Skitliv

Victor Bernhardtz, red.

Atlas 2012

DE JOBBAR exempelvis på sjukhus och som telefonförsäljare. Deras liv styrs inte av passion eller intressen, det styrs av sms från chefen. Skitliv är antologin som har ambitionen att skildra deras liv. De som finns härute i verkligheten, en hel generation faktiskt, generation otrygg. I Skitliv blandas berättelser om ett tufft och slitigt arbetsliv med kassa villkor och dåliga löner med berättelser om privatlivets förfall till följd av arbetet. Vi möter sjuksköterskan som tvekar att skaffa barn eftersom barnomsorgen nattetid inte är tillräckligt utbyggd, och vi möter den unga telefonförsäljaren som kommer hem mitt i natten dagen till julafton eftersom han flyttas från jobb till jobb och nu har varit på andra sidan stan. Det handlar om tusentals till, en hel ungdomsgeneration.

8315_01.pngVictor Bernhardtz: Skitliv.

Jag känner igen mig i otryggheten, för min egen del handlade det om välgörenhetsorganisationerna som köpte upp tjänster från företag som skickade hem sina anställda utan lön för att inte försämra den försäljningsstatistik man skickade till uppdragsgivaren. Den flexibilitet regeringen menar att detta är kan i praktiken beskrivas som ett moderniserat och legaliserat slavarbete för skitlön med otrygga anställningar.

Skitliv är en bok som egentligen handlar om precis det. Det skitliv som äldre generationer har kört ner i halsen på sina barn och barnbarn och motiverat med floskler om flexibilitet och effektivitet. Den som säger att man är sin egen lyckas smed har aldrig jobbat på ett bemanningsföretag.


Libyenkrigets geopolitik

Ola Tunander

Celanders förlag 2012

"DEN ARABISKA våren i Egypten och Tunisien har inget gemensamt med kriget i Libyen." Så lyder inledningsmeningen i fredsforskaren Tunanders lilla bok. Den sammanfattar innehållet väl. Libyenkriget 2011 var ett välplanerat angreppskrig från USA, Storbritannien och Frankrike för att ta kontrollen över Libyens olja och slå sönder en regim som enträget arbetade för att ena Afrikas stater mot västmakternas imperialism. Visst fanns en folklig revolt i början av 2011 mot Gaddafis förtryck, men befälet togs mycket snabbt över av väst och specialstyrkor från Qatar. Medierna accepterade okritiskt rubriceringen "humanitär intervention" och vidarebefordrade överdrivna och ofta helt lögnaktiga rapporter om Gaddafiregimens brutalitet - rebellstyrkorna stod för minst lika mycket mördande. Alla initiativ till förhandlingslösningar avvisades, också de som anvisades av FN:s resolution 1973. Den kom i stället att utan grund användas som förevändning för bombningar.

I ett förord drar Anders Björnsson paralleller med Italiens Libyenkrig 2011; han påpekar hur imperialismen för hundra år sedan gick fram under paroller om kristna värden och civilisation gentemot muslimer och andra barbarer. I dag heter det alltså humanitär intervention. Också folk rätt långt ut på vänsterkanten kan vara fallna för att låta det slagordet rättfärdiga 2000-talets imperialism. Tunanders mycket väldokumenterade undersökning av vad som sker bakom vad som synes ske anbefalles som vaccination mot sådant tänkande för alla antiimperialister.


Efter guldåldern

Arbetarrörelsen och fordismens slut

Håkan Blomqvist och Werner Schmidt, red.

Carlssons förlag 2012

BEGREPPET FORDISM används ibland för att beteckna en samhällsordning där produktionen är nedbruten i små moment som organiseras i löpande band-processer. Fabrikerna är stora med hierarkiska maktordningar och arbetarna väldisciplinerade. I utbyte mot sitt maktlösa och mekaniska arbete kan arbetarklassen erbjudas reglerade arbetsförhållanden och visst materiellt välstånd.

Det svenska folkhemmet var alltså fordistiskt. Efter 1970-talet går det utför med denna samhällsordning, och vad händer då med arbetarrörelsen? Historiker knutna till Södertörns högskola tar upp frågan i åtta kapitel. Som i många antologier blir diskussionen splittrad. Kjell Östberg skriver om hur socialdemokratin förlorar sina intellektuella efter 1970. Lars Ekdahl resonerar tankeväckande om reformismens gränser och den socialdemokratiska "järnburen" (pragmatism, kapitalism, parlamentarism och statsmakt som bygger på korporativt samförstånd). Samuel Edquist skriver om postmodernt historiebruk, och Håkan Blomqvist har ett originellt bidrag om sovjetisk fordism och barnhem.

Läsvärt, men blir man så mycket klokare av begreppet fordism? Vore det kanske enklare att bara tala om styrkeförhållandena mellan arbete och kapital?


