Henrik Skrak:Att tillskriva Marx en lätt motbevisad utarmningsteori är nästan jämngammalt med publiceringen av Kapitalet.

Stigande arbetslön till följd av kapitalets ackumulation innebär i verkligheten endast, att den gyllene kedja, som lönearbetaren smitt sig själv, nu är lättare att bära och ger honom större rörelsefrihet." Marx skriver här i första boken av Kapitalet, tjugotredje kapitlet, om kapitalets makt över arbetet. Enligt Marx skapas värde genom arbete och endast genom arbete. Maskinerna skapar ingenting, men i maskinerna är arbete nedlagt, ett arbete som avges pö om pö i arbetsprocessen under det maskinerna slits ner.

Vad är då dessa produktionsmedel som innehåller så mycket mänskligt arbete? Jo, de är - för att återvända till citatet ovan - just "den gyllene kedja, som lönearbetaren smitt sig själv". Ty detta gör kapitalisten så mäktig, äganderätten till allt detta arbete som så att säga finns kristalliserat i produktionsmedlen.

Marx identifierar en utveckling där den del av kapitalet som går till löner sjunker relativt den del av kapitalet som går till produktionsmedel. Nyckelordet är här "relativt". Det betyder att lönerna mycket väl kan stiga absolut om de samtidigt sjunker relativt det kapital som går till produktionsmedel. Är detta resonemang så svårt att begripa? Tydligen är det så, för personer, som i andra sammanhang har kunnat förstå långt mer avancerade teorier, har i fråga om Marx resonemang om styrkeförhållandet mellan arbete och kapital, inte begripit någonting. Ta till exempel Dudley Dillard, författare till Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia, en lärobok som från slutet på 1960-talet till början av 1990-talet lästes som kursbok på våra universitet och högskolor av tiotusentals nu yrkesverksamma akademiker. Dillard skriver: "Karl Marx betraktade fattigdomen som outrotlig under kapitalismen men var optimistisk beträffande dess avskaffande under socialismen."

Dillards bok utkom 1967 under en tid av hög tillväxt och ökande reallöner. Vad Dillard och andra keynesianskt inspirerade intellektuella då trodde sig se var en förnuftig och planerad kapitalism samt en maktförskjutning från det privata till det offentliga. Detta synsätt var inte ovanligt på 1960-talet. Så trodde alla. Så predikade Palme. Tron nådde till och med ända ut i den revolutionära vänstern som började prata om "den nya klassen".

Att tillskriva Marx en lätt motbevisad utarmningsteori är nästan jämngammalt med publiceringen av Kapitalet. Under 1890-talets högkonjunktur gjordes det av den tyske socialdemokraten Eduard Bernstein. Och efter andra världskriget var det Joseph Schumpeter och Karl Popper som var i farten. Den senare citerade Marx på ett fullständigt ohederligt sätt genom klipp-och-klistra-metoden.

Här är det tydligt att de verkliga antagonisterna till Marx, Schumpeter och Popper, gör sig dummare än de är. Men vad ska man säga om Bernstein och Dillard? De förväxlar en tillfällig högkonjunktur med en permanent förskjutning av makten från det privata till det offentliga. Marx visar sig veta mer om dessa herrars samtid, 1890-tal och 1960-tal, än de själva förstod som levde mitt i den. Att lönearbetarna får det materiellt bättre har som sin förutsättning att kapitalisterna blir än starkare på lönearbetarnas bekostnad. Det verkligt geniala är att Marx lyckas formulera sin teori i mitten på 1800-talet, en tid med konstant låga reallöner.

Henrik Skrak är historiker, folkhögskollärare, clartéist och medlem i redaktionen för Socialistisk Debatt.

Nytt på Clartébloggen

Lenins teori om imperialismen och prognoserna om framtiden. Svar till Peter Sundborg, del två

Benny Andersson - 10 december 2017

Jag fick min politiska skolning på 1970-talet, då myten om de ofelbara ”stora” låg tåg tung över vänsterns smågrupper. En myt som måste ha fått den balsamerade Lenin att vrida sig i sin sarkofag. Alla som besvärat sig med att sätta sig in i Lenins gärning, slås av hans osentimentala och jordnära...

Läs mer...

Rapport från Café Clarté: Om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister

Magnus Göransson - 8 december 2017

Shabane Barot talade på café Clarté i Stockholm i tisdags (5 december), om betydelsen av 1917 för 2000-talets socialister. Det är, i alla fall i Stockholm, framförallt 1968-vänsterns politiska organisationer av olika schatteringar som uppmärksammat 1917. Shabane, som kommer från den autonoma...

Läs mer...

Stoppa det orättvisa drevet mot Ebba Busch Thor

Dan Israel - 8 december 2017

Det pågår ett orättvist drev mot Ebba Busch Thor, i vilket kristdemokraternas partiledare framställs som en okunnig produkt av en Livets Ord-friskola. I själva verket försökte Busch Thor på ett diskret sätt avfärda de författare och böcker som inte bör ingå i en svensk kanon. Avsikten med en sådan är...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Två texter

Cecilia Persson - 17 juli 2017

Proletär poesi i dialog med det akademiska Förhindrade åtgärder

Läs mer...

Bildtext

Varken AD eller riksdag stoppar hyvlingen

Erik Bohman - 17 juli 2017

I november beslutade Arbetsdomstolen (AD) att så kallade hyvlingar inte är att betrakta som...

Läs mer...

Bildtext

Ledare - Nej till Nato, Nej till Aurora

Daniel Cederqvist - 17 juli 2017

I höst kommer Aurora, en av de största militärövningarna på många år, att genomföras i Sverige....

Läs mer...