USA har problem som är djupare än det pågående presidentvalet. De viktigaste handlar om klass och allt större klyftor mellan fattiga och rika. Men ska man prata om klass i Amerika, kommer man inte runt rasismen. Trots medborgarrättsrörelsens framgångar, trots framväxten av en svart medelklass, trots valet av en afroamerikan till president, visar alla fakta att USA förblir ett samhälle som splittras av rasism. Var tredje dag dödas en afroamerikan av polisen. 38 procent av dem som sitter i fängelse är afroamerikaner, trots att deras andel av befolkningen bara är 12 procent. Andelen arbetslösa svarta är mer än dubbelt så hög som andelen vita. År 2012 var medellönen för vita 57 009 dollar per år och 33 321 dollar för svarta. Samma mönster går igen i skolresultaten: asiater och vita i toppen, spansktalande långt efter och svarta i botten.

Amerikanska historiker har gjort vad man kunnat för att försköna historien. Slavekonomin har framställts som en bisak - en stillastående feodal enklav, som av en olycklig slump råkade utvecklas i södra USA under 1800-talets första hälft. Och som redan från början hamnade i motsättning både till kapitalismen och till den amerikanska demokratiska ideologin. Rasismen beskrivs som en envis ideologisk kvarleva som inte har några rötter i den amerikanska kapitalismens verklighet. Det är därför liberala kritiker nu är så förvånade inför poliskjutningarna av svarta och så undertryckt irriterade över organisationer som Black Lives Matter.

9802_01.jpg

Men Gunnar Myrdal och andra liberaler, som betraktar rasismen som en oamerikansk rest från det förgångna, har fel. Slavekonomin i Förenta Staternas sydstater var den europeiska industrialismens och den amerikanska kapitalismens bultande hjärta under deras avgörande första halvsekel. Billig bomull var 1800-talets motsvarighet till det följande århundradets billiga olja. Och det var landstölden och slavarbetet i USA som gjorde den möjlig.

Rasismen trycktes tillbaka i nordstaterna under inbördeskriget och åren närmast efter. Men den återkom med förnyad styrka mot slutet av seklet och har sedan dess präglat det amerikanska samhället. Den amerikanska borgarklassen fann att rasismen kunde användas. Den kunde med dess hjälp splittra arbetarklassen och andra som missgynnats av de snabbt växande klasskillnaderna i den amerikanska industrikapitalismen. Och den kunde legitimera skillnaderna och behålla sitt grepp över småborgerskap och mellangrupper.

Var gång högerpolitiker har blåst till strid för att öka klyftorna i det amerikanska samhället har man valt att inte tala om ekonomi. Man har talat om ras och rasifierad brottslighet. Rasismen frodas fortfarande i Amerika, eftersom borgarklassen har nytta av den.

Nytt på Clartébloggen

Antifascismen: En lidelsefull rörelse som aldrig lider

Alexandra Starud - 22 juli 2017

När vi talar från en position som antifascister talar vi inte sällan om dystopiska framtidsscenarion. Vi talar inte sällan om nazisternas våldsdåd och mord. Vi talar om fascismens framfart över europa och att trettiotalsretoriken kommit tillbaka. Därefter talar vi om strategier för att förhindra...

Läs mer...

Venezuela igen

Martin Fahlgren - 19 juli 2017

Utvecklingen i Venezuela är mycket kritisk. Det är därför viktigt att alla följa med i vad som håller på att ske: Hur arbetar reaktionen för att gripa makten, hur agerar "chavisterna" , hur beskrivs utvecklingen i vanliga massmedia? Hur det går för Venezuela kan spela stor roll för utvecklingen i...

Läs mer...

18 Juli 1917, Finlands första självständighetsförklaring?

Anders Björnsson - 17 juli 2017

Juli 1917 var en orolig månad i det ryska riket. Folk demonstrerade på gator och torg, särskilt i huvudstaden Petrograd, det strejkades, landsbygden jäste, soldater övergav fronten. Den provisoriska regeringen under kadetpolitikern furst Gregorij Lvov var oförmögen att styra landet, dra Ryssland...

Läs mer...

Läs Clarté på nätet! Nr 4/16 Arbetarna - klassen med nio liv

Bildtext

Nationalstaten död? Men den rör ju på sig!

Daniel Hedlund - 29 december 2016

Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom,...

Läs mer...

Bildtext

Krönika

Margareta Zetterström - 29 december 2016

Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är...

Läs mer...

Bildtext

Marx står sig

Nina Björk - 29 december 2016

Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade...

Läs mer...