Äta sova dö

Regi: Gabriela Pichler

OM DU INTE SER annat än svårigheterna med din nästa semesterresa till fjärran land eller hur de sjunkande priserna på bostadsrätter kommer att drabba dig, så är denna film inget för dig. Den handlar om arbetare vid löpande band i Skåne och livets upp- och nedgångar. Kvinnan i huvudrollen (Nermina Lukac) lever tillsammans med sin far i en sliten fastighet med trilskande oljepanna och färg som flagar från ytterväggarna. Hon förpackar grönsaker och har rekordet i att packa en låda på kortast tid. Fadern är utsliten med dålig rygg och ben och knän som inte bär.

Sedan skiter det sig. Fabriken rationaliseras och pappans påhugg i Norge tar slut.

Hon försöker på alla sätt få ett nytt jobb. Men vad gör man när man inte har körkort och så många jobb kräver just detta. Vad ska man svara läkaren som säger att man inte ska vara så girig när man klagar på att kroppen inte bär och önskar att livet någon gång kunde ge nåt mer? Och vad säger man till jobb-coachen som talar om att nu börjar resten av livet?

8315_03.jpgÄta sova dö

De senaste åren har jag inte sett någon svensk arbetarskildring på bio. Allt handlar vanligtvis om medelklassen och dess problem. Den här filmen bryter trenden och jag är tacksam! Den känns väldigt autentiskt och jag känner igen många detaljer från småortslivet och industrin i Skåne. Den som inte känner starkt med dessa människor måste vara kall som is. En strålande film som måste ses! Den är regisserad av Gabriella Pichler som för övrigt härstammar från Örkelljunga i Skåne.


Klass

Fronesis 40-41 2012

TIDSKRIFTEN FRONESIS publicerar långa och ambitiösa texter om centrala samhällsfrågor; utgångspunkterna kan kanske sammanfattas som vänstersocialdemokratiska (vilket inte ska förstås partipolitiskt). Ibland blir det tungt, abstrakt och akademiskt, ibland angeläget. Dubbelnumret (280 sidor) om klass från i höstas hör till den senare kategorin. Här varvas översättningar av internationella auktoriteter som Bourdieu och Olin Wright, med analyser av dagens Sverige - "prekariatet", dvs. skitlivsarbetarklassen (se Jonas Lundgrens recension här intill) får förhållandevis stor uppmärksamhet. Bidragen förtjänar en utförligare diskussion än denna korta anmälan; det är bara ett första lästips. Beställ på fronesis.nu .


Den nyliberala revolutionen

Folkets historia

Volym 38 2012

DEN NYLIBERALA revolutionen inträffade i Sverige den 21 november 1985, under Palmes socialdemokratiska regering. Då avreglerades den svenska kreditmarknaden, och sen bröt det loss. Det skriver Elisabeth Lindberg i årsboken Folkets Historia, som har som tema den nyliberala revolutionen, eller kanske snarare Keynes. Vad skulle Keynes ha gjort i dag? frågar ekonomhistorikern Tony Johansson i en grundlig artikel och svarar "låtit inflationen stiga i det rika norr". Årsboken kan beställas via e-postadressen carlmagnuswendtgoogle.se.


All I want for christmas is planekonomi

Sara Granér

Galago 2012

ALLTSÅ JAG BLIR så djävla provocerad!

8315_06.jpgBild: Sara Granér.

Här ger vi ut en tidskrift som i långa och väldokumenterade artiklar analyserar kapitalismen, imperialismen, den ekonomiska och ekologiska krisen och det ökande klassförtrycket. Och så kommer det en tjej, en asstöddig tonårsplus nånting. Och rycker byxorna av högern, alliansregeringen och hela systemet i några sketna, djävla teckningar. Vem tror hon att hon är? Egentligen?


Nytt på Clartébloggen

Petrograd 18 juni 1917

St Petersburg, 18 juni 1917

Benny Andersson - 17 juni 2017

Söndagen den 18 juni för jämt hundra år sedan började som en klar och blåsig morgon i Petrograd, som staden hade döpts om till vid världskrigets utbrott. Redan i gryningen hade arbetarna samlats på Viborgsidan. Nu strömmade de över broarna mot Nevsky Prospekt, där de strålade samman med matroser...

Läs mer...

Svar till: "Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?"

Olle Josephson - 7 juni 2017

Bengt Håkanssons plädering för en restriktiv invandringspolitik ger ju inte uttryck för Clartés linje i dessa frågor – tvärtom. Däremot ger det uttryck för en säkert uppriktig oro för att arbetarklassens positioner ska försvagas ytterligare. Den förtjänar därför ett ordentligt bemötande. Med all...

Läs mer...

Vänstern och arbetarklassen - allians eller fiendskap?

Bengt Håkansson - 5 juni 2017

Hur ska vi ta ställning politiskt? Vad är rätt och vad är fel för oss som anser oss vara socialister? Vilka vägar leder framåt och vilka är återvändsgränder? Finns det alls något att hålla sig till eller är det upp till vara och en att göra goda gärningar och hoppas på att den ackumulerade...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...