I mitten av 1800-talet kunde man i en amerikansk tidning läsa följande notis: "Folket i Matagorda distriktet (Texas) har haft ett möte och beordrat alla mexikaner att lämna landet [...] Dessa har ingen fast bostad och hänger runt plantagerna och rövar bort de finaste negerflickorna för att ha till hustrur [...] De stjäl ofta hästar och alltså även flickor. De har för avsikt att föra dem till Mexiko."

Hetsen mot mexikaner som Donald Trump bedriver i sin presidentkampanj är således av gammalt märke.

USA hade förklarat krig mot Mexiko 1846. Avsikten var att lägga beslag på Texas, Kalifornien och de stater som i dag är Arizona, Utah, Colorado och Nevada; områden som utgjorde mer än en tredjedel av Mexikos territorium. Erövrarna lärde sig bland annat av mexikaner att sköta om hästar och boskap. De blev kända som "cowboys" och såg sig själva som "vita" till skillnad från mexikaner som ansågs tillhöra en underlägsen "ras". Texas var en frontstat och underskottet på kvinnor var stort. En del mexikanska män började helt enkelt att röva bort afroamerikanska kvinnliga slavar. Varför väckte detta sådant hat?

Thomas Jefferson, huvudförfattare till den amerikanska självständighetsförklaringen och USAs tredje president, var själv ägare till över 600 afroamerikaner. Han såg, liksom alla slavägare, varje nyfödd slav som en "förräntning av sitt kapital". En kvinnlig slav blev ett slags kapitaliserad livmoder. Hennes uppgift var inte bara att arbeta under de flesta av dygnets timmar utan också att föda så många barn som möjligt, för då växte slavägarens kapital. De kvinnliga slavarna spelade alltså en viktig roll i "uppfödningen" av nya slavar. Varje ny slav ökade plantagens värde, och slavuppfödning blev i det närmaste en industri. 1860 hade några hundratusen afrikaner blivit 4 miljoner afroamerikaner. 1861 skrev Karl Marx i en tidning, utgiven i Wien: "... stater som Maryland och Virginia, som tidigare använde slavar för att producera exportvaror, förvandlades till stater som födde upp slavar för export till den djupa Södern."

9804_01.jpgBomullsodlare och hans plockare, West Point, Mississippi. Barn, gravida kvinnor, gamlingar - nästan alla arbetade ute på fälten.

1800-talets moderna amerikanska slavindustri förvandlade slavar till finansiella produkter: till varor, kontanter, kapital och i slutändan till aktier. Plantageägarna levde ofta på kredit och slavarna utgjorde säkerhet för lånen. Om skörden av bomull, socker, ris eller tobak slog fel, kunde kreditgivarna lägga beslag på slavarna vilka såldes på den öppna marknaden. Kapitalet blev aktier som såldes till investerare i New York och London.

Det var en del av bakgrunden till hatet mot mexikaner. Att röva bort kvinnliga slavar uppfattades som ett hot mot den amerikanska slavekonomin.

Referenser

Källa: Ned and Constance Sublette: The American Slave Coast - a History of the Slave Breeding Industry, 2016. Chicago Review Press. Lawrence Hill Books.

Nytt på Clartébloggen

Ska vi prata med nazister? (Recension)

Dan Israel - 15 november 2017

Ska vi prata med nazister? Så lyder titeln på den bok som Mikael Löfgren och Nätverkstan sammanställt med så gott som samtliga debattinlägg i den diskussion som uppstod efter att Bokmässan beslutat sig för att inte porta Nya Tider. Det är ett föredömligt initiativ, som på ett ytterst konkret sätt...

Läs mer...

De nya Sidenvägarna (Recension)

Hans Isaksson - 31 oktober 2017

Peter Frankopan är chef för Centrum för bysantinska studier vid Oxforduniversitetet. 2012 publicerade han boken ”The first crusade: The call from the east”. Nu är han aktuell med “Sidenvägarna” (The Silk Roads; Sv översättning Peter Handberg 2017; Bonniers; 687 sid). Ett av Jan Myrdals och Gun...

Läs mer...

Till minnet av Eva Ullstadius

Webbredaktionen - 31 oktober 2017

Det senaste numret av Clarté - Hundraåringen som försvann; Ett tema om den ryska revolutionen - är tillägnat Eva Ullstadius. Just denna utgåva av tidskriften har blivit mycket efterfrågad och uppskattad. Därför är det en extra stor glädje att numret är dedicerat till en person som starkt trott på och...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 2/17 Makten bakom orden

Bildtext

Mellanöstern, juni 2017

Mathias Cederholm - 17 juli 2017

Efter några månader med Trump förefaller världen börja vrida sig i nya riktningar, utom i...

Läs mer...