Sverige är inte ett euroland. Därför har vi full frihet att tillämpa en krisbekämpningspolitik som utgår från MMT - Modern Monetary Theory. Björn Nilsson funderar kring en aktuell ekonomisk teori med drag av keynesianism och välfärdspolitik.

En nationalekonom av neoklassiska skolan pratade för mycket. Han hävdade att han inte fullt ut förstod anhängarna av Modern Monetary Theory (MMT) men kom efter vissa ansträngningar fram till att de "inriktar sig för mycket på det synliga, det konkreta, bokföringen, institutionerna, och inte tillräckligt på kärnan i penningekonomin".1 Med andra ord: MMT ser för mycket på verkligheten vi lever i och för lite till teoretiska modeller.

Men kanske en teori med för somliga obehaglig inriktning på "det synliga, det konkreta" kan hjälpa till att bryta greppet som privatkapitalet har på våra samhällen? Vi behöver veta mer om den. Kan MMT:s verkan på "institutionerna" vara befriande, exempelvis genom att skapa den frihet som ligger i att veta att man alltid kan få arbete? Kan vi be spekulanter och åtstramare att fara till ett varmare ställe?

Jag kan inte alla vinklar av MMT som teoretisk konstruktion - det kan finnas motstridiga tankar och svagheter som jag inte har uppmärksammat - men mycket av det väsentliga torde finnas i en kort översikt skriven av en doktorand i nationalekonomi.2 Dessutom publiceras nu en längre serie artiklar på grundnivå.3 Ytterst är det ändå praktiska tillämpningar, problemlösningar (ska vi kalla det MMP, Modern Monetary Practice?) som är viktigast. Att diskutera från den utgångspunkten blir i sig en frigörelse från den neoklassiska nationalekonomins bortomvärldsliga modeller och att sätta sin egen dagordning. Här följer en blandning av vad jag läst mig till och egna reflektioner.

En äldre beteckning för MMT är chartalism, skapad på 1920-talet och omtalad av Keynes med gillande.4 Dess förutsättning är att staten har en egen valuta av fiat-typ, det vill säga pengarna är inte bundna till något yttre värde (exempelvis guld). Staten kan producera hur mycket eller hur litet den vill av dess pengar. Det brukar kallas att "trycka pengar", men numera handlar det om att elektroniskt skapa konton. I dag gör banker detta när de beviljar lån: de skapar ett konto utan att ha någon större egen täckning i reda pengar för utlåningen. Kan bankerna göra detta så kan naturligtvis staten, som är en mycket större enhet, göra samma sak och i större omfattning. Argumentet "det finns inga pengar" förlorar därmed rejält i styrka och penningtillgången i samhället kan förvandlas till en demokratisk viljeakt. Utgångspunkten kan bli "finns det resurser och behov", och penningfrågan blir sekundär. Å andra sidan anser inte MMT-förespråkare att staten kan spendera hejdlöst. Gör man det kan det bli problem med inflation, ränta och växelkurs. Men en stat som kontrollerar sin egen valuta kan förmodligen inte gå i konkurs. Av detta följer att staten inte kan spara pengar. En stat som "sparar" under lågkonjunktur, trots att den har möjlighet att skapa pengar ur intet, tolererar förstörelse av mänskliga och materiella resurser. Ett sådant "sparande" förvärrar i själva verket krisen genom att ytterligare sänka den totala efterfrågan. (I detta korta resonemang bortses från frågan om jordens ändliga resurser.) Är det högkonjunktur kan man helt enkelt låta bli att skapa nya konton i någon större omfattning.

Medlemmar i en valutaunion kan däremot inte tillämpa MMT men konkursa sig själva. De har inte egna pengar utan måste som hushåll balansera inkomster och utgifter (vi kan bortse från kreditbubblor som tillfälligt gör att den sanningen döljs). Det bidrar till dagens kris i euro-zonen. För stater som Sverige är läget ett annat. Det är en fråga om prioritering av intressen (eller annorlunda uttryckt: en fråga om makt och klass) om man tillgriper MMT, upplåning, skattehöjningar eller åtstramningar för att bekämpa kriser.

Utifrån grunden med valuta-oberoende kan man skapa ett krav som antingen kan ses som moraliskt eller förnuftsmässigt (om nu den motsättningen existerar): staten ska garantera full sysselsättning. Hur uppnår man då full sysselsättning med egen valuta?

Det är principiellt inte svårt. Staten utfärdar en jobbgaranti, alla som vill ha ett arbete ska få arbete, och så skapar man konton som betalar arbetena. I den här världen skulle alltså Fas 3 inte existera utan vara normalt avlönade arbeten. Man kan tolerera den lilla arbetslöshet som uppstår exempelvis när ny teknik gör att vissa verksamheter minskar (friktionsarbetslöshet) och människor tillfälligt är utan arbete, däremot inte arbetslöshet som orsakas av konjunkturnedgångar, inte heller permanent hög arbetslöshet. Denna intolerans borde kunna utsträckas till oanvända samhälleliga resurser som fabriker, maskiner och annan utrustning. Finns skäl för att använda dem är det slöseri och kapitalförstöring att inte göra det. Kanske MMT bör kompletteras med lagar om vanhävd för att få ytterligare bett.

