhang har man medgett att kommissionen aktivt arbetar för att offentliga tjänster ska omfattas av avtalet, med undantag endast för statens hårda kärna, som rättsväsende och gränsövervakningar. I den politiska debatten i USA har man öppet deklarerat att TTIP ska användas för att öppna upp tjänstemarknaden och allmännyttiga tjänster för USA-företag. I USAs nyligen slutna frihandelsavtal med Kanada öppnas alla tjänstesektorer för marknadsaktörer förutom områden som uttryckligen undantas, så kallad negativ listning. De europeiska företag som - till skillnad från medborgare och valda företrädare i EU-parlamentet - deltar och har insyn i förhandlingarna, har öppet uttalat sig för att tillämpa samma negativa listning i avtalet mellan USA och EU.

TTIP innebär också att tjänstesektorer som väl öppnats för marknadsaktörer inte kan återsocialiseras, eftersom det skulle medföra uteblivna vinster för de företag som agerar på marknaden.

Propagandan för TTIP talar om ökad ekonomisk tillväxt genom ökad handel, som mest med upp till en halv procent ökad ekonomisk produktion inom EU fram till år 2027. (Utfallet varierar i olika studier mellan 0,3 procents och 1,3 procents ökning av BNP och reallöner.) Studier av tidigare liknande handelsavtal, som NAFTA mellan USA och Mexico för tjugo år sedan, visar emellertid att avståndet är stort mellan de avsedda effekterna på BNP, löner och arbetstillfällen och de faktiska resultaten. Av utlovade hundratusentals nya arbetstillfällen blev det i stället en nettoförlust på en miljon förlorade arbetstillfällen i USA.

I själva verket medger EU-kommissionen att de förlorade arbetstillfällena som följd av avtalet kommer att ge en "långvarig och påtaglig" störning för europeiska arbetare. Man råder därför medlemsländerna att utnyttja de europeiska strukturfonderna, som för ändamålet stärkts med 70 miljarder euro fram till 2020, för att åtgärda förväntad stigande arbetslöshet

I det läckta förhandlingsmandatet från EU- kommissionen slås fast att: " Målet för förhandlingarna angående investeringar kommer vara att förhandla om investeringsliberalisering och skyddsåtgärder, inklusive en tvistlösningsmekanism (Investor-state dispute settlement-klausul [ISDS])."

ISDS är ett skiljedomsförfarande mellan företag och stater som tillgrips om företagen anser att staten inskränker deras förväntade vinster och affärsmöjligheter. Skiljedomsförfarande innebär att tvisterna inte ska lösas inom det vanliga rättsväsendet utan med hemliga uppgörelser (om inte parterna själva kommer överens om motsatsen) mellan särskilt inkallade juridiska experter som agerar domare, åklagare och advokat. Denna skiljedomsinrättning ställs över annan nationell eller internationell rättsskipning (som till exempel FN-organets World Trade Organisations skiljedomstolar).

Det medför naturligtvis problem att en liten grupp internationella experter cirkulerar i olika tvister. En genomgång av samtliga hittills hållna internationella investerartvister visar att i uppemot hälften av fallen har parterna anlitat samma femton (!) jurister. Naturligtvis kommer dessa experter att ha allt intresse av att stå väl hos de företag som driver tvisterna, för att bli anlitade också i fortsättningen.

9102_02.jpgVeolia, som har kontrakt för sophantering i Alexandria, har stämt Egypten för minskade vinster till följd av höjda minimilöner.

En genomgång av 244 avslutade tvister visar att man i 42 procent av fallen dömde till statens fördel och 31 procent till företagens fördel. Men den politiska effekten ska inte underskattas. För det första sänder det signaler att det är en påtagligt stor risk för en stat att vidta några som helst åtgärder på grund av risken för skadestånd som kan uppgå till flera miljarder euro. För det andra ställs staten inför påtagliga kostnader oavsett om den går segrande ur tvisten eller inte. Staten måste oavsett utgången stå för kostnaderna för skiljedomen. Hittills har den genomsnittliga kostnaden varit åtta miljoner dollar per tvist och per part.

Tvister enligt ISDS handlar inte bara om affärsmöjligheter utan kan gripa in djupt i en stats rätt att besluta om arbetsmarknadsvillkor, villkor för offentliga upphandlingar och välfärdspolitik. Exempelvis kan lagstiftning som förbättrar arbetsvillkor vara en grund för företag att stämma länder. Ett sådant exempel är det franska företaget Veolia som nyligen riktat skadeståndskrav mot Egypten bland annat därför att det nationella lönerådet agerat för att kompensera löner på den egyptiska arbetsmarknaden för den rådande inflationen. Veolia, som har ett femtonårigt kontrakt för avfallshantering i Alexandria, har nu ställt skadeståndskrav på den egyptiska staten för de minskade vinstmarginalerna på grund av högre löner.

I den svenska debatten är det framförallt Svenskt Näringsliv som torgfört TTIP som en ljusnande framtid för Sverige. I en artikel från april 2013 uttalar sig Olof Erixon från Svenskt Näringsliv om TTIP: "Det här är det största handelspolitiska avtalet sedan grundandet av det multilaterala handelssystemet Gatt i slutet av 40-talet. Om det inte hade varit för Svenskt Näringsliv, så hade frågan aldrig kommit så här långt, så fort, och då är jag blygsam." Niklas Bergström, tidigare chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor, fortsätter: " Många såg över axeln på oss och menade att vi var ekonomiskt och politiskt naiva." Bland de många nämns EU-kommissionen, Businesseurope, samt tyska och engelska arbetsgivarorganisationer. Men enligt Olof Erixon har Svenskt Näringsliv "tjatat och tjatat och det har gett resultat."(5 april 2013 www.svensktnaringsliv.se)

På kontinenten har stora fackföreningar tidigt engagerat sig mot TTIP, med tyska Verdi och IG Metall i spetsen. Svenska fackföreningar har ursprungligen, med några undantag som Transport, ställt sig positiva till handelsavtalets möjligheter till utlovad ekonomisk tillväxt. ISDS-mekanismen för tvistregleringar har emellertid avskräckt. Under 2014 har både LO och TCO svängt mot mer skepticism mot TTIP. Avtalet kan utvecklas till en allvarlig hämsko mot fackliga intressen. Det är viktigt att mobilisera alla fackföreningar mot avtalet!

För ett år sedan hölls ett lobby-möte för TTIP på Utrikespolitiska Institutet, där bland andra András Simonyi, Managing Director för Centret för Transatlantiska Relationer i USA, deltog. Simonyi påpekade för mötesdeltagarna att förhandlingarna om TTIP gick bra, men han hade en oro: Vad händer när avtalet ska ratificeras av EU:s parlament och USA:s kongress? "Vi vill inte ha överraskningar efter att förhandlarna har avslutat sitt arbete. Och då börjar intressenterna ställa frågor. Vi vill inte att allmänheten ställer frågor. Det kommer bli mycket lätt att splittra ratificeringsprocessen."

Ställ frågorna! Sök sprickorna! Splittra ratificeringsprocessen!

Stort tack till Dick Moberg, Li Eriksdotter Andersson (TTIPfakta) och Emma Wallin för kunskaper och bidrag, och till Emma Wallin för de avslutande citaten från Svenskt Näringsliv och från mötet på Utrikespolitiska institutet.

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Öppet mål för arbetarrörelsen (intervju)

Mats Wingborg - 29 december 2016

Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...