Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

Shabane Barot:Glöm aldrig hur kapitalet kom till världen "med blod och smuts drypande ur alla porer".

Som läsare av Kapitalets första band får man lov att orientera sig i en rätt märklig terräng. Abstrakta resonemang om varu- och penningformen avlöses av ingående studier av den brittiska arbetarklassens kamper för en kortare arbetsdag eller detaljerade beskrivningar av maskineriet i Londons hamn (en jättestor sax, en väldig hammare osv.).

Kapitel 24 slår ned som en bomb i bokens avslutande avdelning, med sina "outplånliga tecken av blod och eld". Här undersöker Marx det kapitalistiska produktionssättets förhistoria, den så kallade primitiva eller ursprungliga ackumulationen. Vilka var kapitalismens förutsättningar? Varifrån kommer själva kapitalet och tillgången på arbetskraft? Marx visar hur expropriering, rån, massmord och tvångsarbete - så väl i Europa som i kolonierna - utgjorde utgångspunkterna för den moderna kapitalismen.

För att skapa rikedomar och samtidigt driva en jordbrukande befolkning ut i lönearbete krävdes omfattande förändringar av rådande egendomsförhållanden. Marx diskuterar skeenden som spänner över flera hundra år, från sent 1400- till 1700-tal. Han visar bland annat hur tidigare småbruk och allmänningar - jord som ägdes och nyttjades kollektivt - hägnades in och förvandlades till privat egendom. De som i skydd av den feodala äganderätten tidigare levt av att bruka jorden och producera sina egna existensmedel, stod plötsligt utan vare sig egendom eller rättigheter. Många vägrade ändå att lönearbeta, och Marx beskriver de hårresande rättsliga påföljderna. Lösdriveri och tiggeri straffades med brännmärkning och för återfallsbrottslingar med döden. Det krävdes med andra ord en enorm disciplinerande våldsapparat för att förmå människor att underordna sig lönearbetarsystemet. Samtidigt skedde i kolonierna en omfattande plundring av resurser och utrotning av hela befolkningar: "Upptäckten av guld och silver i Amerika, den procedur som bestod i att utrota, förslava och begrava urbefolkningen i gruvorna, den påbörjade erövringen och plundringen av Indien liksom Afrikas förvandling till ett reservat för kommersiell jakt på människor med svart hud, karaktäriserar den kapitalistiska produktionsålderns gryning. Dessa idylliska procedurer är huvudmoment i den primitiva ackumulationen."

Den brittiske kulturgeografen David Harvey har via Rosa Luxemburg plockat upp begreppet primitiv ackumulation, men menar till skillnad från Marx att dessa våldsamma fråntagandeprocesser fortgår än i dag och att de är av central vikt för att lösa överackumulationskriser. Harvey talar om en "ackumulation genom fråntagande" och listar olika exempel: exproprieringen av jordbruksmark och skogar i dagens Indien, privatiseringarna av offentlig sektor under Thatcher i Storbritannien, kommersialiseringen av internet. Begreppen ackumulation genom fråntagande och allmänningar har i sin tur plockats upp av aktivister och använts för att förstå bland annat stadsomvandlingsprocesser.

Kapitel 24 utgör skakande läsning, med Marx i sitt stilistiska esse. De begrepp han lagt ut i Kapitalet sätts i rörelse, och det blir tydligt vad som står på spel i analysen. Kapitalet är en häpnadsväckande välkomponerad text, och dess stora styrka ligger kanske i mötet mellan de abstrakta utläggningarna av "kapitalets rörelselagar" och de historiska närstudierna, som inte kan ses som enkla tillämpningar av de teoretiska resonemangen, utan driver analysen vidare i egen rätt.

Marx svavelosande uppgörelse med föreställningen om kapitalismen som utgången från människans naturliga, driftiga och sparsamma impulser bidrar till förståelsen av det samtida samhällets grundvalar. I dag, när våld diskuteras flitigt i den svenska offentligheten och avståndstaganden från minsta kastade tårta eller kritiska hiphoptext haglar över oss, är det mer värt än någonsin att påminna sig om hur kapitalet kom till världen: "med blod och smuts drypande ur alla porer".

Shabane Barot är aktiv i förbundet Allt åt alla, ingår i redaktionen för tidskriften Fronesis och var en av organisatörerna av Marx2013 i Stockholm hösten 2013.

Nytt på Clartébloggen

Birgit Ståhl-Nyberg: Happy Boys (1974)

Borgerlig konstkritik

Mikael Nyberg - 20 april 2018

Min mor, Birgit Ståhl-Nyberg, var van att från den borgerliga kanten få nedlåtande recensioner av sina bilder. ”... det här är fråga om en konstnärlig begåvning som snörd i politisk korsett ännu inte fått komma till sin rätt", skrev Eugen Wretholm i Vecko-Revyn 1974. Camilla Hammarström skriver i...

Läs mer...

Danmark och integrationen

Olle Josephson - 4 april 2018

Med jämna mellanrum nås vi av häpnadsväckande rapporter om dansk flyktingpolitik. Nu föreslås att inga kvotflyktingar över huvud taget ska tas emot, och att asyl bara ska kunna sökas från ett annat land. Särskilda lagar ska tillämpas i områden där det bor många utrikes födda. Alla internationella...

Läs mer...

Nya Tider?

Henrik Persson - 3 april 2018

I en artikel av Margareta Zetterström som publicerats här på Clartébloggen har en del av diskussionen i kommentarerna handlat om synen på tidningen Nya Tider. Här publiceras en kritisk kommentar till den karakteristik av Nya Tider som Frank Nilsson framfört i denna diskussion. SVT har gjort en...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/17 Nu spricker bostadsbubblan

Bildtext

Mörkrets välde

Mathias Cederholm - 31 mars 2018

En kolonial myt härjar än i dag: imperialismen drar med sig åtskilligt elände men lovar ändå...

Läs mer...

Bildtext

SD inpå kroppen

Frida Jansson - 31 mars 2018

Sverigedemokraterna vill rulla tillbaka familjepolitiken till 1950-talet. Det handlar om makten...

Läs mer...

Bildtext

Edouard Louis - "Litteraturen en plats för motstånd"

Monika Zaleska - 31 mars 2018

Edouard Louis debutroman Göra sig kvitt Eddy Bellegueule är en roman om hans liv. Eddy Bellegueule...

Läs mer...