Skildringar från attentatens och jubelfesternas tidevarv", lyder underrubriken till Strindbergs satir Det nya riket från 1882. Nu år 2012 ska det bli jubelfest för Strindberg själv, som dog för hundra år sedan.

Man kan anta att han varit måttligt road.

Jubelfester bör dock tas på allvar. Vad som jubileras är en del av kampen om kulturarvet. Ska den 6 november ihågkommas för Gustav Adolfs död i Lützen 1632 eller August Palms första föredrag 1881 svensk mark om socialismen?

Strindbergsåret är alltså inte oviktigt. I riktigt stora författarskap finns så mycket att ta fasta på, också åtskilligt okontroversiellt. Alla, från Lena Liljeroth till Sven Wollter, kan hålla med om att Strindberg förnyade svenskt litteraturspråk, revolutionerade dramat och var en makalös skärgårdsskildrare.

Ett folkligt Strindbergsfirande måste lyfta fram något mer. Tre förslag:

För det första, illojaliteten mot makten. Strindbergs ställningstaganden i liv och författarskap är inte konsekventa och rätlinjiga. Men en hållning återkommer: misstänksamheten mot makten och etablerade sanningar. Utanförskapet, förkrossat eller upproriskt, förbundet med underifrånperspektiv, präglar författarskapet från Mäster Olof till Spöksonaten.

För det andra, kulturfronten är bred. Med sin utanförhållning ingår Strindberg i vad som kan kallas den folkliga kulturfronten. Han hade tidvis besynnerliga åsikter om till exempel kvinnor, språk, naturvetenskap och annat. Mycket litet talar för att Swedenborgs korrespondenslära ger en korrekt världsbild. Bengt Lidforss hade rätt när han smulade sönder Strindbergs naturvetenskapliga bok Antibarbarus; det var riktigt att ta en motsatt ställning än Strindberg i Dreyfussaffären (Strindberg menade Dreyfuss var skyldig, men drev inte frågan).

7901_01.jpgSocialdemokratisk affisch från 1914. En samhällskritik som Strindberg gav uttryck för.

Men de liberaler som på upplysningens grund tog avstånd från Strindberg påminner bara alltför mycket om Förbundet Humanisterna i dag, när det hetsar mot religionen och vill förbjuda manlig omskärelse. I upplysningens namn drar man galna skiljelinjer och går reaktionens ärenden.

För det tredje, Strindberg var en titan, men ingen ensam titan. 1879 är året för romandebuten Röda rummet, men lika mycket för Sundsvallsstrejken och den första IOGT-logen. Exempelvis den stora förnyelsen av svenska språket drivs av främst folkrörelser, inte Strindberg, även om han är viktig som litterär förebild.

Strindberg var ingen partiman. Men i realiteten ingick han i en informell allians med de breda rörelser som omformade Sverige under hans livstid. Utan dem hade han varit en annan.

Underifrån och utanför, bred kulturfront och massorna skapar historien. Se där en Strindberg att lära av och fira!

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Klokt tänkt om miljön

Åke Kilander - 29 december 2016

Marxistisk analys behövs för att reda ut de ekologiska frågorna. Åke Kilander rekommenderar...

Läs mer...

Bildtext

Planeten pallar inte mer

Åke Kilander - 29 december 2016

År 2016 var det varmaste året i modern tid, och forskare rapporterar om ett istäcke kring Arktis...

Läs mer...

Bildtext

Recensioner

Redaktionen - 29 december 2016

Eyvind

Läs mer...