Shabane Barot:Glöm aldrig hur kapitalet kom till världen "med blod och smuts drypande ur alla porer".

Som läsare av Kapitalets första band får man lov att orientera sig i en rätt märklig terräng. Abstrakta resonemang om varu- och penningformen avlöses av ingående studier av den brittiska arbetarklassens kamper för en kortare arbetsdag eller detaljerade beskrivningar av maskineriet i Londons hamn (en jättestor sax, en väldig hammare osv.).

Kapitel 24 slår ned som en bomb i bokens avslutande avdelning, med sina "outplånliga tecken av blod och eld". Här undersöker Marx det kapitalistiska produktionssättets förhistoria, den så kallade primitiva eller ursprungliga ackumulationen. Vilka var kapitalismens förutsättningar? Varifrån kommer själva kapitalet och tillgången på arbetskraft? Marx visar hur expropriering, rån, massmord och tvångsarbete - så väl i Europa som i kolonierna - utgjorde utgångspunkterna för den moderna kapitalismen.

För att skapa rikedomar och samtidigt driva en jordbrukande befolkning ut i lönearbete krävdes omfattande förändringar av rådande egendomsförhållanden. Marx diskuterar skeenden som spänner över flera hundra år, från sent 1400- till 1700-tal. Han visar bland annat hur tidigare småbruk och allmänningar - jord som ägdes och nyttjades kollektivt - hägnades in och förvandlades till privat egendom. De som i skydd av den feodala äganderätten tidigare levt av att bruka jorden och producera sina egna existensmedel, stod plötsligt utan vare sig egendom eller rättigheter. Många vägrade ändå att lönearbeta, och Marx beskriver de hårresande rättsliga påföljderna. Lösdriveri och tiggeri straffades med brännmärkning och för återfallsbrottslingar med döden. Det krävdes med andra ord en enorm disciplinerande våldsapparat för att förmå människor att underordna sig lönearbetarsystemet. Samtidigt skedde i kolonierna en omfattande plundring av resurser och utrotning av hela befolkningar: "Upptäckten av guld och silver i Amerika, den procedur som bestod i att utrota, förslava och begrava urbefolkningen i gruvorna, den påbörjade erövringen och plundringen av Indien liksom Afrikas förvandling till ett reservat för kommersiell jakt på människor med svart hud, karaktäriserar den kapitalistiska produktionsålderns gryning. Dessa idylliska procedurer är huvudmoment i den primitiva ackumulationen."

Den brittiske kulturgeografen David Harvey har via Rosa Luxemburg plockat upp begreppet primitiv ackumulation, men menar till skillnad från Marx att dessa våldsamma fråntagandeprocesser fortgår än i dag och att de är av central vikt för att lösa överackumulationskriser. Harvey talar om en "ackumulation genom fråntagande" och listar olika exempel: exproprieringen av jordbruksmark och skogar i dagens Indien, privatiseringarna av offentlig sektor under Thatcher i Storbritannien, kommersialiseringen av internet. Begreppen ackumulation genom fråntagande och allmänningar har i sin tur plockats upp av aktivister och använts för att förstå bland annat stadsomvandlingsprocesser.

Kapitel 24 utgör skakande läsning, med Marx i sitt stilistiska esse. De begrepp han lagt ut i Kapitalet sätts i rörelse, och det blir tydligt vad som står på spel i analysen. Kapitalet är en häpnadsväckande välkomponerad text, och dess stora styrka ligger kanske i mötet mellan de abstrakta utläggningarna av "kapitalets rörelselagar" och de historiska närstudierna, som inte kan ses som enkla tillämpningar av de teoretiska resonemangen, utan driver analysen vidare i egen rätt.

Marx svavelosande uppgörelse med föreställningen om kapitalismen som utgången från människans naturliga, driftiga och sparsamma impulser bidrar till förståelsen av det samtida samhällets grundvalar. I dag, när våld diskuteras flitigt i den svenska offentligheten och avståndstaganden från minsta kastade tårta eller kritiska hiphoptext haglar över oss, är det mer värt än någonsin att påminna sig om hur kapitalet kom till världen: "med blod och smuts drypande ur alla porer".

Shabane Barot är aktiv i förbundet Allt åt alla, ingår i redaktionen för tidskriften Fronesis och var en av organisatörerna av Marx2013 i Stockholm hösten 2013.

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Timothy Snyder sprider myter

Daniel Lazare - 29 december 2016

Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...