Glöm inte att ha ljudet på i din webbläsare.

Beställ nya numret av Clarté!

 

I mitten av 1800-talet kunde man i en amerikansk tidning läsa följande notis: "Folket i Matagorda distriktet (Texas) har haft ett möte och beordrat alla mexikaner att lämna landet [...] Dessa har ingen fast bostad och hänger runt plantagerna och rövar bort de finaste negerflickorna för att ha till hustrur [...] De stjäl ofta hästar och alltså även flickor. De har för avsikt att föra dem till Mexiko."

Hetsen mot mexikaner som Donald Trump bedriver i sin presidentkampanj är således av gammalt märke.

USA hade förklarat krig mot Mexiko 1846. Avsikten var att lägga beslag på Texas, Kalifornien och de stater som i dag är Arizona, Utah, Colorado och Nevada; områden som utgjorde mer än en tredjedel av Mexikos territorium. Erövrarna lärde sig bland annat av mexikaner att sköta om hästar och boskap. De blev kända som "cowboys" och såg sig själva som "vita" till skillnad från mexikaner som ansågs tillhöra en underlägsen "ras". Texas var en frontstat och underskottet på kvinnor var stort. En del mexikanska män började helt enkelt att röva bort afroamerikanska kvinnliga slavar. Varför väckte detta sådant hat?

Thomas Jefferson, huvudförfattare till den amerikanska självständighetsförklaringen och USAs tredje president, var själv ägare till över 600 afroamerikaner. Han såg, liksom alla slavägare, varje nyfödd slav som en "förräntning av sitt kapital". En kvinnlig slav blev ett slags kapitaliserad livmoder. Hennes uppgift var inte bara att arbeta under de flesta av dygnets timmar utan också att föda så många barn som möjligt, för då växte slavägarens kapital. De kvinnliga slavarna spelade alltså en viktig roll i "uppfödningen" av nya slavar. Varje ny slav ökade plantagens värde, och slavuppfödning blev i det närmaste en industri. 1860 hade några hundratusen afrikaner blivit 4 miljoner afroamerikaner. 1861 skrev Karl Marx i en tidning, utgiven i Wien: "... stater som Maryland och Virginia, som tidigare använde slavar för att producera exportvaror, förvandlades till stater som födde upp slavar för export till den djupa Södern."

9804_01.jpgBomullsodlare och hans plockare, West Point, Mississippi. Barn, gravida kvinnor, gamlingar - nästan alla arbetade ute på fälten.

1800-talets moderna amerikanska slavindustri förvandlade slavar till finansiella produkter: till varor, kontanter, kapital och i slutändan till aktier. Plantageägarna levde ofta på kredit och slavarna utgjorde säkerhet för lånen. Om skörden av bomull, socker, ris eller tobak slog fel, kunde kreditgivarna lägga beslag på slavarna vilka såldes på den öppna marknaden. Kapitalet blev aktier som såldes till investerare i New York och London.

Det var en del av bakgrunden till hatet mot mexikaner. Att röva bort kvinnliga slavar uppfattades som ett hot mot den amerikanska slavekonomin.

Referenser

Källa: Ned and Constance Sublette: The American Slave Coast - a History of the Slave Breeding Industry, 2016. Chicago Review Press. Lawrence Hill Books.

Nytt på Clartébloggen

Stridspittsmätning i Riksdagen

Hans Isaksson - 18 januari 2018

Vi lever i högerns skördetid. I gårdagens riksdagsdebatt fick vi se hur Stefan Löfvén återigen reste sig upp i sin fulla längd och dunkade sin näve i golvet. Vår statsminister var uppenbarligen provocerad av Jimmy Åkesson, som i sin tur känt sig provocerad av SD:s stagnerande och vikande...

Läs mer...

Anwar Shaikh

Anwar Shaikh - monopolkapitalismteorins främste kritiker

Benny Andersson - 16 januari 2018

Ulf Grönkvist skrev till webbredaktionen och efterlyste exaktare källor till de uppfattningar jag tillskriver ekonomen Anwar Shaikh i början av mitt blogginlägg om imperialismens teori och verklighet. De följer här. Eftersom Shaikh är en av vår tids viktigaste Marxinfluerade ekonomer och dessutom är...

Läs mer...

Reformister, revolutionärer och historiens dynamik. Svar till Benny Andersson

Peter Sundborg - 15 januari 2018

Denna artikel ingår i en diskussionsserie som inleddes i samband med utgivningen av Clarté 3 - 2017 Hundraåringen som försvann - Nya rön om ryska revolutionen. Här hittar du seriens övriga artiklar. Läget inför oktoberrevolutionen. Benny Andersson påstår, om jag fattat rätt, att bolsjevikernas...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 3/17 Hundraåringen som försvann

Bildtext

Om Lenin

Hjalmar Branting - 26 december 2017

I dag framställs Lenin ofta som en olycka för Ryssland. 1924, efter hans död, värderades han på...

Läs mer...

Bildtext

Kärnvapenhotet

Daniel Cederqvist - 26 december 2017

Under sommaren fattade FN beslut om ett avtal om globalt kärnvapenförbud. Ett av de länder som...

Läs mer...

Bildtext

Från nationell befrielse till storryskhet

Markku Kangaspuro - 26 december 2017

Revolutionen erkände alla folks rätt till nationellt självbestämmande. Men politiken byggde in...

Läs mer...