Jag har lärt mig massor om feminism och antirasism de senaste åren. Jag har fått lära mig innebörden av tolkningsföreträde, kulturell appropriering, cis-feminism och så vidare.

Men en sak som jag känner att jag varit på det torra med sen typ 2003 är antiimperialism. It's not that fucking hard. Nu för tiden hör jag ofta "det är mer komplicerat än så" när det pratas antiimperialism. Är det, really? Är det inte ganska självklart att vi inte ska ha stormakter som vill kontrollera hela världen?

Tillbaka till år 2003. Jag satt i klassrummet och diskuterade Irakkriget med mina klasskamrater. Jag gick i 6:an och på den tiden framförde vi nog mest våra föräldrars åsikter. Samtliga tyckte USA skulle in och bomba Irak för att Saddam Hussein var en så elak man. Ja, det var han, men det har inget med saken att göra.

Alla tyckte att jag försvarade Saddam Hussein för att jag tyckte att det var fel att bomba sönder ett land.Â

Men på den tiden var antiimperialismen i alla fall en självklar ståndpunkt inom den svenska vänstern. Det är det inte i dag. Antiimperialism ses som gubbigt, konspiratoriskt och naivt, och det är en skam. Det borde ses som jävligt naivt att fortfarande tro att USA är the good guy som räddar länder i nöd.

Det är dags att lyfta nosen från Dagens Nyheter och göra frågan het igen.

9807_01.jpgRoxane von Gerber

De mest radikala rörelserna i väst mot antiimperialism kommer idag ironiskt nog från just USA. De får den svenska vänstern att framstå som bombglada neocons.

Kanske för att de är mitt i skiten.

Apropå att "det är mer komplicerat än så" kommer här en liten lista med länder som The United States of America har bombat efter andra världskriget. Detta är alltså bara konkreta bombningar, inte träning av jihadister, tankning av saudiska bombplan, massiva summor pengar till olika terrororganisationer och all annan skit de håller på med.

Korea och Kina 1950-53 (Koreakriget), Guatemala 1954, Indonesien 1958, Kuba 1959-1961, Guatemala 1960, Kongo 1964, Laos 1964-1973, Vietnam 1961-1973, Kambodja 1969-1970, Guatemala 1967-1969, Grenada 1983, Libanon 1983, 1984 (även mål i Syrien), Libyen 1986, El Salvador 1980, Nicaragua 1980, Iran 1987, Panama 1989, Irak 1991 (kriget vid Persiska viken), Kuwait 1991, Somalia 1993 Bosnien 1994, 1995, Sudan 1998, Afghanistan 1998, Jugoslavien 1999, Jemen 2002, Irak 1991-2003, Irak 2003-i dag, Afghanistan 2001-i dag, Pakistan 2007-i dag, Somalia 2007-8, 2011, Jemen 2009, 2011, Libyen 2011, Syrien 2014.

Roxane von Gerber Hedayat är filmare och fotograf:

Blogg

Nytt på Clartébloggen

Bolsjevikernas centralkommitté sammanträder den 10 oktober 1917.

Petrograd, 10 oktober 1917

Benny Andersson - 9 oktober 2017

Den 10 oktober 1917 vaknade Petrograds invånare till vad som såg ut att bli ännu en dag av regn och kalla vindar från Neva och Finska viken. Vänstermensjeviken Sukhanov lovade sin hustru att sova över på arbetet, som han brukade när vädret var dåligt. Strax före tio på kvällen började det knacka...

Läs mer...

MODERN av Bertolt Brecht på Teater Tribunalen

Webbredaktionen - 8 oktober 2017

Revolution kräver kamp. Kamp kräver kunskap. Kunskap kräver medvetenhet. Pelagea Wlassowa är en enkel kvinna. Hon sköter hemmet, tar hand om sin son och accepterar stilla att hon inte har någon möjlighet att påverka sitt liv. Men en dag kommer hon i kontakt med en grupp revolutionärer. Ofrivilligt dras hon...

Läs mer...

NMR:s senaste göteborgshistoria

Hans Isaksson - 1 oktober 2017

NMR-marschen i Göteborg den sista september blev trots massiv förhandspublicitet och dito polisskydd mot tiotusentals förbannade göteborgare  ingen odelad framgång för nazisterna. Såvitt man inte vill kalla en eskorterad promenad från den ena ICA-butiken till den andra och åter för en framgång. Jimmy...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

En professor retuscherar historien

Magnus Göransson - 29 december 2016

I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal...

Läs mer...