Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

Shabane Barot:Glöm aldrig hur kapitalet kom till världen "med blod och smuts drypande ur alla porer".

Som läsare av Kapitalets första band får man lov att orientera sig i en rätt märklig terräng. Abstrakta resonemang om varu- och penningformen avlöses av ingående studier av den brittiska arbetarklassens kamper för en kortare arbetsdag eller detaljerade beskrivningar av maskineriet i Londons hamn (en jättestor sax, en väldig hammare osv.).

Kapitel 24 slår ned som en bomb i bokens avslutande avdelning, med sina "outplånliga tecken av blod och eld". Här undersöker Marx det kapitalistiska produktionssättets förhistoria, den så kallade primitiva eller ursprungliga ackumulationen. Vilka var kapitalismens förutsättningar? Varifrån kommer själva kapitalet och tillgången på arbetskraft? Marx visar hur expropriering, rån, massmord och tvångsarbete - så väl i Europa som i kolonierna - utgjorde utgångspunkterna för den moderna kapitalismen.

För att skapa rikedomar och samtidigt driva en jordbrukande befolkning ut i lönearbete krävdes omfattande förändringar av rådande egendomsförhållanden. Marx diskuterar skeenden som spänner över flera hundra år, från sent 1400- till 1700-tal. Han visar bland annat hur tidigare småbruk och allmänningar - jord som ägdes och nyttjades kollektivt - hägnades in och förvandlades till privat egendom. De som i skydd av den feodala äganderätten tidigare levt av att bruka jorden och producera sina egna existensmedel, stod plötsligt utan vare sig egendom eller rättigheter. Många vägrade ändå att lönearbeta, och Marx beskriver de hårresande rättsliga påföljderna. Lösdriveri och tiggeri straffades med brännmärkning och för återfallsbrottslingar med döden. Det krävdes med andra ord en enorm disciplinerande våldsapparat för att förmå människor att underordna sig lönearbetarsystemet. Samtidigt skedde i kolonierna en omfattande plundring av resurser och utrotning av hela befolkningar: "Upptäckten av guld och silver i Amerika, den procedur som bestod i att utrota, förslava och begrava urbefolkningen i gruvorna, den påbörjade erövringen och plundringen av Indien liksom Afrikas förvandling till ett reservat för kommersiell jakt på människor med svart hud, karaktäriserar den kapitalistiska produktionsålderns gryning. Dessa idylliska procedurer är huvudmoment i den primitiva ackumulationen."

Den brittiske kulturgeografen David Harvey har via Rosa Luxemburg plockat upp begreppet primitiv ackumulation, men menar till skillnad från Marx att dessa våldsamma fråntagandeprocesser fortgår än i dag och att de är av central vikt för att lösa överackumulationskriser. Harvey talar om en "ackumulation genom fråntagande" och listar olika exempel: exproprieringen av jordbruksmark och skogar i dagens Indien, privatiseringarna av offentlig sektor under Thatcher i Storbritannien, kommersialiseringen av internet. Begreppen ackumulation genom fråntagande och allmänningar har i sin tur plockats upp av aktivister och använts för att förstå bland annat stadsomvandlingsprocesser.

Kapitel 24 utgör skakande läsning, med Marx i sitt stilistiska esse. De begrepp han lagt ut i Kapitalet sätts i rörelse, och det blir tydligt vad som står på spel i analysen. Kapitalet är en häpnadsväckande välkomponerad text, och dess stora styrka ligger kanske i mötet mellan de abstrakta utläggningarna av "kapitalets rörelselagar" och de historiska närstudierna, som inte kan ses som enkla tillämpningar av de teoretiska resonemangen, utan driver analysen vidare i egen rätt.

Marx svavelosande uppgörelse med föreställningen om kapitalismen som utgången från människans naturliga, driftiga och sparsamma impulser bidrar till förståelsen av det samtida samhällets grundvalar. I dag, när våld diskuteras flitigt i den svenska offentligheten och avståndstaganden från minsta kastade tårta eller kritiska hiphoptext haglar över oss, är det mer värt än någonsin att påminna sig om hur kapitalet kom till världen: "med blod och smuts drypande ur alla porer".

Shabane Barot är aktiv i förbundet Allt åt alla, ingår i redaktionen för tidskriften Fronesis och var en av organisatörerna av Marx2013 i Stockholm hösten 2013.

Nytt på Clartébloggen

Bernadette Devlin porträtterad på väggmålning, Derry. Foto: Kenneth Allen

Priset för min själ

Kerstin Stigsson - 16 februari 2018

För några år sedan hittade jag en bok på ett antikvariat. Den var skriven av en författare som jag redan tidigare beundrade. Så jag köpte boken. Boken som heter Priset för min själ är skriven av en fantastisk och karismatisk kvinna som har spelat en stor roll för mig. Och för andra kvinnor. I dag...

Läs mer...

Imperialismen, Lenin och prognoserna som slog fel. Slutreplik.

Benny Andersson - 13 februari 2018

Denna artikel utgör slutreplik i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Trots att jag anfört ett flertal textavsnitt där Lenin skriver att en socialistisk...

Läs mer...

Migration, klasskamp och välfärd. Ett lästips valåret 2018

Olle Josephson - 8 februari 2018

Här ett litet lästips inför valrörelsen: Läs gärna om Anders Nilssons och Örjan Nyströms bok från 2016, Flyktingkrisen och den svenska modellen (Celanders förlag)! Allt talar nämligen för att migrationspolitiken blir en stor fråga i årets valrörelse. Den dyker upp i välfärdsfrågorna: antingen som...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Korea

Mathias Cederholm - 26 december 2017

Nordkoreas kärnvapenprogram är oroande men begripligt. Men ännu mer oroväckande är USA:s utspel...

Läs mer...

Bildtext

Kärnvapenhotet

Daniel Cederqvist - 26 december 2017

Under sommaren fattade FN beslut om ett avtal om globalt kärnvapenförbud. Ett av de länder som...

Läs mer...

Bildtext

Finlands borgerlighet efter 1917

Anders Persson - 26 december 2017

Dags att hitta en ny beskyddare.

Läs mer...