Henrik Skrak:Att tillskriva Marx en lätt motbevisad utarmningsteori är nästan jämngammalt med publiceringen av Kapitalet.

Stigande arbetslön till följd av kapitalets ackumulation innebär i verkligheten endast, att den gyllene kedja, som lönearbetaren smitt sig själv, nu är lättare att bära och ger honom större rörelsefrihet." Marx skriver här i första boken av Kapitalet, tjugotredje kapitlet, om kapitalets makt över arbetet. Enligt Marx skapas värde genom arbete och endast genom arbete. Maskinerna skapar ingenting, men i maskinerna är arbete nedlagt, ett arbete som avges pö om pö i arbetsprocessen under det maskinerna slits ner.

Vad är då dessa produktionsmedel som innehåller så mycket mänskligt arbete? Jo, de är - för att återvända till citatet ovan - just "den gyllene kedja, som lönearbetaren smitt sig själv". Ty detta gör kapitalisten så mäktig, äganderätten till allt detta arbete som så att säga finns kristalliserat i produktionsmedlen.

Marx identifierar en utveckling där den del av kapitalet som går till löner sjunker relativt den del av kapitalet som går till produktionsmedel. Nyckelordet är här "relativt". Det betyder att lönerna mycket väl kan stiga absolut om de samtidigt sjunker relativt det kapital som går till produktionsmedel. Är detta resonemang så svårt att begripa? Tydligen är det så, för personer, som i andra sammanhang har kunnat förstå långt mer avancerade teorier, har i fråga om Marx resonemang om styrkeförhållandet mellan arbete och kapital, inte begripit någonting. Ta till exempel Dudley Dillard, författare till Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia, en lärobok som från slutet på 1960-talet till början av 1990-talet lästes som kursbok på våra universitet och högskolor av tiotusentals nu yrkesverksamma akademiker. Dillard skriver: "Karl Marx betraktade fattigdomen som outrotlig under kapitalismen men var optimistisk beträffande dess avskaffande under socialismen."

Dillards bok utkom 1967 under en tid av hög tillväxt och ökande reallöner. Vad Dillard och andra keynesianskt inspirerade intellektuella då trodde sig se var en förnuftig och planerad kapitalism samt en maktförskjutning från det privata till det offentliga. Detta synsätt var inte ovanligt på 1960-talet. Så trodde alla. Så predikade Palme. Tron nådde till och med ända ut i den revolutionära vänstern som började prata om "den nya klassen".

Att tillskriva Marx en lätt motbevisad utarmningsteori är nästan jämngammalt med publiceringen av Kapitalet. Under 1890-talets högkonjunktur gjordes det av den tyske socialdemokraten Eduard Bernstein. Och efter andra världskriget var det Joseph Schumpeter och Karl Popper som var i farten. Den senare citerade Marx på ett fullständigt ohederligt sätt genom klipp-och-klistra-metoden.

Här är det tydligt att de verkliga antagonisterna till Marx, Schumpeter och Popper, gör sig dummare än de är. Men vad ska man säga om Bernstein och Dillard? De förväxlar en tillfällig högkonjunktur med en permanent förskjutning av makten från det privata till det offentliga. Marx visar sig veta mer om dessa herrars samtid, 1890-tal och 1960-tal, än de själva förstod som levde mitt i den. Att lönearbetarna får det materiellt bättre har som sin förutsättning att kapitalisterna blir än starkare på lönearbetarnas bekostnad. Det verkligt geniala är att Marx lyckas formulera sin teori i mitten på 1800-talet, en tid med konstant låga reallöner.

Henrik Skrak är historiker, folkhögskollärare, clartéist och medlem i redaktionen för Socialistisk Debatt.

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Ledare - Reepalus linje 2

Mikael Nyberg - 29 december 2016

En bekant hamnade bredvid en höjdare från Wall Street vid en middag i New York. De kom in på de...

Läs mer...

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...