Att dagens arbetsmarknad skapar psykisk ohälsa, belastningsskador och dödsolyckor är varken nytt eller förvånande. Den arbetande människan är liten på jorden i förhållande till sin arbetsgivare. Men det är en nyhet att unga kvinnor tar ut flest sjukdagar, bland annat på grund av ökad psykisk ohälsa. Det får paradoxalt nog ses som ett friskhetstecken. Människan är tillräckligt frisk att bli sjuk av kapitalismen. Sjuka och utslitna riskerar vi alla att bli, men den kvinnliga delen av arbetsmarknaden är särskilt hänsynslös.

Den svenska arbetsmarknaden har omsorgsfullt under hela sin livstid upprätthållit en könsuppdelning, till kvinnors nackdel. Arbetsmarknaden är ingen dans på rosor varken för män eller kvinnor, men könsuppdelningen tillåter en status quo för kvinnors sämre arbetsvillkor och bibehåller kvinnors svaga position på arbetsmarknaden.

Uppdelningen är en politisk konstruktion. Kvinnor som grupp reglerades via stat och kollektivavtal in på den svenska arbetsmarknaden - på den manliga gruppens villkor. En mycket framgångsrik reglering, kan tyckas, eftersom den än i dag, trots formellt lika villkor, fortsätter att rekonstruera sig. Kvinnors lägre värde är inbyggt i själva arbetsmarknadens logik.

Kvinnor är och har varit en mycket bekväm arbetskraftsreserv för stat och kapital. Under första delen av 1900-talet bidrog föreställningen om mannen som familjeförsörjare till att unga kvinnor ansågs kunna utnyttjas särskilt hårt, då deras kroppar inte likt männen skulle hålla i ett helt arbetsliv. En föreställning som än i dag syns i arbetsskadestatistiken.

Stat och kapital drar fortfarande stor nytta av denna uppdelning, där halva befolkningen kan nedvärderas när det gäller löner, arbetsvillkor och värdighet. Än mer bekvämt med den rasistiska dimensionen. Vård-, omsorg- och servicesektorn bärs i stort upp av arbetarkvinnor med utomnordisk bakgrund.

En jämställd arbetsmarknad är givetvis eftersträvansvärt, men knappast möjligt inom kapitalismen. Däremot är det möjligt, och en förutsättning för förändring, att stärka den kvinnliga delen av arbetarklassen. Arbetarkvinnors psykiska ohälsa är arbetarklassens psykiska ohälsa. En nedbruten kvinna är inget negativt för kapitalet, det är negativt för dess motståndare. En uppbackad och stärkt kvinna banar väg för en starkare arbetarklass och arbetarrörelse. Då öppnas också möjligheten att omstöpa den ojämlika ordningen i sin helhet.

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...