7905_01.jpgMed egen valuta är det principiellt inte svårt att uppnå full sysselsättning, hävdar Björn Nilsson. Bild: Quinten Metsys: Penningväxlaren och hans hustru (1514).

Pengarnas uppgift är att få det ekonomiska kretsloppet att gå smidigare. Vissa resurser i samhället står stilla. Bedöms overksamheten som olämplig skapar staten pengar "ur intet" och får dem i rörelse. Mängden pengar ökar, men det gör också produktiva aktiviteter i samhället. Därmed kan man bortse från inflationsspöket som gärna dras upp som argument mot MMT. Det är ju inte så att pengar öses ut hur som helst, utan de riktas mot intressanta områden. Detta till skillnad mot trubbigare verktyg som ränteändringar eller generella åtgärder - även om MMT inte tycks vara främmande för även den sortens operationer. Frånsett att den stora faran just nu snarare ligger i deflation, så torde ett system med riktade insatser just mot stillastående sektorer vara mindre inflationsdrivande än generella insatser

I den sammanfattning jag hänvisat till tidigare5 föreslås några saker som gör att jobbgarantin inte borde medföra inflation: lönen ska vara en minimilön som det går att leva på. De som omfattas av garantin finns ändå kvar i näringslivet och torde bidra med produktivitet och hjälpa till att driva ekonomin framåt. Man får anta att därmed avses att en växande ekonomi också kan ta växande efterfrågan utan att det medför inflation. Själv undrar jag varför det alltid skall vara minimilön: om man anställer en utbildad lärare i något pedagogiskt jobb enligt garantiprogrammet borde väl denne få normal lärarlön? Man kanske också kan sätta likhetstecken mellan garanterad lön och medborgarlön?

Den verkligt stora invändningen mot MMT, den som har praktisk betydelse, är snarare att om staten tar kommandot över sin egen penningproduktion och dessutom använder den på ett sätt som gynnar flertalet medborgare, så är det kört för spekulanter och företag som vill ha en billig reservfond av arbetslösa att ta till samt permanent arbetslöshet som gör att lönekrav blir svåra att driva. Staten behöver inte låna (även om det just nu råkar vara rekordbilligt om Sverige skulle vilja göra det), sälja tillgångar eller höja skatter för att dra in medel. Den är sin egen finansiär och ser till att den privata och offentliga sektorn går bra där vi i demokratisk anda vill att den ska gå bra. MMT förefaller alltså vara demokratiskt intressant och kanske också bättre anpassad till ett tjänstesamhälle.

En vänsterkritik mot MMT är att den inte går bortom det kapitalistiska systemet. Det är ju fortfarande staten som sköter kapitalismens gemensamma affärer som styr. Det är riktigt, men i ett läge av allmän systemkris kan även rätt anspråkslösa reformkrav få revolutionära följder. Jag hoppas att fler intresserar sig för möjligheter som teorin kan öppna, och att MMT kan presenteras med lämpliga modifieringar för att passa svenska förhållanden. För den som har Marx och Keynes i bagaget borde MMT inte kännas alltför främmande. -

BLOGGAR SOM FÖRESPRÅKAR MMT

Bill Mitchell (Australien)

New Economic Perspectives (USA, flera skribenter)

Noter

  1. Scott Sumner, ekonomiprofessor, citerad på bloggen Naked Capitalism nakedcapitalism.com I wasn't able to fully grasp how MMTers ("modern monetary theorists") think about monetary economics (despite a good-faith attempt), but a few things I read shed a bit of light on the subject. My theory is that they focus too much on the visible, the concrete, the accounting, the institutions, and not enough on the core of monetary economics, which I see as the 'hot potato phenomenon.'
  2. Victor Quirk i gästinlägg på economicoutlook.net
  3. En 'primer' på New Economic Perspectives, med startsida: modern-money-primer
  4. Chartalism
  5. Victor Quirk i gästinlägg på economicoutlook.net

Nytt på Clartébloggen

GP vill att borgarnas sympatisörer skall återvända från SD - enbart

Fred Torssander - 26 september 2017

Teodorescu på Göteborgsposten verkar uppfatta problemet för den borgerliga parlamentarismen idag. Hon skriver att ”Om det parlamentariska läget känns hopplöst nu är det inget mot vad det kan komma att bli om alltfler väljare upplever att makthavarna föraktar dem och vänder dem ryggen. (GP 23/9...

Läs mer...

Alexandra Kollontaj (t v), en av revolutionens ledare och folkkommissarie för sociala frågor.

Ryska revolutionen 100 år

Martin Fahlgren - 24 augusti 2017

I år är det 100 år sedan den ryska revolutionen ägde rum, en händelse som skakade om hela världen och som fick djupgående återverkningar på 1900-talets historia. Den inledde en epok av omvälvningar som ryckte loss en stor av mänskligheten ur kapitalismens grepp: Östeuropa (efter 2:a världskriget), Kina,...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Så räddar vi svenska skolan

Mats Wingborg - 29 december 2016

Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men...

Läs mer...

Litteraturlista och kommentarer - Clarté nr 4/2016

Åke Kilander - 19 januari 2017

Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i...

Läs mer...

Bildtext

Klass med nio liv (intervju)

Beverly J Silver - 29 december 2016

Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och...

Läs mer...